Syftet med studien är att undersöka hur det sociokulturella perspektivet kan användas vid skrivutvecklingen i ett andraspråk, genom att se hur lärare på skolor som använder ett sociokulturellt perspektiv planerar och genomför sådan undervisning ur det perspektivet. Därtill att se vad de anser är gynnsamt respektive utmanande med att använda det sociokulturella perspektivet samt hur de bemöter de utmaningarna. Studiens utgångspunkt i den sociokulturella teorin grundas i dess prägling på såväl lärarutbildningen som läroplanen för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet (Skolverket, 2022a) och att den därav tolkas vara central inom svensk skola. För att nå syftet och besvara forskningsfrågorna genomfördes fem semistrukturerade intervjuer med sex klasslärare som samtliga arbetade på skolor där språkutvecklingen utgår från det sociokulturella perspektivet. Intervjuerna genomfördes digitalt via tjänsterna Zoom och Teams på grund av rådande pandemi. Intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån forskningsfrågorna och teorin för att sedan diskuteras ihop med tidigare forskning. Studiens resultat visar att lärarnas sätt att använda det sociokulturella perspektivet går att sammanställa i kategorierna: lärandet som en process, den proximala utvecklingszonen, scaffolding, samspel samt digitala verktyg och läromedel. Det här görs genom att organisera samspel mellan eleverna, arbeta tillsammans i helklass, använda scaffolding samt ha en kontinuerlig dialog med eleverna för att kontrollera var de befinner sig. Samspelet genomförs med hänsyn till elevernas kunskaps-och förståelsenivå, språkliga kunskaper samt hur de fungerar socialt. Möjligheterna med det sociokulturella perspektivet anses av lärarna vara hur samspelet, dialogen och relationsskapandet som skapas genom den typ av undervisning främjar skrivutvecklingen på ett andraspråk. Att få till samspelet samt kartlägga elevernas nivå för att erbjuda rätt stöttor vid utnyttjande av elevernas proximala utvecklingszon anser de vara utmanande. Dessa utmaningar bemöter de med relationsskapande arbete, modellering, samtal med eleverna, reflektion samt genom att organisera undervisningen på olika gruppnivåer.

Världen blir allt mer global och det har lett till att det uppstått en större språklig variation i dagens klassrum. Det innebär ett behov av metoder och hjälpmedel för att främja utveckling och inkludera flerspråkiga elever i skolan. Ändå bedrivs skolan i en enspråkig och monolingual form där elevernas språkliga resurser blir outnyttjade. Genom att belysa de effekter som flerspråkig pedagogik och inkludering av elevers förstaspråk i undervisningen ger kan kanske denna norm brytas. Syftet med den här kunskapsöversikten är att undersöka vad som kännetecknar forskningen om translanguaging i grundskolans tidiga år inom den europeiska forsknings arenan. Fokus ligger på att belysa vilka effekter som translanguaging som ett pedagogiskt verktyg ger i undervisning av andraspråkselever och om effekterna av att implementera translanguaging i undervisningen framställs som gynnsamma för elevers utveckling och skolprestationer. Frågeställningen är ”Hur framställs translanguaging som verktyg i undervisningen och vilka effekter lyfts upp? ”Denna kunskapsöversikt innehåller 10 vetenskapliga artiklar som genom noga formulerade sökord och inkludering kriterier valts ut från en databassökning i ERIC Proquest. Samtliga studier har kvalitativa metoder, och undersöker translanguaging i praktiken. Resultatet visar på att translanguaging som verktyg medför flera positiva effekter på undervisningen och är gynnsam för andraspråkselevers prestationer. De effekter som uppmärksammas i denna översikt är att statusen på elevernas förstaspråk höjs och elevers språkliga och kulturella identiteter förstärks. Samhörighet, relationer och jämställdhet ökar både i klassrummet och undervisningen. Vidare framställs translanguaging i forskningen som ett verktyg som bidrar till elevernas språkliga utveckling och leder till utvecklade ämneskunskaper och djupare förståelse för begrepp och koncept. Positiva känslor, en högre motivation och ett ökat engagemang är också effekter av translanguaging. Slutligen uppmärksammas även några negativa effekter med translanguaging i undervisningen.

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur svenska som andraspråksundervisningen bedrivs ute på skolorna. Är det en specialpedagogisk åtgärd eller ett eget skolämne? För att skaffa oss mer kunskaper kring detta läste vi forskningslitteratur i ämnet. Det råder ingen tvekan om att svenska som andraspråk är ett eget skolämne och att det ska ersätta modersmålssvenskan om så är nödvändigt. Det är dessutom att föredra att ämnet inte bedrivs isolerat utan har förankring i hela elevens skoldag. Andraspråkselever behöver, precis som alla andra elever, en utmaning för att kunna språkutvecklas. Den bästa undervisningen är den som ligger en bit ovanför deras nuvarande, språkliga nivå. I den undersökande delen valde vi att använda oss av intervjuer. Vi intervjuade tre klasslärare och tre svenska som andraspråkslärare på tre olika skolor i samma kommun. Det viktigaste vi kom fram till i analysen av svaren var att andraspråksundervisningen inte ersätter modersmålssvenskan så som läroplanen föreskriver. Ämnet bedrivs isolerat med mycket lite förankring till resten av undervisningen. De lärare som undervisar i svenska som andraspråk har ingen utbildning i ämnet. De har svårt att få gehör och utrymme för sin undervisning. Det förekommer ofta att specialpedagogiska åtgärder sätts in istället för andraspråksundervisning. Specialläraren är den som hjälper klassläraren med att diagnostisera och bedöma språkutvecklingen. Det är alltså inte styrdokumenten som det är fel på utan hur de tolkas och efterlevs ute på skolorna.

Syftet med denna studie är att utröna några gymnasie- och KOMVUX-lärares erfarenheter av, attityder till samt intresse av språkutvecklande ämnesundervisning genom narrativ metod. Kvalitativa intervjuer har utförts med sex lärare vid gymnasie- och KOMVUX-skolor i Malmö kommun. Språkutvecklande undervisning grundar sig i Vygotskijs sociokulturella kunskapssyn, vilken även utgör studiens teoretiska utgångspunkt. Språkforskare, så som Maiike Hajer, Pauline Gibbons, Monica Axelsson, Caroline Liberg, Anna Flyman-Mattsson och Gisela Håkansson, presenteras. De pekar alla på att skolans ämnesspecifika språk skiljer sig avsevärt från elevernas vardagsspråk och betonar vikten av att integrera språk- och ämnesundervisning då själva svenskundervisningen inte ger eleverna tillgång till det ämnesspecifika språk de olika ämnena grundar sig på. Resultaten visar på att många lärare saknar kunskap att utforma en språkutvecklande ämnesundervisning, vilket i sin tur gör att många andraspråkselever har svårt att uppnå kursmålen. Nyckeln till kunskap är trots allt språket. Lärarna möter många andraspråkselever med stora behov i undervisningen, men många av dem står handfallna i vägledning och utveckling av dessa elevers ämnesspecifika språk. Lärarna uttrycker ett strakt behov av fortbildning och en stark vilja att utveckla kunskap kring att kunna utforma sin undervisning utifrån ett språkutvecklande perspektiv och öka sin profession. Nyckelord: språkutvecklande ämnesundervisning, religionskunskap, sociokulturell kunskapssyn, gymnasiet, KOMVUX, andraspråkselever

Det övergripande syftet med arbetet är att beskriva och analysera om och hur matematiklärandet kan utveckla och berika det svenska språket hos andraspråkselever i förberedelseklass. För att uppfylla syftet har vi valt två metodologiska angreppssätt; forskningssyntes och tre nyckelintervjuer. Resultaten visar att det är till elevens nackdel att ta bort matematikundervisningen från schemat samt att den kan utveckla och berika det svenska språket hos andraspråkselever i förberedelseklass. Några av våra viktiga slutsatser är att det är till andraspråkselevens nackdel att enbart undervisas i svenska, att matematikundervisningen kan vara språkutvecklande samt att det är av största vikt att andraspråkselever får utveckla sitt modersmål samtidigt som de utvecklar andraspråket. En annan slutsats är att det inte är till samhällets och demokratins fördel att ta bort matematikundervisningen från förberedelseklassens schema.

På Migrationsverkets hemsida går det att avläsa hur statistiken talar för en kraftig ökning av flyktingar till Sverige (Migrationsverket 2015). För skolans del innebär flyktingtillströmmen att antalet elever som inte har svenska som modersmål ökar i skolorna, vilket ställer högre krav på att lärare idag ska kunna stötta dessa elever. Detta examensarbete syftar till att undersöka och analysera hur pedagoger arbetar med praktisk matematik och uppmärksamma om pedagogerna använder praktisk matematik som ett stöd för elever med svenska som andraspråk. Dessutom kommer vi att undersöka vilka olika sätt det finns att arbeta med praktisk matematik och vilka av dessa som verksamma lärare anser gynna eleverna mest. Vidare kommer de olika för- och nackdelarna med praktisk matematik att problematiseras. Metoderna som använts för att utföra studien är semistrukturerade intervjuer samt litteratursökning av tidigare forskning inom området. Studien analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv och ett pragmatiskt synsätt. Vi valde dessa teorier därför att de belyser hur språkutveckling samt kunskapsutveckling sker genom samspel med andra och praktisk matematik sker ofta i interaktion med andra. Tidigare forskning visar på ett resultat där forskarna är oense om vilket arbetssätt som är det bästa att använda sig av för att stötta elever med svenska som andraspråk. Somliga forskare menar att ett flerspråkigt matematikklassrum är det bästa stödet medan andra forskare istället förespråkar ett arbete med praktisk matematik. Resultatet av intervjustudien är att praktisk matematik används både som ett stöd för andraspråkselever och som en del av den dagliga undervisningen. Studien visar på att det utöver många fördelar även finns nackdelar som till exempel att eleverna endast ser begrepp i ett enda specifikt sammanhang med ett visst material och bygger sin kunskap kring detta.

I ett sociokulturellt perspektiv är språket ett viktigt redskap för att förstå vår omvärld. Finns det brister i språket påverkar detta möjligheterna att tillägna sig och förmedla kunskap. I utomhusundervisningen har vi sett möjligheter att hjälpa elever att utveckla en förståelse för naturvetenskapliga fenomen och ställer oss frågan om vilka förutsättningar som ska till för att utomhusundervisningen ska ge alla elever möjlighet att utveckla sitt naturvetenskapliga språk.Studien undersöker verksamma pedagogers erfarenheter av utomhusundervisning och språkutveckling. Syftet kan formuleras med tre forskningsfrågor som lyder:1. Vilket perspektiv på lärandet ligger till grund för hur verksamma pedagoger arbetar med språkutveckling inom NO-ämnena?2. Hur väljer verksamma pedagoger att arbeta språkutvecklande inom NO-ämnena, och vad ligger till grund för dessa val?3. Vilka eventuella möjligheter och hinder kan verksamma pedagoger se för elevens språkutveckling när utomhusundervisning inom NO-ämnena sker?Sju olika pedagoger intervjuas om deras erfarenheter av utomhusundervisningens samband med språkutveckling. Metoden är kvalitativa intervjuer med en semi-struktur. Studien visar att utomhusundervisningens möjligheter till att utveckla elevernas naturvetenskapliga språk beror på lärarens kompetens. Om läraren erbjuder rikligt med tillfällen att samtala parallelt med att konkretisera begrepp och fenomen sker en språkutveckling.

Syftet med denna uppsats är att synliggöra huruvida undervisningen anpassas vid de samhällsorienterande ämnena i en mångkulturell klass, dvs. vilka aspekter som pedagogerna tar hänsyn till i samband med sin undervisning. Vårt arbete syftar till att undersöka huruvida pedagoger arbetar inkluderande med språkinriktad undervisning i samband med de samhällsorienterande ämnena. Uppsatsen utgår från våra frågeställningar: Vilka pedagogiska aspekter finns att ta hänsyn till i samband med undervisning för andraspråkselever vid de samhällsorienterande ämnena? Följande underfrågeställningar tillkommer;I vilken utsträckning tillämpas det sociala samspelet för att gynna såväl första- som andraspråkselever i samband med den samhällsorienterande ämnesundervisningen?Vad för resurser tillämpas för att uppnå en likvärdig utbildning?Empirin är inhämtad från verksamma pedagoger i grannkommuner till Malmö och i Malmö Stad. Vi har analyserat empirin som därefter ställts i relation till tidigare forskning. Vi hade som krav att skolorna skulle vara mångkulturella och att pedagogerna är verksamma inom antingen de samhällsorienterande ämnena eller inom de naturorienterande ämnena. Detta med anledning av att det kräver en viss struktur på undervisningen då eleverna möter kontext med ämnesspecifika ord/begrepp som vi, under vår utbildning, blivit varse om kan vara problematiska i en heterogen klass. Vår empiri visar på vikten av tydlighet såväl vid planeringen som vid undervisningen då det skapar möjlighet för eleverna att vara delaktiga i vad som komma ska. Det framgår även av empirin att det finns moment som tar längre tid att genomföra och introducera pga. att det krävs att klassen tillsammans bearbetar texterna. Bearbetning av texterna medför att fler elever kan tillägna sig kunskap eftersom det finns de som tappar motivation och självförtroende i mötet med kontexter vars språk inbegriper svåra ord/begrepp. Empirin ger oss också insikt om att som pedagog se undervisningen som en resurs i sig då det inte är självklart att ha förmånen med modersmålslärare i klassrummet.

Syftet med den här studien har varit att undersöka om, och på vilket sätt skönlitteratur används språkutvecklande för andraspråkselever. Vår utgångspunkt har varit att de elever som läser skönlitteratur skulle ha en bättre språkutveckling än de som inte gjorde det. Studien har genomförts på en mångkulturell skola i södra Sverige. Vår primära uppgift har varit att kartlägga hur lärare arbetar med skönlitteratur på just denna mångkulturella skola i södra Sverige. En stor del i arbetet har också varit att intervjua eleverna om hur de tycker att skönlitteratur har påverkat deras språkutveckling. Utöver intervjuerna har vi genomfört ett antal observationer i våra informanters klasser, vilket också är en metodik inom kvalitativ metod.Vi har använt oss av en kvalitativ metod eftersom vi ansåg att semistrukturerade intervjuer passade vårt ändamål. En kvantitativ metod var inte aktuell eftersom vi inte kunde ha uppnått önskat resultat med enkäter. Vår problemställning är, hur används skönlitteratur i språkinlärningen för andraspråkselever. Tidigare forskning visar att det var först på 1970-talet som svenska som andraspråk kom in i den svenska skolan. Under samma tidsperiod fick skönlitteraturen ett nytt genomslag i skolorna. Resultatet av vår studie har visat att skönlitteratur har en positiv inverkan på andraspråkselevers språkutveckling. Vi har uppmärksammat att de elever som läste mycket har ett bredare ordförråd än de som inte gjorde det. / The focus of this study has been to study if reading fiction in a second language affects the linguistic development of that language and if so, in what way. Our starting point is that students who read fiction will develop their second language to a greater extent. The study has been conducted at a multi-cultural school in the south of Sweden. Our primary objective has been to evaluate how teachers use fiction in this particular school. Interviewing students about their opinions on how reading fiction may affect their linguistic development has played a big part in the study.We have used a qualitative method because we considered semi-structured interviews would fit our objective. We have also made observations which are also used in qualitative methods. Our main question is how reading fiction affects the linguistic development for pupils learning a second language. Earlier research shows that it was not until the 1970's that Swedish, as a second language, was added to the Swedish curriculum. During this time period you could also see an increased interest for fiction in the schools. The results of our study show that reading fiction has a positive effect on the linguistic development of pupils who learn a second language. We noticed a broader vocabulary of those pupils who read a lot of fiction.

Syftet med denna studie var att undersöka hur tvåspråkiga elevers kommunikation under två olika laborationer såg ut, hur laborationsuppgiftens utformning påverkade dessa elevers kommunikation och även hur laborationerna kunde ge eleverna möjlighet till reflektion runt innehållet. Elever i årskurs 7 observerades och spelades in på band vid två skilda laborationstillfällen. Intervjuer utfördes efter det sista laborationstillfället. Undersökningen tyder på att elevernas kommunikation och möjligheter till reflektion i stor utsträckning påverkas av laborationens utformning och innehåll.