Language development is a central part for students to be given the opportunity for equivalent education. For Swedish schools in Sweden, the ethnic diversity has increased. This results in students with different linguistic abilities, which means that teachers face the challenge of adapting the teaching. The purpose of the study is to, based on documented research, map and discuss the meaning of working with language development for second language students as well as further working methods for how teachers in their social science teaching can work with language development for second language students. The questions are; What does it mean to work on language development for second language students in social science education? And, how can teachers work on language development in social science education with second language students? The method of this study is to systematically review previous research and summarize effective adaptation methods. We have used the databases ERIC, SwePub, Google Scholar and Libsearch. The studies that have been investigated show that language development and social science contributes to promoting the language where the goal is to support the students to understand the subject language, in order to then be able to use and communicate. Furthermore, it is highlighted that the relationship between the teacher is central and that the teacher needs to have an understanding of the subject and the linguistic requirements that are set in order to adapt social science education to work more language development. These tools can be exercises, drawings, reading comprehension and discussions where students can share culture, experiences and more that can develop the language development of second language students in social sciences.

The lack of Swedish language skills among second language learners affects their ability to solve mathematical text tasks as it requires the learner to possess literacy and understanding of the mathematical language used in the Swedish educational system. The purpose of this study is to contribute with new knowledge about what obstacles F-3 teachers see in the teaching of second language learners in mathematics and what pedagogical strategies are used in teaching to support second language learners' work with text tasks in mathematics. The study is based on a qualitative method where semi-structured interviews have been used with F-3 teachers who teach mathematics. The results indicate that teachers experience challenges with mathematical text tasks for second language learners due to language deficits. To support these students, teachers use strategies such as translation tools, collaboration with native language teachers, picture support and concrete materials. The conclusion is that the majority of the informants believe that the difficulties in mathematical text tasks are mainly due to a lack of language skills rather than mathematical skills.

Denna studie syftar till att, utifrån ett lärarperspektiv, undersöka och synliggöra lärares upplevelser av att stötta läsutveckling hos andraspråkselever i helklassundervisning. För att ytterligare fördjupa förståelsen för lärares upplevelser av att undervisa andraspråkselever har vi intresserat oss för vilka framgångsfaktorer och behov lärare ser i den egna verksamheten. Frågeställningen i studien är: Hur stöttar lärare läsutveckling hos andraspråkselever i helklassundervisning? Studien grundas i den sociokulturella teorin med fokus på begreppen stöttning och den proximala utvecklingszonen. Vidare är språkutvecklande arbetssätt för andraspråkselever centralt i teoriavsnittet. Studien är kvalitativ och genomförs med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Den insamlade empirin analyseras sedan med hjälp av en tematisk analysmetod. Resultaten redovisas och analyseras utifrån fem olika teman. De slutsatser som dragits i studien är att lärare behöver ha kunskap om var deras elever befinner sig och vilken typ av stöttning de behöver för att läsutvecklingen ska gynnas. Vidare framkom vikten av individanpassad stöttning, intresse och meningsfullhet samt vilka digitala och visuella hjälpmedel som används för att stötta andraspråkselevers läsutveckling. Avslutningsvis anses ett ämnesövergripande arbetssätt stöttande i elevers läsutveckling. Samtliga lärare påpekar även vikten av stöttning av ordförrådet för att gynna elevernas läsutveckling.

Detta är en kvalitativ intervjustudie om tre högstadieskolors urvalsprocess och organisering för ämnet svenska som andraspråk. Syftet med studien är att undersöka hur tre högstadieskolor går till väga när elever ska placeras in i olika svenskämnen och hur ämnet svenska som andraspråk organiseras. I studien har semistrukturerade intervjuer använts som materialinsamlingsmetod och det är specifikt rektorer som har intervjuats för denna studie. Materialet har sedan analyserats med hjälp av en tematisk analys. Ett resultat som framgår i studien är att skolorna organiserar ämnet SVA på olika sätt. Antingen har man en integrerad svenska/SVA-undervisning eller rena SVA-klasser. Orsakerna till att ämnet organiseras olika bottnar i skolornas olika förutsättningar och behov samt skolornas olika attiyder till ämnet. Rektorerna som intervjuats har olika syn på hur ämnet bör organiseras. Vidare framgår det att SVA-ämnets urvalsprocess huvudsakligen utgår ifrån två gemensamma grunder på skolorna: överlämningar och samarbetet med lärare. Några andra urvalsgrunder kunde även vara olika språktester och bedömningsverktyg, men dessa grunder hade rektorerna delade meningar om. Det framgår även att SVA har låg status, brist på utbildade lärare och flera andra brister, vilket bland annat har bidragit till negativa attityder om SVA hos bland andra elever och vårdnadshavare. Slutsatsen är att skolor aktivt behöver arbeta med olika statushöjande åtgärder i SVA för att ta bort dessa negativa attityder och bidra till att öka statusen för ämnet.

Abstrakt Ambitionen i det här examensarbetet är att undersöka lågstadielärares reflektioner kring språkutvecklande arbetssätt i förhållande till andraspråkselever i de samhällsorienterande ämnena. Vi vill även undersöka vilka effekter de olika arbetssätten ger på lärandet hos andraspråkselever. Dessutom vill vi ta reda på hur och om lågstadielärare möter någon form av hinder i sitt arbete mot språkutveckling. Våra frågeställningar består av: Hur reflekterar lärare i årskurserna 1–3 över sina upplevelser av att arbeta språkutvecklande med andraspråkselever i de samhällsorienterande ämnena? Hur arbetar lärare i årskurserna 1–3 för att stärka andraspråkselevers ämnesspråk i de samhällsorienterande ämnena? De teorier vi använder för att besvara vår frågeställning är det sociokulturella teorin och systemisk-funktionell lingvistik teorin. Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod som bestod av sex semistrukturerade intervjuer som tillvägagångssätt för datainsamling. En hög och lågindex skola valdes medvetet för att skapa variation i resultatet. Lärarnas erfarenheter och reflektioner visade att ett språkutvecklande arbetssätt är a och o. På högindexskolan arbetar lärare språkutvecklande med andraspråkselever då de utgör en majoritet på den typen av skolor och är mest i behov av att utveckla sitt ämnesspråk. På lågindexskolan arbetar man språkutvecklande med andra elever, nämligen de med dyslexi eller språkstörning men det visade sig att det även där finns andraspråkselever och därför behöver lärarna på lågindexskolan aktivt arbeta språkutvecklande på sin SO-undervisning. Enligt lärarnas erfarenheter använder de olika resurser för att tillgodose elevernas behov av språkutveckling.

Elever som har svenska som sitt andraspråk står i matematikundervisningen inför den dubbla utmaningen att parallellt tillägna sig det svenska språket och ämnesinnehållet. Utifrån det framstår det som viktigt att arbeta språkutvecklande i matematik eftersom då är både språket och ämneskunskaperna i fokus. Syftet med den föreliggande fallstudien är att få kunskap om hur språkutvecklande matematikundervisning på gymnasienivå kan bedrivas. Detta görs med hjälp av klassrumsobservationer och semistrukturerade intervjuer med en lärare och två av hennes elever. Materialet analyseras och diskuteras sedan i relation till befintliga teorier och tidigare forskning om andraspråksperspektiv på lärande, språket i matematikämnet och språkutvecklande ämnesundervisning. Resultatet visar att läraren ser elevernas språkutveckling som sitt ansvar och hjälper dem att tillägna sig ämnesinnehållet parallellt med andraspråket. En slutsats är att språket behöver ha en framträdande funktion i undervisningen för att den ska vara språkutvecklande. Ytterligare slutsatser är att språkutvecklande matematikundervisning på gymnasienivå kan genomföras om läraren undervisar genom kontextrika sammanhang, främjar aktiv språkanvändning och erbjuder språklig stöttning. Därutöver ska undervisningen gå från det konkreta till det abstrakta i lärandesituationen, vara explicit så att eleverna vet vad som förväntas av dem och ligga på en hög kognitiv nivå så att alla elever utmanas.

Det övergripande syftet med min studie är att undersöka med vilka språkliga medel negativa attityder till nyanländas kulturella resurser konstrueras. Frågeställningar som besvaras i studien är:  Med vilka språkliga medel konstrueras explicita och implicita negativa attityder till nyanlända elever?  Hur kommer dessa till uttryck i relation till kulturella resurser som flerspråkighet, kodväxling, modersmål och transfer? Metoden i studien är en kvalitativ analys av inspelat material där några utvalda analyseras ingående. Resultatet visar att implicita negativa värderingar konstrueras i stor utsträckning med hjälp av negationer som fungerar som markörer för presuppositioner, i det här fallet underliggande negativa värderingar. Bland enskilda attitydmarkörer kan nämnas adverb som inte, aldrig, sällan och pronomen som ingen, ingenting, alla samt konnektorer som markerar kausalitet, till exempel för att. Upprepningar av konnektorer kan också ses som markörer för implicita värderingar. Alla markörer fungerar dock i första hand endast som indikationer på underliggande värderingar som behöver bekräftas genom tolkning av den språkliga kontexten där de förekommer, till exempel frasen, satsen eller meningen innan man kan säga något mer bestämt om den underliggande negativa värderingen. Det som utmärker innehållet i de negativa värderingarna som jag fått syn på med hjälp av min analys är att de nyanländas kulturella resurser i form av modersmål och kultur framställs i motsatsförhållande till den svenska kulturen och det svenska språket.

This study aims to research five teachers’ teaching practices regarding teaching terminology in the genetics module in the biology course at the compulsory level in Sweden. Another aim of the study is to research whether the teachers differ in practices when teaching students with Swedish as a second language and what kind of resources the teachers feel they need to support second-language students in a better way. The study was conducted through qualitative interviews and analysed through the method of Content Analysis. The results show that numerous activities that the teachers claim they use while teaching support learning and expand students’ vocabulary. The results also show that the teachers describe similar challenges regarding teaching second-language students. The study finds that the teachers can achieve more inclusive teaching through simple means and that they need support from the school and colleagues when teaching terminology to second-language students.

Digitala verktyg utgör en central del i dagens undervisning eftersom skolan digitaliserar sig i takt med samhällets digitalisering. Förutom digitaliseringen i skolan präglas den också av mångfald och flerspråkighet där många elever har ett annat modersmål än undervisningsspråket. Därför vill vi i vår litteraturstudie ta reda på hur digitala verktyg kan stötta elever i sin andraspråksutveckling, samt hur digitala verktyg kan vara en utmaning i andraspråksundervisningen. I den här kvalitativa litteraturstudien har vi använt oss av tretton vetenskapliga artiklar som handlar om vårt problemområde. Resultaten visar att digitala verktyg kan stötta elever i sin andraspråksutveckling. Genom digitala applikationer såsom digital läsning, röstinspelning, digital skrivning och stavningskontroll kan gynna elevernas språkutveckling i andraspråk. Digitala verktyg möjliggör social interaktion och samspel mellan eleverna genom exempelvis digitala spel, där resultaten visar större elevengagemang och språkutveckling genom spel. Många av digitala verktygen möjliggör användning av två språk, exempelvis översättningsappar och flerspråkiga böcker, detta hjälper eleven genom att ta stöd av sitt modersmål för att lära sig andraspråk. I studien framkommer digitala verktyg som redskap för att utveckla och höja elevernas motivation för lärande. Vi har även kopplat digitala verktygs användning i andraspråksutveckling till Vygotskijs kända sociokulturella teori. Resultaten visar att även om digitala verktyg utgör ett stöd i andraspråksutvecklingen finns det ändå utmaningar i dess användning i andraspråksundervisning. Dessa utmaningar handlar om brist på digitala kompetenser hos lärarna och att elevens vägledning i att använda vissa digitala verktyg är resurs och tidskrävande, dessutom finns det komplicerade digitala applikationer som är svårt att använda för yngre elever. Sammanfattningsvis är våra slutsatser att digitala verktyg gynnar elevernas utveckling i andraspråk och stöttar deras lärande. Därför är det viktigt att ge tid för lärare att förbereda sig och bekanta sig med digitala verktyg för att kunna vägleda eleverna så att de kan orientera sig i det stora informationsflöde som förändrar sig med snabb takt.

Forskning visar att andraspråkselever har ökat i klassrummen den senaste tiden. Detta sätter press pålärarna, då de måste ge alla elever lika möjligheter till en bra utbildning.Det här är en kvalitativ studie med fokus på att undersöka hur lärare undervisar inom ämnet svenska i enflerspråkig klass. Vi intervjuade samt observerade fyra lärare från två olika skolor. Vi samtalade även medtvå specialpedagoger från samma skolor.Resultaten visade att de vanligaste undervisningsmetoderna var bildstöd och kroppsspråk. Dessa metoderanvändes av alla lärarna i vår studie för att inkludera andraspråkseleverna sociokulturellt samtkunskapsmässigt. Vår studie visade även att lärarna försöker inkludera andraspråkelever i undervisningen,men att det kan uppstå språkliga svårigheter.Slutligen föreslås olika typer av material samt annat stöd som kan gynnas både för lärarna ochandraspråkelever.