No description available.

The purpose of the survey was to identify which methods primary teachers are using and see as success factors in the language development. To study which factors came from a sociocultural approach to learning, in order to develop and create discussions and improvements so that second language learners reach their targets. The study is based on three teachers' teaching of second language students in the primary grades, using qualitative interviews and observations of their work. The results revealed that the organization and support resources are significant and can vary between schools in the same municipality. Furthermore it showed that two of the teachers interviewed, felt that it was difficult to teach second language students. They felt that they had insufficient knowledge, a heavy workload, a lack of time and they expressed both powerlessness and frustration. The conclusion of the study is that teachers, teaching second language students in the primary grades, did not believe in the use of just one method in their teaching, but used combined various methods. Several of these methods are based on a sociocultural approach, which reflected their vision and attitude to the learning process.

Vårt syfte med denna kunskapsöversikt är att sammanställa vad forskningen säger om hur SO-lärare kan anpassa sin undervisning för elever som inte har svenska som modersmål. Vi har därför använt oss av specifika databaser som är anpassade efter att söka efter vetenskapliga texter och som gav oss betydelsefulla resultat. Det resulterade i att vi främst fann granskade vetenskapliga artiklar, men även några digitala medier som är relevanta för vår frågeställning. Resultatet av vår kunskapsöversikt, tyder på att lärare kan göra mycket för att främja andraspråkselevers utveckling och välbefinnande. Lärarens förhållningssätt och medkänsla är väsentlig för att ha en inkluderande lärmiljö. Det i sin tur leder till förbättrade relationer i klassrummet, vilket också kan kopplas till att läraren enklare kan undersöka elevernas bakgrunder och erfarenheter. Med hänsyn därtill kan läraren anpassa sin SO-undervisning. Det finns en del hinder och problematik, men vi hoppas kunna tillämpa acklimatiseringarna som krävs i vårt framtida yrke, samtidigt som vi hoppas att fler lärare och lärarstudenter överväger sina anpassningar efter andraspråkselevers behov.

The purpose of this study is to examine teachers' work with Swedish as a second language pupils' reading comprehension in other teaching subjects, and within the multicultural classroom. The research questions concerning the reading comprehension of second language students in the other teaching subjects are examined through a qualitative method and by the way of semi-structured interviews. The study is based on material collected at schools where most of the pupils are multilingual. The study shows that all teachers use different working methods and reading strategies in the other teaching subjects. The most used method when it comes to reading comprehension is a material from the project called “A reading class”. / Syftet med denna studie är att undersöka lågstadielärares arbete med läsförståelse i olika skol-ämnen hos elever med andraspråksbakgrund, och inom det mångkulturella klassrummet. Stu-dien bygger på det sociokulturella synsättet på barns språk, lärande och utveckling av kunskaper och färdigheter. Forskningsfrågorna rörande andraspråkselevers läsförståelse i de andra undervisningsämnena undersöks genom ett kvalitativt metodval och med semistrukturerade intervjuer. Studiens urval och material utgår från skolor där majoriteten av eleverna är flerspråkiga. Av resultatet framgår att samtliga lärare använder olika arbetssätt och lässtrategier som stöd i arbetet med läsförståelse i sina undervisningsämnen. Resultatet visar att lärarna använder läs-strategier utifrån ”En läsande klass” för läsförståelsen i andra undervisningsämnen. Dock anses arbetet med att förklara ord och begrepp, samt sätta orden i ett sammanhang, vara av särskild vikt för förståelsen av ämnestexter. En intressant slutsats i denna studie är lärares reflektioner kring behovet av SVA-lärarens roll inom läsförståelseundervisningen i ämnestexter på lågstadiet.

Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om hur lärare arbetar med problemlösning för andraspråkselever. Urvalet i studien är fyra lärare som genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer delger sina tankar, åsikter och erfaren­heter kring ämnet. Resultatet visar att lärare har en entydig bild av att anpassningar bör göras för att andraspråkselever ska nå kunskapskraven i mate­matik. Dessa anpassningar görs genom olika metoder och arbetssätt, exempelvis finger­femman och att låta eleverna presentera sina olika lösningar för varandra. Lärare finner det gynnsamt att låta eleverna arbeta tillsammans och vara varandras draghjälp. Arbetet med ord- och begreppsförståelse är en viktig del för elevernas kunskaps- och språkutveckling. Detta arbete underlättas och tydliggörs med hjälp av bildstöd och konkret material. Studiens slutsats är att språket ses som den största svårigheten i problemlösningsarbetet. Lärare använder olika arbets­metoder och tillvägagångssätt för att hjälpa andraspråkelever att utvecklas både språkligt och matematiskt. Kamrat- och språkstöttning ses som användbara mede­l till att hjälpa de elever som har otillräckliga språkkunskaper. Däremot ska ansvaret inte ligga hos eleven när det gäller olika översättningssituationer, då det inte är förenligt med barnkonventionen. Samtidigt upplever lärare att språk­stöden tenderar att översätta för mycket, till följd av en avsaknad pedagogisk utbild­ning. / The purpose of this study is to deepen the knowledge of how teachers work with problem solving for second language students. The sample in this study are four teachers who, through semi-structured qualitative interviews, share their thoughts, opinions and experiences on the topic. The results show that teachers have a clear picture of the adjustments that should be made for second language students to reach the knowledge requirements in mathematics. These adapta­tions are made through different strategies and working methods, such as the five fingers-method and letting the students present their different solutions to each other. Teachers find it beneficial to let students work together and be each other's support. The work with word and concept comprehension is an important part of the students' knowledge and language development. This work is facilitated and clarified with the help of image support and laboratory materials. The study con­cludes that language is seen as the biggest difficulty in problem solving. Teachers use different working methods and approaches to help second language students develop both linguistically and mathematically. Peer support and interpreters are seen as useful means to help students who have insufficient language skills. However, the responsibility should not lie with the student when it comes to differ­ent translation situations, as it is not compatible with the Convention on the Rights of the Child. At the same time, teachers feel that interpreters tend to trans­late too much, due to a lack of pedagogical training.

A number of studies have found that pupils, both newly arrived and other pupils who speak Swedish as a second language, have difficulties with mathematical tasks that consist of a few or more lines of text. It often seems to be a matter of mainly linguistic problems that are related to word and reading comprehension, that is, understanding and interpretation of formal concepts and words in the second language. Multilingual pupils who have recently migrated to Sweden from their home countries, but also pupils with foreign backgrounds who have lived in Sweden for several years - or in some cases, their entire lives - show lack of recognition in terms of cultural and traditional contexts. This study examines the difficulties and possibilities that were created when eight different multilingual pupils were being presented with text-rich mathematical tasks (word problems), but also focuses on examining the resources used during said process where the pupils read, interpreted and tried to solve given tasks. As the study is based on qualitative research, semi-structured interviews were conducted. The basis of the interviews consists of six word problems with related questions where the students had to think, reason and reflect upon the language being used in the tasks as well as the content, context and mathematical problems presented. The study has a theoretical approach based in both the social semiotics and the Language as Resource-model, of which both have been used to analyze the empirical material obtained from the interviews. In social semiotics, meaning-making is explained as a social practice that is created through interaction with the surrounding social and cultural contexts. While gathering and analyzing material, the so called “semiotic resources” were thus being observed, that is, the resources being used to communicate, interpret and create meaning of, for example, in this case, mathematical word problems. The results indicate that multilingual pupils use a variety of resources such as code-switching, translanguaging, drawing pictures, marking numbers and more while working with word problems. In addition to this, they also utilize the interviewer/teacher as a resource to, for example, read out information to them, explain concepts and words they do not understand et cetera. Multilingual pupils thus create bridges in several dynamic ways to overcome their difficulties and rather turn them into possibilities.

Flertalet av Sveriges skolor är idag mångkulturella, därför ligger det en stor vikt i att eleverna får en undervisning som fokuserar på språk- och kunskapsinlärningen. Studiens undersökningsområde innefattar därmed dels hur lärare arbetar med genrepedagogik som en undervisningsmetod i svenskämnet för andraspråkselever i årskurs 4 - 6, samt vilka för-och nackdelar lärare uppfattar att det finns med användandet av genrepedagogiken i svenskämnet för andraspråkselever i årskurs 4 - 6. För att genomföra denna studie har åtta mellanstadielärare intervjuats där syftet var att få fram deras åsikter kring denna specifika metod. Svaren indikerar att lärarna anser att det finns betydligt fler fördelar än nackdelar. Lärarna anser att genrepedagogiken bidrar till en ökad tydlighet, samt en ökad språk- och kunskapsinlärning för elever, i synnerhet andraspråkselever i undervisningen. Eftersom genrepedagogikens syfte är att eleverna genom en explicit undervisning ska förmedlas kunskaper om en viss genrers specifika språk och uppbyggnad, bidrar detta till att eleverna får en djupare ämnesinlärning. Endast ett fåtal nackdelar genomsyrade de intervjuade lärarnas svar. De menar att genrepedagogiken lätt kan bli för strukturerad för eleverna, vilket bidrar till att deras kreativitet och intresse hämmas. En annan central del som togs upp av lärarna var att metoden kräver mycket tid, eftersom det behövs läggas ner mycket förarbete och planering, detta leder i sin tur till att annat skolarbete kommer i skymundan. Sammanfattningsvis visar resultaten att fördelarna med att använda genrepedagogiken som en undervisningsmetod för andraspråkselever är betydligt fler än nackdelarna. Därmed vill vi med denna studie förmedla kunskaper och ge en inblick i vikten av att andraspråkselever såväl som elever med svenska som modersmål tillägnas den mest givande undervisning.

Abstrakt  Invandringen till Sverige har medfört ett högt tryck på skolorna, vilket leder till att elever som inte har svenska som modersmål ofta har svårt att nå kunskapsmålen i SO. Detta skriver vi mer om i inledningen. Frågeställningen behandlar SO-lärares upplevelser i årskurserna 4–6 gällande elever som inte har svenska som modersmål. Syftet är att förbättra undervisningen för eleverna och öka medvetenheten inom detta område för aktuella och blivande SO-lärare. Under rubrikerna teoretiska perspektiv och tidigare forskning har vi sammanställt vilka perspektiv vi har haft i åtanke under studiens gång, samt vilka teorier och begrepp andra forskare har ansett vara av vikt för andraspråkselevers framgång. Vidare har kvalitativa metoder beskrivits för vår studie, där urval och etiska principer ingår. Semistrukturerade intervjuer har varit det val som vi ansåg vara mest förnuftigt. Material och tillvägagångssätt redovisas där, med bland annat intervjufrågorna som hade förberetts. Resultatet från intervjuerna analyseras och tolkas med hjälp av de teoretiska perspektiven vi har använt oss av, innan vi besvarar frågeställningen och diskuterar resultatet.

Under de senaste årtiondena har mångkulturalitet och flerspråkighet ökat i skolorna i såväl Sverige som internationellt. Studiens syfte är att identifiera vilka hinder som andraspråkselever frekvent möter i grundskolans matematikundervisning. Utgångspunkt i studien är frågeställningen: Vilka utmaningar och hinder möter andraspråkselever i grundskolans matematikundervisning? För att besvara frågan har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt tidigare forskning. Vår slutsats indikerar att andraspråkselevers situation i klassrummen inte alltid bemöts utifrån de styrdokument skolan och lärarna har att förhålla sig till. Detta beror möjligtvis på att lärarna inte besitter den kompetens som krävs för att bemöta dessa elever, utifrån eventuella språkliga och kulturella hinder. Flertalet forskare konstaterar att den största orsaksfaktorn till att hinder uppstår för andraspråkselever i matematiken, är bristande kunskaper i undervisningsspråket. Vi har emellertid stött på flera forskningsstudier som pekar på olika diskurser samt lärares kompetens och förmåga att anpassa undervisningen, som viktigare faktorer än elevernas språkliga kunskaper. De skilda resultaten tros bero på det faktum att området inte är särskilt väl beforskat. Uppfattningen är att mer forskning behöver utföras kring just de hinder som uppstår och varför. Genom bredare och djupare kunskap om dessa hinder och diskurser, ges lärare större möjlighet att skapa gynnsam språkutvecklande undervisning och en skola för alla. / In recent decades multiculturalism and multilingualism have increased in schools in both Sweden as well as internationally. The purpose of the study is to identify obstacles frequently encountered by second language students, learning mathematics in compulsory school. The study is based on the question: What challenges and obstacles do second language students encounter in compulsory school mathematics. To answer this question, we have conducted systematic searches, analyzed, and compiled previous research. Our conclusion indicates that the second language students' situation in the classroom is not always governed by the regulatory documents that the school and teachers must relate to. It is possible that the teachers do not possess the necessary competence to acknowledge these students' linguistic and/or cultural obstacles in speaking a second language in school education. Most researchers concur that the largest determining factor in hindering second language students in mathematics is a lack of knowledge of the school official language. We have however encountered several research articles that indicate different discourses and teachers’ skills and ability to adapt the teaching, as more key factors than linguistic knowledge itself. The differing opinions are believed to be, since this area is not well researched. The general perception is that more research needs to be conducted concerning these obstacles that emerge and why they emerge at all. Through a broader and deeper understanding about the obstacles and discourses, teachers are given a greater opportunity to establish a favorable language developing education and a school for everyone.

Syftet med studien är att belysa och bidra till kunskap om lärares strategier för andraspråkselevers språkutveckling i matematikundervisningen. Intentionen är vidare att belysa de förutsättningar lärare erbjuds och har, för att detta ska vara möjligt. Studien är därmed gjord utifrån ett lärarperspektiv. För att besvara frågeställningen har en kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder använts för att samla in empiri, där sammanlagt 127 verksamma matematiklärare i grundskolan har deltagit. Ramverket utgår dels från det sociokulturella perspektivet som innefattar begreppen Zone of Proximal Development (ZPD) och stöttning, dels från translanguaging som ligger utanför valt teoretiskt perspektiv. Forskning visar att tvåspråkighet och translanguaging kan användas som resurs för att främja elevernas resultat och utveckling inom matematik. Utifrån frågeställningen “Vilka strategier använder lärare i grundskolan och vilka förutsättningar har de för att främja andraspråkselevers språkutveckling i matematikundervisningen?” visar de huvudsakliga resultaten att translanguaging tillåts i viss mån i klassrummen men förefaller sig inte uppmuntras av studiens deltagande lärare. Bristande kunskaper i elevernas modersmål samt prioritering av användningen av det svenska språket framlyfts som anledningar till detta. Sammanfattningsvis visade resultaten att användandet av modersmålet som resurs, lärande i interaktion med andra, samt stor lärarkompetens, var frekvent förekommande strategier för språkutvecklande matematikundervisning. Vidare belyste lärarnas utsagor en stor kunskapslucka och önskemål om kompetensutveckling. Övergripande slutsats är att det finns behov av kompetensutveckling i språkutvecklande matematikundervisning.