<p>Syftet med denna studie är att undersöka samt belysa hur några pedagoger i förskola och skola för tidigare år ser på genus och hur de pedagoger som deltagit i undersökningen arbetar med genus. Vår undersökning var en kvalitativ studie som genomfördes dels i en förskola, dels i en grundskola, årskurs F-5. De undersökningsmetoder som användes var enkäter och observationer. Enkäterna har besvarats av pedagoger som är verksamma inom både förskola och skola. Observationer har även genomförts inom dessa stadier. Resultatet från enkätundersökningen visar att pedagogerna anser att de bör arbeta genusmedvetet. De är dock medvetna om att det krävs mycket arbete då de själva behöver bli medvetna om sina egna föreställningar kring könen. Observationsresultatet visar att pedagogernas genusmedvetenhet existerar, dock i liten utsträckning. Vi anser att pedagogerna kan få en ökad genusmedvetenhet då de fortsättningsvis aktivt arbetar med sin egen medvetenhet samt fortbildning inom området.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka samt belysa hur några pedagoger i förskola och skola för tidigare år ser på genus och hur de pedagoger som deltagit i undersökningen arbetar med genus. Vår undersökning var en kvalitativ studie som genomfördes dels i en förskola, dels i en grundskola, årskurs F-5. De undersökningsmetoder som användes var enkäter och observationer. Enkäterna har besvarats av pedagoger som är verksamma inom både förskola och skola. Observationer har även genomförts inom dessa stadier. Resultatet från enkätundersökningen visar att pedagogerna anser att de bör arbeta genusmedvetet. De är dock medvetna om att det krävs mycket arbete då de själva behöver bli medvetna om sina egna föreställningar kring könen. Observationsresultatet visar att pedagogernas genusmedvetenhet existerar, dock i liten utsträckning. Vi anser att pedagogerna kan få en ökad genusmedvetenhet då de fortsättningsvis aktivt arbetar med sin egen medvetenhet samt fortbildning inom området.

BAKGRUND:Här ger vi läsaren en bakgrund i vad tidigare forskning och vad våra styrdokument säger kringden skönlitterära läsningen i skolan.SYFTE:Vårt huvudsyfte är att ta reda på hur pedagoger talar om att de använder skönlitterär läsning iundervisningen. Med hjälp av delfrågorna: Vilken litteratur läser man i skolan? Hur serpedagogerna på relationen mellan skönlitteratur och lärande? Hur samarbetar skolan medbiblioteket och hemmet?METOD:Vi har en kvalitativ metod inspirerad av fenomenografi. Vi har intervjuat 10 pedagoger för atthöra deras uppfattning kring skönlitterär läsning och hur de använder sig av den.RESULTAT:Pedagogerna anser att skönlitterär läsning i skolan är av stor vikt. Det är något de användersig av och något de tycker är viktigt både ur ett kunskapsperspektiv och ur ett lustfylltperspektiv. Det förekommer skönlitterär läsning på flera olika sätt, gemensamt, enskilt,högläsning, tyst läsning och så vidare. Pedagogernas personliga kunskaper och intressenpåverkar läsandet. / Uppsatsnivå: C

<p>Syftet med denna studie var att undersöka uppfattningar som olika lärare har om ledarskap. Ledarstilar är en del av begreppet ledarskap och används också i arbetet. Studien omfattas av två förskollärare och två lärare för skolans tidigare år och har en kvalitativ ansats som är en småskalig studie bestående av observationer och inter­vjuer för att som forskare kunna bilda sig en förståelse om det undersökta fenomenet. I resultatet framkommer det att samtliga lärare har olika uppfattningar kring sitt ledarskap i praktiken och det synliggörs under många av observationerna att lärarna använder olika ledarstilar vid ett och samma tillfälle. Det visar sig en skillnad mellan de olika lärarnas sätt att leda sin undervisning och det synliggörs att förskollärarna ser till barnens behov i utformandet av verksamheten och i skolan visar det sig genom att lärarna har mer fokus på uppgiften. Slutsatser för denna studie är för det första att det förekommer en blandning av olika ledarstilar i både förskolan och skolans tidigare år och en sådan kombination av ledarstilar kallas för ett situationsanpassat ledarskap. För det andra kan man se att lärarens personliga förhållningssätt utgör en viktig del i dennes ledarskap. </p>

Syftet med denna studie var att undersöka uppfattningar som olika lärare har om ledarskap. Ledarstilar är en del av begreppet ledarskap och används också i arbetet. Studien omfattas av två förskollärare och två lärare för skolans tidigare år och har en kvalitativ ansats som är en småskalig studie bestående av observationer och inter­vjuer för att som forskare kunna bilda sig en förståelse om det undersökta fenomenet. I resultatet framkommer det att samtliga lärare har olika uppfattningar kring sitt ledarskap i praktiken och det synliggörs under många av observationerna att lärarna använder olika ledarstilar vid ett och samma tillfälle. Det visar sig en skillnad mellan de olika lärarnas sätt att leda sin undervisning och det synliggörs att förskollärarna ser till barnens behov i utformandet av verksamheten och i skolan visar det sig genom att lärarna har mer fokus på uppgiften. Slutsatser för denna studie är för det första att det förekommer en blandning av olika ledarstilar i både förskolan och skolans tidigare år och en sådan kombination av ledarstilar kallas för ett situationsanpassat ledarskap. För det andra kan man se att lärarens personliga förhållningssätt utgör en viktig del i dennes ledarskap.

Jag har gjort en undersökning i form av en textanalys av en lokal skolplan samt en kvalitativ intervju. Bakgrunden till arbetet kommer från tidigare undersökningar som visat att skolorna har svårt att nå upp till det nytänkande som kursplanen i geografi kräver.Syftet med min undersökning är att se om jag genom den kommunala skolplanen kan finna stöd för att man i denna kommun satsar på att stärka skolämnet geografi.Min undersökning visar att den lokala skolplanen 2005 – 2008 i kommunen inte lägger stor vikt att satsa på geografiämnet som helhet i skolan. Däremot har jag fått fram resultat som visar att skolorna genom den lokala skolplanen får extra stöd i att utveckla undervisningsmetoder för begreppen demokrati och jämställdhet. Positivt är även att jag funnit att kommunen, genom Naturskolan, satsar på just de geografiska begrepp som många elever enligt tidigare forskning anser svåra, nämligen de naturvetenskapliga.

Detta är en studie som undersöker hur lek kan fungera som metod under den naturvetenskapligaundervisningen för elever i årskurs 1-2. Studien är kvalitativ ochutgår från en fenomenologisk ansats där den enskilda individens syn på lek undersöks.Data har insamlats med hjälp av intervjuer och observationer som genomförs itvå klasser, en årskurs 1 och en årskurs 2. Intervjuerna görs med klasslärarna i respektiveklass och samtliga elever intervjuas i fokusgrupper, totalt antal elever sommedverkar i studien är 32 stycken. Tidigare forskning visar att det tycks sakna tidigareforskning på hur lek påverkar elevers lärande. Den visar också att lärares kunskapom den naturvetenskapliga undervisningen påverkar elevernas intresse. Läraresointresse och okunskap i ämnet genererar i att elevens naturliga lust inte tastillvara på utan ger i det långa loppet elever som ser naturvetenskap som någontingtråkigt och oviktigt. Resultatet av denna studie visar att lek kan fungera som metodi den naturvetenskapliga undervisningen men att det är viktigt med både introduktion,genomförande och återkoppling efteråt för att hjälpa eleverna att kopplaleken till lärandet. Resultatet visar också att begreppet lek är svårdefinierat och attde lärare som deltagit i studien har olika uppfattningar om vad lek som undervisningsmetodär. Intervjuer med elever visar att en del har svårt att förstå att de lärsig när undervisningsmetoden är lek medan en del elever uppskattar det och menaratt de lär sig mer när de får gestalta och använda kroppen.

Syftet med studien är att ta reda på vilka svårigheter som kan finnas för lärare i undervisningen av andraspråkselever med fokus på problemlösning. Vilka strategier som lärare använder för att överkomma svårigheterna och vilka stöd som lärare behöver för att kunna överkomma svårigheterna. För att ta reda på svaren på frågorna har intervjuer och observationer använts som datainsamlingsmetod. Vår data visade att lärarna ansåg att språket var en svårighet i sin undervisning av elever med svenska som andraspråk. Lärarna använde sig av flera olika strategier, där den som användes för det mesta av lärarna var konkret material.  Det stöd som lärarna önskade mestadels var färdigt problemlösningsmaterial att kunna ta in och använda i sin undervisning. De slutsatser som kunde dras var att lärarna ansåg att språket var en stor svårighet i undervisningen och att det gällde vardagsspråket, det akademiska språket och att lägga språket på rätt nivå för eleven. De strategier lärarna använde var problemlösningshanden, APE, konkret material, och tanketavlan. / The purpose of this study is to find out what difficulties teachers have in teaching pupils with Swedish as their second language with a focus on problem solving. In addition to what strategies teachers use to overcome these difficulties and what support the teachers which they could get to overcome the difficulties.   To find the answers to these questions have interviews and observations taken place and been used as data collection method.  The data showed that the majority of the teachers found that the language was the biggest difficulty in teaching pupils with Swedish as a second language. Multiple strategies were used by the teachers which concrete material was used the most. The support the teachers wished for the most were a complete material for problem solving to get and use in their teaching.   The conclusion from the result were that the teachers felt that the language were a big difficulty regarding both the everyday language, the academic language and what level to formulate the language. The strategies the teachers used in their teaching were the five steps process to problem solving, reversed EPA-method, concrete material and fourways.

Detta examensarbete handlar om hur lärare i grundskolans tidigare år ser på arbetet med elevernas muntliga förmågor, och då speciellt i förhållande till skolans demokratiuppdrag. Muntlig förmåga är en viktig del av de kunskaper du behöver besitta för att fungera i en demokrati. I dagens samhälle krävs att du har förmågan att tala för din sak och att du kan försvara din åsikt, dessa förmågor blir allt viktigare i ett allt mer individualiserat samhälle. Enligt skollagen skall skolan ge eleverna de kunskaper och förmågor som krävs för att fungera i livet utanför skolan. Frågan som undersökningen ställer är om yrkesaktiva lärare ser kopplingar mellan demokratiuppdraget och arbetet med elevernas muntliga förmågor. Undersökningen visar att lärarna och forskningen är överens om att det finns starka band mellan dessa områden. Det är svårt att leva och vara aktiv i en demokrati om du inte kan samtala med andra människor. Lärarna i undersökningen förmedlar en oro över många elevers bristfälliga kompetenser vad det gäller att kommunicera genom samtal. Forskningen har påvisat att eleverna behöver träna sina muntliga förmågor mer än vad som görs idag, men att många lärare idag saknar kunskap om hur de skall hjälpa eleverna. / This Exam is about the teacher’s outlook of their student’s oral abilities in relation to the democratic mission of the educational body. Oral abilities are crucial to function in a democratic. To be able to make your point and defend your opinion on different subject, is demanded of you today and these skills are even more important in todays individualized society. According to the school act, the school must implement the knowledge and skills necessary for the students to cope with life outside school. The question this study raises is, do the faculty at school acknowledge the connection between the democratic mission and the oral skills of their students. This study shows that educators and research agree on the strong connections between these areas. It is difficult to be active in a democracy if you are not able to express yourself to other people. The teachers in this study are expressing a concern of the lack of skills regarding the ability to communicate orally that many of the students show. Studies has shown that students do need to practice their oral skills more than it is done today but many teachers lack in knowledge in how to help their students. Keyword: oral proficiency, Oral abilities, school`s previous years, school`s democracy mission, rhetoric at school,

The aim of this study is to investigate how five boys in grade 3 of compulsory school structure and use language when they write narrative texts retelling and assessing personally experienced events. This is studied by interpreting how the boys use genre steps that are typical of the structure of personal narrative texts and by detecting and naming different linguistic features in the texts. The material in the study consists of five boys’personal reports and the method, which is based on the theories of genre pedagogy (see Johansson &amp; Sandell Ring 2012:28ff, 223f), comes from systemic functional linguistics. A central finding of the study is that the boys structure their texts in varying combinations of genre steps which commonly occur in texts of a narrative kind. Another central finding is that the language in the boys’ texts consists of many verbs and verb groups which explain that someone is acting or doing something, different discourse connectives to indicate time, along with expressions for emotions and descriptions of experiences or objects.