The purpose of the study is to incrase knowledge about the support available in teaching materials in biology, physics and chemistry for grades 1-3, to strengthen students who have Swedish as a second language. In the Swedish school, there are many students who have a mother tongue other than Swedish. Based on the study criteria, the selection landed on two teaching materials, the Book of NO and the Pulse NO book. These two teaching materials have been analyzed with a qauntitative content analysis and a qualitative text analysis. In the quantitative content analysis, a frequency table was produced that contains subject-specific words and concepts. In the qualitative text analysis, lookups were analyzed from a multimodal perspective with the support of a framework. The framework is based on compositions of text, image, colors, signs and symbols to make visible how a textbook is structured. The content was analyzed from a second language perspective regarding the students´understanding. In the quantitative frequency table, there were many subject-specific words, concepts, explanatory text and pictures, which indicates that there are explanations to support second language students. The results show that the multiomodal aspects of textbooks, which aim to help and clarify subject-specific words and concepts for second language students in their understanding, do not always do so. It turned out that there were gaps in the interaction between text and image. The study shows that there is a difference between the textbooks. One textbook clarifies the understanding of the concept more through better interaction with images, while the other textbook does not make it as clear. / Syftet med studien är att öka kunskapen om vilket stöd det finns i läromedel i biologi, fysik och kemi för årskurs 1-3, för att stärka elever som har svenska som andraspråk. I den svenska skolan finns det många elever som har ett annat modersmål än svenska. Baserat på studiens kriterier landade urvalet på två läromedel, Boken om NO och Puls NO-boken.Dessa två läromedel har analyserats med en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ textanalys. I den kvantitativa innehållsanalysen producerades en frekvenstabell som innehåller ämnesspecifika ord och begrepp. I den kvalitativa textanalysen analyserades uppslag ur ett multimodalt perspektiv med stöd av ett ramverk. Ramverket bygger på kompositioner av text, bild, färg tecken och symboler för att synliggöra hur en lärobok är uppbyggt. Innehållet analyserades ut ett andraspråksperspektiv med hänsyn till elevernas förförståelse. I den kvantitativa frekvenstabellen fanns det många ämnesspecifika ord, begrepp, förklarande text oh bilder, vilket tyder på att det finns förklaringar för att stödja andraspråksstudenter. Resultaten visar att de multimodala aspekten av läroböcker, som syftar till att hjälpa och förtydliga ämnesspecifika ord och begrepp för andraspråkselever i deras försåelse, inte alltid gör det. Det visade sig att det fanns luckor i interaktionen mellan text och bild. Studien visar att det finns en skillnad mellan läroböckerna. En lärobok klargör förståelsen av begreppen mer genom bättre interaktion med bilder, medan den andra läroboken inte gör det lika tydligt.

The background of this study is that the study results in science subject for many multilingual students are heading in a downward trend. Research has shown that many multilingual students are having a hard time adjusting to the advanced language used in the classroom. Which contains difficulties for students in understanding the content of science and assimilate to the teaching. The first aim of this study has been to research how scientific concepts in the subject of biology are being introduced through textbooks. The scientific concepts that were being analyzed are species, ecosystem, food chain, photosynthesis, and circulations in nature. The second aim is to research how multilingual students are getting support by the textbooks. The study´s aim and research questions have been executed through qualitative and quantitative analysis of two science textbooks in biology. Something that was identified in the result was the certain concepts were not mentioned at all and that one of the textbooks many times did not mention the scientific concepts by their scientific name. A conclusion of the study is the importance of combining the scientific language with the everyday language in education as to the subject of science with multilingual students. The textbooks contain different kinds of scaffolding strategies to introduce scientific concepts as for support by illustrations and photographs, short pieces of text and connections to other concepts.

Att undersöka om en standardisering av urvalsprocessen för elever i behov av svenska som andraspråksundervisning (SVA-undervisning) är önskvärd hos SVA-lärare i förskoleklass till årskurs tre och dess fördelar och nackdelar. Metoden som har använts är en kvantitativ och kvalitativ webbenkätundersökning med sammanlagt 32 deltagande SVA-lärare. Av dessa SVA-lärare anser en majoritet att Skolverket bör standardisera urvalsprocessen av elever i behov av SVA. Mindre än en fjärdedel av SVA-lärarna är osäkra på om en standardisering verkligen behövs. Enstaka SVA-lärare anser att behovet av standardisering inte finns. Slutsatsen av studien är att det finns en önskan om standardisering av urvalsprocessen för SVA-elever hos en stor del av SVA-lärare i förskoleklass–årskurs 3. Detta skulle kunna innebära fördelar som ökad likvärdighet, minskad osäkerhet hos SVA-lärare och mer konsekventa beslut i bedömningen. Nackdelar skulle kunna innebära att elevers olikheter riskerar att förbises, högre krav på SVA-lärare samtidigt som erfarna SVA-lärares kompetens inte tas tillvara.

Sverige har en ökad etnisk mångfald som har resulterat i att klassrummen i de svenska skolorna är allt mer heterogena. Detta innebär att lärarna undervisar elever från olika delar av världen med olika språkliga förutsättningar och behov samt att lärarna stöter på elever vars modersmål inte är svenska. Språkutveckling har en stor betydelse för elevers lärande och kunskapsutveckling och därför är det viktigt att lärarna arbetar språkutvecklande Syftet med denna studie är att undersöka på vilket sätt lärare arbetar med hjälp av sina erfarenheter för att skapa en språkutvecklande SO-undervisning för nyanlända elever i årskurs F-3. Även ta reda på vilka utmaningar lärare stöter på när de arbetar med språkutveckling bland nyanlända elever i SO-undervisningen. Studiens frågeställning är: Vilka arbetssätt är enligt lärare gynnsamma för att skapa en språkutvecklande undervisning i SO-ämnet för nyanlända elever i årskurs F-3? och Hur reflekterar lärare över de utmaningar som förekommer när de arbetar med språkutveckling bland nyanlända elever i SO-undervisningen? I våra teoretiska perspektiv har vi valt att fokusera på det sociokulturella perspektivet och den proximala utvecklingszonen (ZPD) som är utarbetad av Lev Vygotskij, samt cirkelmodellen. Vi har valt att utgå just från dessa teoretiska perspektiv och anser dem vara relevanta, då de behandlar språkets betydelse. De är också relevanta då de visar hur lärande och språk hänger samman, alltså på vilket sätt interaktion och samspel gynnar elevers språk- och kunskapsutveckling. I denna studie används kvalitativ metod där fem lärare har valt att delta i intervjuer och besvarat 8 olika frågor. Informanterna har beskrivit olika betydelsefulla resurser och arbetssätt för att främja språkutvecklingen bland nyanlända elever i årskurs F-3, bland annat modersmål samt interaktion som lärarna har funnit underlättande i SO-undervisning. Lärarna har även talat om betydelsen av skolspråk och ämnesbegrepp i SO- undervisningen samt vilka svårigheter de stöter på vid undervisningen av nyanlända elever, som exempelvis den otillräckliga tiden.

Sammanfattning Detta arbete handlar om i vilka lärsituationer lärare upplever språkbarriärer hos andraspråkselever i matematikundervisningen. Studien handlar även om att undersöka vilka strategier lärare använder sig av för att stötta andraspråkselever när språkbarriärer uppstår. Vidare är vi intresserade av att undersöka hur lärare ser på att digitala verktyg kan stötta när språkbarriärer uppstår i matematikundervisningen för andraspråkselever. Denna studie är baserad på två teoretiska koncept, scaffolding och den didaktiska triangeln. Studien undersöker vart i den didaktiska triangeln som språkbarriärer uppstår samt vilka delar som lärare använder för att stötta eleverna. I studien genomförs det kvalitativa intervjuer med lärare på låg- och mellanstadiet som undervisar i matematik och har andraspråkselever i klassrummet.   Genom att undersöka lärarens syn på språkbarriärer kom vi fram till att lärarna upplever språkbarriärer i sin matematikundervisning. Lärarna använder sig av flertalet strategier för att stötta sina elever, däremot skiljde sig inte stöttning markant mellan andraspråkselever och elever med svenska som modersmål. Lärarna ansåg att digitala verktyg var stöttande för andraspråkselever, främst vid översättning. Resultatet visade att lärare ofta justerade sin framställning av innehållet eller stärkte sin interaktion med eleven för att stötta andraspråkseleverna när språkbarriärer uppstår. Studien visar även att lärare upplever digitala verktyg som stöttande men att utbudet är bristfälligt gentemot andraspråkselever. Nyttan med vår studie är att den kan bidra med kunskaper om hur lärare kan stötta andraspråkselever i matematikundervisningen. Studien synliggör vart språkbarriärer uppstår samt vart stöttningen sker från lärarna. Vårt intresse var att uppmärksamma vilka strategier lärarna använder och om digitala verktyg kan vara ett hjälpmedel när språkbarriärer uppstår i matematikundervisningen.    Nyckelord: Andraspråkselever, språkbarriärer, digitala verktyg, strategier, stöttning / Abstract This work is about in which learning situations teachers experience languages barriers with second language learners in mathematics education. The study also aims to investigate the strategies teachers use to support second language learners when languages barriers arise. Furthermore, we are interested in exploring whether teacher sees that digital tools can support second languages learners when languages barriers arise in mathematics education. Based on two theoretical concepts, scaffolding and the didactical triangle this study. The study examines where in the didactic triangle languages barriers arise and which parts teachers use to support their students. Qualitative interviews were conducted with teachers in primary school who teach mathematics and have second language learners in their classrooms.  By examining teachers´ view of languages barriers, we found that teachers do experience languages barriers in their mathematics teaching. Teachers use several strategies to support their students, but this support does not differ noteworthy between second languages learners and students with Swedish as their mother tongue. Teachers find digital tools supportive for second language learners, mainly for translation. The study showed that teachers often adjust their presentation of the content or strengthened their interaction with the student to support second language learners when language barriers arise. The study also shows that teachers perceive digital tools as supportive, but the range of available tools is insufficient for second language learners.  Our study is that it can contributes with knowledge about how teachers can support second language learners in mathematics education. The study makes visible where languages barriers arise and where support is provided by teachers. Our interest was to draw attention to the strategies teachers use and whether digital tools can be helpful when languages barriers arise in mathematics education.      Keywords: Second language learners, languages barriers, digital tools, strategies, support

Mätningar visar att andraspråkselever presenterar sämre i matematik jämfört med förstaspråkselever samt att textuppgifter är den största svårigheten inom matematik hos andraspråkselever. Denna studie syftar till att undersöka hur lärare beskriver och motiverar sitt arbete med matematiska textrika uppgifter för att främja andraspråkselever i matematik. För att besvara studiens forskningsfrågor har en kvalitativ ansats gjorts, som består av ickedeltagande observationer och semistrukturerade intervjuer med fem lärare. Utifrån studiens empiri som framkom i undersökningen utfördes tematisk analys. Teorierna som används för att analysera datamaterialet är mediering, kommunikation och stöttning som kännetecknas under det sociokulturella perspektivet samt translanguaging och pedagogisk ämneskunskap.Resultatet i studien visade att lärare använder sig huvudsakligen av bildstöd, förkortning av textrika matematikuppgifter samt muntlig förklaring av svåra ord och begrepp. Däremot används translanguaging i betydligt mindre uträckning. Resultatet visade också att lärare motiverar sina val av arbete med textrika uppgifter baserat på sina tidigare erfarenheter samt hur väl lärare känner till eleverna och deras utmaningar. Slutsatsen som dras är att lärare hellre väljer att själva förklara textrika matematikuppgifter på olika sätt än att använda sig av elevernas modersmål som resurs på grund av ovisshet om den pedagogiska verktygen samt råder det enspråkighetsnorm bland en del lärare.

Trots att vuxenskolan har en stor andel andraspråkselever och kursplanerna betonar kommunikativa färdigheter, uttrycker inte läroplanen tydligt vilket uppdrag lärarna har för elevernas språkutveckling. Studien syftar därför till att belysa hur vuxenutbildningens biologilärare ser på sin yrkesroll i relation till språkutvecklande undervisning, samt vilken betydelse de menar att språket har för att lära sig biologi.Att lära sig biologi på gymnasienivå, kräver inte bara att eleven lär sig ämnesbegrepp, utan även hur språket används i en naturvetenskaplig kontext. Språkutvecklande undervisning har inte bara visat sig effektivisera ämneslärande, utan är en viktig förutsättning för detsamma. Individen och samhället har därför mycket att vinna på om lärarna använder sig av undervisningsstrategier vilka stöttar vuxna elevers språkutveckling. Inga tidigare studier har undersökt yrkeserfarna vuxenlärares uppfattningar om språkutvecklande undervisning och vilken betydelse de anser att språket har för kunskapsutveckling i biologi.Åtta biologilärare inom vuxenutbildningen medverkade i var sin semi- strukturerad intervju. Intervjutranskripten har kodats, kategoriserats och tematiserats med en kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundmans (2004) definition. Studien är teoretiskt förankrad i Vygotskijs sociokulturella teori. Resultaten visar att lärarna har goda kunskaper om betydelsen och behovet av att integrera kortare språkutvecklande aktiviteter i undervisningen.Förutsättningarna för detta är dock begränsade till följd av tidsbrist. Majoriteten av lärarna ser sig främst vara ämneslärare och att eleven redan ska ha tillräckligt goda språkkunskaper när de börjar läsa biologi på gymnasial nivå. En uppfattning som speglar vuxenskolans läroplan (Skolverket, 2012c). I praktiken har dock vuxenutbildningens uppdrag förändrats (Öst, 2014). Lärarna menar därför att det finns ett ökat behov av språkutvecklande aktiviteter inom undervisningens ram hos eleverna.

Modalitetsmarkörer används för att uttrycka bland annat värderingar och åsikter för påståenden i satser. I föreliggande studie är huvudsyftet att undersöka om det finns en relation mellan andraspråkselevers användning av modalitetsmarkörer och deras betyg. Materialet för studien hämtades från de nationella proven 2015 i kursen SVA 3 på gymnasiet. För att uppfylla syftet användes en kvantitativ metod som innefattade en granskning av 20 elevlösningar jämnt fördelade mellan en lägre respektive högre betygsgrupp. Efter granskningen applicerades en analys samt sammanställning av modalitetmarkörernas frekvens och funktion där betygsgruppernas resultat jämfördes med varandra. Studiens resultat visade att det fanns marginella skillnader mellan betygsgrupperna i både frekvens och funktion. Att det skulle finnas en relation mellan andraspråkselevers användning av modalitetmarkörer och betyg går således inte att fastställa utifrån resultatet som presenteras i denna studie.

Syftet med den här studien är att undersöka rektorers motiv i val av organisationsmodell för undervisning av nyanlända elever i årskurs 1–6. Fokus har varit organisationsmodellerna direktintegrering och förberedelseklass. Frågeställningarna kopplar till i vad mån styrdokument och forskning ligger till grund för beslut gällande organisationsmodell. Vilka tolkningar gör rektorerna rörande utbildning av andraspråkselever utifrån huvudmannens policy. Viktigt har även varit vilka erfarenheter som finns ute på skolenheterna för valet av organisationsmodell. Jag har valt att genomföra semistrukturerade intervjuer som metod för studien. Fem rektorer från olika delar av Sverige har intervjuats. Resultatet pekar på att styrdokumenten inte ligger till grund för valet av organisationsmodell. Däremot verkar den nya läroplanen skapat organisatoriska tankar om och förändringar av former för ökad undervisning i svenska som andraspråk. Delaktighet när det gäller forskning indikerar positiva effekter ute på skolenheterna. Huvudmannens stöd och brister i den samma blir påtagliga i denna studie. En aktiv huvudman med både kunskap om nyanländas lärande och även delaktighet i forskning är delar som lyfts som positiva. Bristerna handlar om uppföljning och säkerställd likvärdighet. Arbetet med att skapa språkgrupper, med elever som talar samma språk, är en av erfarenheterna som lyfts som språkutvecklande på andraspråket. Resultatet verkar också visa på att rektorerna ser elevbehovet som centralt med flexibla organisationer som stödjer behovet. Även ett interkulturellt ledarskap framträder. Det finns lite forskning när det gäller nyanlända elever i de lägre åldrarna och studien har bidragit med att fördjupa kunskaperna om rektorers tankar och beslut gällande organisationsmodell. Det förordas dock mer forskning på området där även skolor i andra typer av språkliga- och sociala kontexter ställs mot varandra.

Syftet är att undersöka hur förlängd tid och inläst material kan förbättra provresultatet i läsförståelse för en grupp andraspråkselever på gymnasiet, vilken typ av uppgifter som kan vara särskilt problematiska, samt hur eleverna själva ser på sin egen läsförståelse. Såväl på nationella prov som i internationella studier såsom PISA och PIRLS får andraspråkselever generellt sämre resultat än förstaspråkselever och därför är det viktigt att ta reda på vilka svårigheter som finns och hur de kan övervinnas. Urvalsgruppen i studien består av elva pojkar i kursen svenska som andraspråk 1. Samtliga elever studerar på de yrkesförberedande programmen på gymnasiet. Genom prov, enkäter och intervjuer togs materialet fram. Resultaten visade att de elever som hade varit i Sverige längre tid generellt inte hade bättre resultat än elever som kommit till Sverige för fem år sedan eller mindre. Eleverna själva bedömde sin läsförståelse som relativt god, trots att ingen nådde upp till ett godkänt resultat på det första läsförståelsetestet. Eleverna hade svårare för uppgifter som krävde att de använde sig av inferenser, medan uppgifter som gick ut på att hitta information eller dra enkla slutsatser var lättare. När eleverna hade längre provtid och tillgång till inläst material förbättrades elevernas resultat väsentligt. Just inläst material visade sig vara en stor framgångsfaktor för många elever. Såväl minnet, koncentrationen och ordförståelsen blev bättre när eleverna fick lyssna på texterna. Resultaten kan vara av vikt när vi planerar, genomför och utvärderar andraspråkselevers undervisning för att eleverna ska få en chans att ta till sig innehållet och få visa sina kunskaper.