No description available.

Framför dig har du en studie som har undersökt hur åtta andraspråkselever i gymnasieskolan ser på sin flerspråkighet och vad de har för tankar och erfarenheter kring det. Metoden har varit kvalitativ genom enskilda intervjuer med förhållandevis öppna frågor. Den vetenskapsteoretiska utgångspunkten har drag av hermeneutik vilket gjort att författarens subjektiva förförståelse setts som en tillgång i studien vid tolkning och analys. Resultatet visar att informanterna till övervägande del ser på sin flerspråkighet som något positivt och få har upplevt att samhället eller skolan skulle ha en negativ inställning. I skolsammanhang kan det dock stundtals vara svårt att förstå allt menar informanterna då de inte enbart ska tillgodogöra sig innehållet utan samtidigt befinner sig i en språkutvecklingsfas. Dessa dubbla arbetsuppgifter måste skolan på bästa sätt stödja och presenterad tidigare forskning och litteratur menar bland annat att det kan ske genom att varje lärare tar ansvar för de språkmönster som finns i hens ämne.

Ordkunskap är ett centralt begrepp för språkutveckling och inlärning inom andraspråksområdet. I denna studie analyseras provresultat i förhållande till informanternas förståelse av orden i en lärobokstext i ämnet etik på gymnasiets omvårdnadsprogram. Mitt syfte är att med fokus på ordkunskap försöka kartlägga några orsaker till varför vuxna andraspråkselever lyckas respektive misslyckas med ett etikprov. Mina metoder är både kvantitativa och kvalitativa och mitt material innefattar enkäter, självskattningar, provresultat och intervjuer samt en klassrumsobservation. Resultatet indikerar ett glapp mellan informanternas uppfattningar av sitt kunnande särskilt beträffande ordkunskap och det faktiska resultat som provet uppvisar. Informanter som misslyckades med etikprovet hade inte tillgång till det skolrelaterade språket utan endast till det vardagliga språket men de trodde själva att deras språkliga kunskaper var tillräckliga.

Syftet med denna studie är att undersöka hur några lärare, i en viss mångkulturell grundskola, arbetar och stödjer andraspråkselever i deras språkutveckling och lärande samt att ta reda på vilken typ av hjälp och stöd några andraspråkselever själva anser att de behöver och kan ha nytta av i sin språkutveckling och i sitt lärande. Syftet med undersökningen är även att ta reda på hur samarbetet mellan modersmålslärare och klasslärare, på den skolan, ser ut. Undersökningen i denna studie har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer där tre klasslärare, fem andraspråkslever och en modersmålslärare har intervjuats. Resultatet visar att samtliga klasslärare har olika strategier som de i sitt arbetssätt använder sig av för att hjälpa och stödja andraspråkselevers lärande samt att klasslärare och modersmålsläraren är överens om att samarbete mellan modersmålslärare och klasslärare behöver förbätras. Slutsatsen i denna studie visar även att alla tre klasslärare och modersmålsläraren är medvetna om vilka svårigheter andraspråkselever har och att klasslärarnas syn på andraspråkselevers svårigheter stämmer överens med de svårigheter som andraspråkseleverna själva uppger att de har – vilket tyder på att det finns bra förutsättningar för dessa elever att få rätt stöd och hjälp i sin språkutveckling och i sitt lärande. I undersökningen framkommer det även att eleverna själva ser kompisar, socialt samspel, modersmålslärare och lärares förklaringar som väsentliga och nödvändiga.

Den här studien syftar till att undersöka på vilka sätt lärare arbetar med litteratursamtal där det både finns elever med svenska som förstaspråk och som andraspråk. Studiens fokus är på lärares planering av litteratursamtalet och tankar om vad som är mer eller mindre framgångsrikt för andraspråkselever. I studien deltog tre mellanstadielärare och det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer som transkriberades och sedan analyserades genom en innehållsanalys. Den teoretiska utgångspunkten som studien vilar mot är den sociokulturella, då den precis som litteratursamtalet har som teori att kunskap uppnås genom social interaktion. Genom studien har vi kommit fram till att lärare lyfter fram olika typer av sätt att arbeta med litteratursamtal. Alla lärare inkluderar andraspråkselever med förstaspråkselever i grupper och betonar stöttning som en viktig del. Resultatet visar att förutom stöttning är val av böcker, förförståelse och val av böcker som viktiga delar för andraspråkselever vid ett litteratursamtal. Hur läraren agerar och ställer frågor under samtalet spelar också en stor roll för lärandet. Svårigheterna som kan uppstå med litteratursamtalet är att den språkliga nivån kan bli för svår för andraspråkselever vid tillfällen, att valet av bok spelar roll för läsförståelsen och när eleverna får arbeta för självständigt utan stöttning.

Syftet med studien är att undersöka hur andraspråkselever kan ges stöd för att förstå och skapa mening i matematiska textuppgifter. Studien är utförd som en systematisk litteraturstudie. Sammanlagt 59 studier ligger till grund för analysen. Resultatet visar att språkfärdigheter och läsförståelse har betydelse för andraspråkselevers möjligheter att lyckas med textuppgifter, vilket gör språkutvecklande arbete viktigt i matematik. Eleverna har i många fall lättare att lösa uppgifterna på sitt förstaspråk, men texten i uppgifterna kan göras mer tillgänglig genom att se över formuleringar och ordval. Undervisning som syftar till att lära eleverna läsa och lösa textuppgifter verkar ge resultat. Litteraturstudien pekar på att även kontexten är viktig. När elever arbetar med textuppgifter är det troligt att de tar hjälp av båda sina språk i tankeprocessen. Det gör att båda språken kan ses som en resurs. / The purpose of this study is to investigate in which ways multilingual students can be supported to understand and make meaning of mathematical word problems. The study is carried out in the form of a systematic review, including 59 studies. The results show that language skills and reading proficiency are important to multilingual students chances to succeed with word problems. That makes it important to adress those issues during mathematics lessons. In many cases students benefit from working with word problems in their first language, but the problem texts can be made more easily comprehensible if they are written in a less complex language. Instruction with the specific aim to teach students how to read and solve word problems seems to be useful. The review shows that the context in word problems also is significant. Students working on word problems are likely to use both their langugages in the cognitive process. That means that both languages may be considered to be resources in the classroom.

Sedan början av 1980-talet har Sverige haft Europas största flyktinginvandring per capita. Den ökade invandringen har lett till stor inverkan på den svenska skolan. I varje skola och varje klass sitter några som har utländsk bakgrund och ett annat modersmål än svenska. Därför krävs ändrade förutsättningar i klasserna. Läraren, skolpolitiker och skolledaren behöver diskutera djupare och förbereda nya undervisningsmetoder, förhållningssätt, lämplig pedagogik etc. Det kräver ett tydliggörande av vilka faktorer som är betydelsefulla i språkinlärningen av andraspråkselever och hur lärarna kan anpassa sin undervisning till elevens behov och svårigheter. I denna uppsats granskas problemen för andraspråkselever i undervisningen av biologiämnet på gymnasieskolan. Genom en enkätundersökning lyfts problem och hinder som både lärare och andraspråkselever står inför i undervisningen av biologi-/naturkunskapsämnet. En gynnsam relation med elever, anpassade undervisningmetoder och kravet på ett bedömningssystem som inte bara är baserat på svenska språket, är sådan professionell hjälp som påverkar andraspråkselevers studieframgång. Elevernas svårigheter i biologi-/naturkunskapsämnet, vilket är ett begreppsbaserat ämne, visar hur språkförståelse påverkar elevernas prestation och frånvaro. Biologiämnet innebär både praktiska undersökningar och en teoretisk del. Analysen av resultatet i de två delarna och av resultaten i fråga om elevernas delaktighet, visar att brister i språket begränsar deras studieframgång och ökar andraspråkselevers frånvaro. Dessutom visar analysen att praktiska undersökningar och ett väl planerat grupparbete kan motivera andraspråkselever i utvecklingen av kunskaper och förbättring i skolresultat. Därtill spelar en trygg miljö i skolan och klassrummet en stor roll för att höja intresse och motivation hos andraspråkselever inför vidare studier samt ger en minskning i långvarig frånvaro. Andraspråkselevers framtid, kultur och kunskap är knutna till framtiden för Sverige, och deras aktiviteter kan senare ha både positiv och negativ påverkan på samhället. Brist i språkkunskap utestänger människor med utländsk bakgrund från den svenska arbetsmarknaden. Svårigheten att komma in på arbetsmarknaden leder till att deras barn presterar sämre i skolan och får därmed svårt att komma in på arbetsmarknaden senare. Med hjälp av högre utbildning och utveckling av deras tankar, insikter och kunskaper kan vi skapa ett bättre samhälle, med en blandning av olika kulturer.

Migrationskrisen som inträffade hösten år 2015, flydde över en miljoner människor till Sverige för att söka asyl på grund av oroligheter i hemlandet (Utredningen om migrationsmottagandet, 2015). Sedan den stora migrationskrisen i Sverige år 2015 har många människor under de senaste åren invandrat till Sverige. Denna händelse har haft en stor påverkan på skolorna i landet. Många nyanlända elever har tagits emot av olika skolor i Sverige under åren. För många av dessa nyanlända elever är skolan en viktig grund för att inkluderas och klara sig i samhället.   Syftet med denna studie är att undersöka vad forskningen säger om hur man kan undervisa om svåra begrepp i SO-undervisningen för nyanlända elever i årskurs 1–3. I denna studie används vetenskapliga artiklar samt vetenskaplig litteratur för att kunna besvara detta syfte. Resultatet i vår studie visar att det finns olika språkliga stöttningar som lärare i SO-ämnet kan använda sig av för att bidra till språkutveckling bland nyanlända elever. Stödet av en modersmålslärare samt resurser som visuellt stöd och grupparbete spelar en viktig roll för att nyanlända elever ska kunna utveckla ett vardagsspråk samt ett skolspråk inom SO-undervisningen.

Den här studien handlar om hur lärare arbetar med andraspråkselever i svensk matematikundervisning. Syftet med studien är att undersöka hur väl lärarna har blivit förberedda på att ta emot andraspråkselever, hur de arbetar tillsammans med studiehandledare, samt inom arbetslaget, för att underlätta undervisningen för andraspråkseleverna. Metoden i studien är intervjuer. Intervjuerna genomfördes på två olika skolor i samma kommun, en där en var en fokusgruppsintervju med fyra lärare från samma skola och en intervju med en lärare från en annan skola.  De olika metoderna visade sig ge skillnad i information jag fick. De resultat som framkom i studien var hur viktigt det är för eleverna att läraren förklarar de matematiska begreppenatt lärarna inte har fått någon förberedelse i utbildningen. Lärarna samarbetar inte inom arbetslaget med undervisning för andraspråkselever. , att de förstår det område man arbetar med. Det framkom även hur stor vikt som ligger hos studiehandledaren för att andraspråkselever ska kunna fortsätta sin kunskapsutveckling. För att underlätta matematikundervisningen för andraspråkselever arbetar lärarna med förståelsen av matematiska begrepp och översättningstjänster.

Studiens syfte är att undersöka vilka arbetssätt lärare använder med skönlitterära texter för att utveckla det svenska språket hos andaspråkselever. I studien intervjuas fyra lärare på fyra mångkulturella skolor. Lärarna arbetar i årskurs fyra, fem och sex. Det insamlade materialet analyserades och kategoriserades utifrån gemensamma mönster som kunde hittas i intervjuerna. Den teoretiska utgångspunkten i denna studie är socialkonstruktionism. Genomgående begrepp som studien tar hänsyn till är begriplig input och begriplig output. Begriplig input innebär att läraren ger andraspråkselever möjlighet att använda sitt modersmål, bildstöd eller ämnesspecifika ord för att tolka en skönlitterär text på svenska. Begriplig output innebär att läraren ger andraspråkselever möjlighet att uttrycka sig med hjälp av svenska språket för att göra sig förstådda. Resultatet visar att lärarna använder sig av bildstöd, modersmål och ämnesspecifika ord för att göra skönlitterära texter begripliga för andraspråkselever. Vidare framgår det att en nyckelfaktor för att utveckla det svenska språket hos andraspråkselever är att ta hänsyn till deras bakgrund och förkunskaper. Lärarna använder sig både av gemensam läsning och individuell läsning av skönlitterära texter för att utveckla det svenska språket hos dessa elever.