Denna studie undersöker hur lärare beskriver att de arbetar för att främja läsförståelseförmågan hos elever som talar svenska som andraspråk i årskurs f-3. För att undersöka detta genomförs en tematisk analys av sex semistrukturerade intervjuer med lärare från olika kommuner som arbetar i skolor med många andraspråkselever.  Resultatet pekar på att lärarna arbetar strukturerat med att undervisa elever om lässtrategier som kan användas för att förstå en text enligt undervisningsmodellen Reciprocal teaching. Den vanligaste strategin som används enligt lärarna är att reda ut oklarheter, då andraspråkselever ofta har ett bristande ordförråd. Strategierna summera, förutspå och ställa frågor används också men i mindre utsträckning.  Resultatet visar dessutom att lärarna är positiva till att använda elevernas modersmål i undervisningen för att främja deras läsförståelse. Deras resonemang pekar på att de använder en del av de strategier som föreslås i ramverket pedagogiskt transspråkande, dock ofta på ett spontant och oplanerat sätt. Slutsatsen blir således att lärare behöver mer kunskap och utbildning om hur elevernas modersmål kan användas som resurser. Detta för att underlätta för dem att utforma mer planerade, medvetna och varierade arbetssätt och komma bort från den spontana tillämpningen av pedagogiskt transspråkande som för tillfället ofta sker. Studien understryker att strategier för att främja andraspråkselevers läsförståelse i svenska inte är något som enbart SVA-lärare behöver förhålla sig till, utan en viktig fråga för alla lärare i skolan.

Matematik är ett viktigt ämne som är genomgående för skolans verksamhet. För att kunna räkna och utläsa matematiska tal behövs inte enbart en matematisk förmåga utan även en god språklig förståelse och begreppsliga förkunskaper. Denna studie grundar sig på en tidigare systematisk litteraturstudie av samma författare. Studiens syfte är att undersöka de strategier och representationer elever använder vid problemlösning i relation till modersmål och genus. Syftet är att se om och i så fall hur elevers strategier samt användning av representationer vid lösning av problemlösningsuppgifter skiljer sig åt mellan pojkar och flickor samt mellan elever som har svenska som modersmål och andraspråkselever. För att samla in den empiri som krävdes besöktes två olika skolor där eleverna fick svara på problemlösningsfrågor. Empirin analyserades för att sedan kunna visa ett resultat. Resultatet visade på små skillnader mellan pojkar och flickor samt mellan svenska som modersmål och andraspråkselever.

Syftet med föreliggande kvalitativa studie är att belysa flerspråkiga gymnasieelevers perspektiv på läsning av skönlitteratur i skolan. Detta görs mot bakgrund av forskning kring ungdomars läsvanor, läsmotivationsforskning, aktuella styrdokument samt utifrån ett sociokulturellt perspektiv. För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes fem elevintervjuer i årskurs tre på ett studieförberedande gymnasieprogram. Samtliga elever läser svenska som andraspråk. Intervjuerna är inspirerade av livsberättelseansatsen och har fokus på elevernas läsarhistorier. Resultatet av intervjuerna visar att elevernas erfarenheter av att läsa skönlitteratur i skolan varierar. Den undersökta elevgruppen har av sina föräldrar hört fiktiva berättelser som barn. Studien visar att eleverna uppfattar att det har påverkat dem på olika sätt, bland annat genom deras läsarliv. Elevernas erfarenhet av att läsa skönlitteratur i gymnasieskolan styrs av både plikt och tid, till skillnad från att läsa böcker under tidigare skolår. Studien visar också att lärarens engagerade ledarskap och ett positivt samspel är av betydelse för läsandet och deras personliga utveckling. Sett ur lärarperspektivet bör tid för läsning av skönlitteratur omvärderas, då forskningen har visat att läsning av skönlitteratur gynnar studier i andra ämnen men även individers sociala utveckling och delaktighet i samhället. / The aim of this qualitative study is to examine multilingual upper secondary school pupils’ perspectives on fiction reading at school. This is done with the background of research on young peoples’ reading habits, reading motivation research, current control documents, and from a socio-cultural perspective. To answer the aim of the study and the questions at issue five interviews with pupils in their third year of university preparatory program were carried out. All the pupils study Swedish as a second language. The interviews are inspired by their lifestories and are focused on the pupils’ reading experiences. The result of the interviews shows that the experiences of fiction reading at school vary. The tested group has heard real stories but also fictitious ones from their parents as children. The study has shown that the pupils apprehend that it has affected them in different ways i. e. by their reading life. The pupils’ experiences of reading fiction in school is governed by both duty and time, compared to reading books during earlier years. The study also shows that teacher’s commited leadership and a positive interaction are important for their reading and personal development. From a teacher’s perspective, time for reading of fiction should be revalued, since research has shown that the reading of fiction promotes studies in other subjects but also an individual’s social development and participation in society.

Syftet med den här studien var att undersöka vilka faktorer lärare i svenska som andraspråk anser vara viktiga när de väljer läroböcker. Verksamma lärare i svenska som andraspråk fyllde i ett webbaserat frågeformulär där de rangordnade givna faktorer som valts ut baserat på tidigare forskning och teoretiska perspektiv nämligen det sociokulturella perspektivet och läsbarhet. Datan analyserades därefter kvantitativt. Resultatet visade att faktorer som rör innehållet i läroböcker, närmare bestämt att de är språkutvecklande och tar eleverna till nästa steg, rankades som viktigast. Hänsyn togs även i hög grad till läsbarheten. Samspelet mellan text och bild och layouten rankades högre än autentiska texter. De tre faktorer som bedömdes minst viktiga var rekommendationer ifrån kollegor, kostnad samt reklam/mässor. Resultatet kan tolkas som att lärare utgår från ett sociokulturellt perspektiv när de väljer, men att även att faktorer relaterade till läsbarhet, exempelvis layouten och samspelet mellan bild och text, spelar en viss roll.

Uppsatsens syfte har varit att studera vilka ord och uttryck som kan vålla svårigheter för andraspråkselever i deras karaktärsämnen på Omvårdnadsprogrammet, samt hur lärare och elever ställer sig till dessa svårigheter. Metoden har varit en kombination av ordkunskapstest,intervjuer och klassrumsobservationer. Utifrån dessa kan utläsas att eleverna har störst svårigheter med mindre frekventa ord och att det inte alltid är helt enkelt att fastställa vilka ord som vållar svårigheter för andraspråkselever och varför. Svårigheten ligger förmodligen inte alltid enbart i ordet i sig utan kan även påverkas av hur förhandlingen av ords innebörd går till och hur mycket språkutvecklande interaktion som förekommer i klassrummet.Lärarna i studien fokuserar i sin undervisning i första hand på ämnesspecifika ord och lämnarövriga till svenskämnet. Eleverna anser att lärarna förklarar på ett stressat och otillräckligt sätt, och väljer därför att på egen hand finna ords betydelser. Elevernas muntliga och skriftliga passivitet i klassrummet är enligt lärarna ett stort problem. Bevisligen föreligger en diskrepans mellan vad lärarna tror är orsaken till elevernas passivitet och vad eleverna själva menar är orsaken. Lärarna tolkar den som ett kulturellt fenomen medan eleverna menar att den grundar sig i språklig osäkerhet och otrygghet i klassrumsmiljön. Intentionerna är i de flesta fall positiva hos både elever och lärare. Viljan att förstå finns hos eleverna och viljan att förklara finns hos lärarna. Troligt är att en ökad kunskap hos både lärare och elever om vilka ord somkan vålla svårigheter och hur man kan arbeta med dessa ord, skulle kunna ge positiva effekter för elevernas ordinlärning och därmed förståelse av sina karaktärsämnen.

Examensarbetet utgår från fyra pedagoger i skolår 5 och deras sammanlagt 74 elever för att ge en bild av hur pedagoger ser på undervisningen i svenska som andraspråk samt undervisningen av andraspråkselever. Enkätundersökningarna jämförs med skolverkets kursplan för svenska som andraspråk, Läroplanen (Lp0 94) och övrig forskning kring ämnet. De medverkande pedagogerna visar på en medvetenhet kring andraspråksinlärning och olika faktorer, däribland modersmålsundervisningen, som påverkar denna. Undersökningen ger även indikationer på att pedagoger har en syn på undervisningen i svenska som andraspråk som ett ämne som kräver mer arbete i sin helhet och på individuell nivå med varje elev.

Sammandrag Agneta Nylund Guhrén Varför har många tvåspråkiga elever svårt att nå målen skolan ställer på dem? En studie av situationen i en internationell gymnasieklass. Why Do Many Bilingual Students Have Difficulties in Achieving School Targets? A study of an International Class at a Swedish Upper Secondary School. VT 2011 Antal sidor: 55 En lägre andel av andraspråkseleverna når målen för grundskolan än de som är födda i landet.Forskning och kunskap finns inom området om hur framgångsrik andraspråksinlärning skabedrivas. Varför består och till och med ökar andelen andraspråkselever som inte når målen?För att uppnå syftet att urskilja faktorer som avviker från dem som enligt forskningen leder tillgoda studieresultat har styrdokument och forskningsrön studerats, en kvalitativ intervjuundersökningbland elever och lärare genomförts samt observationer gjorts i en internationell klassvid en gymnasieskola i Mellansverige.Resultatet visar att vissa andraspråkselever kommunicerar i lägre grad än vad som är nödvändigtför att utveckla språket. I textproduktionen finns krav på elevernas abstraktionsförmågamen i muntliga situationer utmanas inte språknivån. De sent anlända andraspråkelevernasordförråd räcker inte till för ämnestexter med krav på lingvistisk förståelse.Elever med tidigare skolgång har verktyg för att överbrygga språksvårigheterna och ta till sigett mer abstrakt kunskapsrelaterat språk medan elever utan skolgång behöver utveckla förmågan.Elevernas få tillfällen att utveckla sin additativa tvåspråkighet påverkar deras möjlighetatt nå kunskapsmålen. Samarbete mellan sva-, ämnes- och modersmålslärarna för att förbättraandraspråkelevernas måluppfyllelse är nödvändig.

Studien behandlar engelskundervisning för åk 4–6 där problemet är lärarnas inställningar gentemot pedagogiskt drama i engelskundervisningen. Syftet med där här studien är därför att undersöka hur pedagogiskt drama används i engelskundervisningen samt lärarnas inställningar till det. Vidare undersöks även lärarnas inställningar för språkliga- och psykosociala förmågor genom användandet av pedagogiskt drama i engelskundervisningen. Studien har en kvalitativ metod med en fenomenografisk inspirerad metodansats vars resultat bygger på intervjuer från verksamma lärare i åk 4–6. Resultatet är till sin struktur uppbyggt med studiens syfte och frågeställningar och innefattar enbart utlåtanden från deltagarna. Genom lärarnas utlåtanden och forskarnas studier leder slutsatsen till att eleverna utvecklar psykosociala förmågor som i sin tur förbättrar elevernas möjligheter till ökade språkliga förmågor. / This study examines the English teaching classroom in grades 4 to 6. The problem for the study is the teachers‘attitude towards educational drama used in an English teaching classroom. The purpose is therefore to examine the teachers´ attitudes and how educational drama is used in an English teaching classroom. Furthermore, the purpose examines the teachers’ attitude towards the pupils’ capabilities to develop linguistic- and psychosocial abilities through educational drama used in an English teaching classroom. The result is based on interviews from teachers in grades 4 to 6. Onwards, the result contains only statements from the participants and is constructed by this study’s purpose and issues. Through the researchers ‘and teachers’ statements the conclusion for the study is that the pupils develop psychosocial abilities which in turn also develop the pupils’ linguistic abilities. The method used is a qualitative method with a phenomenologically-inspired theory.

Syftet med studien är att undersöka vad svensk och internationell forskning visar om hur transspråkande används för att stötta språk-, kunskaps- och identitetsutveckling i det flerspråkiga klassrummet. Studien är en systematisk litteraturstudie som diskuteras i förhållande till sociokulturell teori och transspråkande som pedagogisk strategi. Resultatet av studien visar att transspråkande dels kan ske på övergripande nivå där hela skolan kännetecknas av en positiv inställning, dels genom att lärare använder transspråkande genom digitala verktyg, språkgrupper, modersmål- och studiehandledare, men också genom samarbete med hem och vårdnadshavare. Detta svarar också på studiens frågeställning om hur transspråkande kan stötta flerspråkiga elever i grundskolans tidigare år. Resultatet visar att transspråkande stärker elevens kunskapsinhämtning, språkutveckling och identitet.

Syftet med studien är att ta reda på vilka svårigheter som kan finnas för lärare i undervisningen av andraspråkselever med fokus på problemlösning. Vilka strategier som lärare använder för att överkomma svårigheterna och vilka stöd som lärare behöver för att kunna överkomma svårigheterna. För att ta reda på svaren på frågorna har intervjuer och observationer använts som datainsamlingsmetod. Vår data visade att lärarna ansåg att språket var en svårighet i sin undervisning av elever med svenska som andraspråk. Lärarna använde sig av flera olika strategier, där den som användes för det mesta av lärarna var konkret material.  Det stöd som lärarna önskade mestadels var färdigt problemlösningsmaterial att kunna ta in och använda i sin undervisning. De slutsatser som kunde dras var att lärarna ansåg att språket var en stor svårighet i undervisningen och att det gällde vardagsspråket, det akademiska språket och att lägga språket på rätt nivå för eleven. De strategier lärarna använde var problemlösningshanden, APE, konkret material, och tanketavlan. / The purpose of this study is to find out what difficulties teachers have in teaching pupils with Swedish as their second language with a focus on problem solving. In addition to what strategies teachers use to overcome these difficulties and what support the teachers which they could get to overcome the difficulties.   To find the answers to these questions have interviews and observations taken place and been used as data collection method.  The data showed that the majority of the teachers found that the language was the biggest difficulty in teaching pupils with Swedish as a second language. Multiple strategies were used by the teachers which concrete material was used the most. The support the teachers wished for the most were a complete material for problem solving to get and use in their teaching.   The conclusion from the result were that the teachers felt that the language were a big difficulty regarding both the everyday language, the academic language and what level to formulate the language. The strategies the teachers used in their teaching were the five steps process to problem solving, reversed EPA-method, concrete material and fourways.