Syftet med studien var att genom granskning av två läromedel se hur textuppgifter i matematik för årskurs 3 har anpassats till elever med svenska som andraspråk. Läromedlen som granskades i denna studie var Favoritmatematik 3A samt Guldgruvan. Under tidigare VFU tillfällen uppmärksammades bristen på matematikläromedel för andraspråkselever vilket skapade en nyfikenhet. Den nyfikenheten ligger till grund för denna studie. Frågeställningarna som formats och besvarats i denna studie har fokuserat på hur väl språket i textuppgifter är anpassat för andraspråkselever samt hur textuppgifterna anpassats i respektive läromedel. Utifrån tidigare forskning och den sociokulturella teorin utformades ett analysverktyg. Analysverktyget användes för att granska textuppgifter i läromedlen med fokus på språkliga anpassningar. I studien har skribenternas privata åsikter lagts åt sidan och studien utgår endast från Vygotskijs sociokulturella teori med fokus på kulturella redskap och ser till tidigare forskning. Resultatet presenteras genom bilder och sammanfattningar av textuppgifter i de olika läromedlen. Studiens resultat visade på tydliga anpassningar i textuppgifter i läromedlet Guldgruvan. Uppgifterna var anpassade både språkligt men även genom kulturella kontexter samt genom svarsmöjligheter. Slutsatsen av denna studie var att läromedlet Guldgruvan inte endast anpassade sina textuppgifter språkligt utan där ges eleven även möjlighet till fler vetenskapliga begrepp samtidigt som eleven exponeras för svensk kultur.

Studies show that a quarter of the pupils in today's Swedish schools can be presumed to have a first language other than Swedish. Unfortunately, research also show that students with a foreign background and students with another first language than Swedish tend to get lower grades and lower test results. This is something that needs to be counteracted and the solution to this could be found in what can be described as language-developing content teaching which is when language instructions are integrated with content areas. Therefor this type of teaching has the possibility to meet both the linguistic and the academic needs of said students. This study aims to examine whether a selected teaching material for science studies in year 4 can support language-developing content teaching. The teaching material consists of a textbook, activity book and a teacher’s guide. To be able to study this, three questions have been posed which concern the extent to which context-rich situations, linguistic support and rich classroom interaction are promoted in the selected teaching material. To answer these questions, a qualitative content analysis has been performed where the teaching material has been compared with a modified version of a framework called the SIOP-model. The research-based model contains criteria which are intended to cater to the specific needs of second language learners. With this analysis, it can be made visible what shortcomings and strengths there are when it comes to the selected teaching material’s ability to support language-developing content teaching in order to discuss on the basis of these how the teaching material can be improved in this respect. The result from this study shows that the activities in the chosen teaching material, to a fairly large extent, provides substantial support for language-developing content teaching, but that some of the language barriers that have been shown to have the greatest significance for second language students' understanding in previous research are not supported. These regard the understanding of subject-neutral academic words, insufficient focus on awareness of learning strategies and clarification of the language's functions and structures. This is something that potential teachers who intend to work with the teaching material in their teaching need to plan for, but also something that teaching material publishers should take into account when creating future teaching materials.

Studien undersöker hur fyra lärare arbetar med medvetna val kring högläsningsmetoder ochval av bok för att elever med svenska som andraspråk ska kunna vara delaktiga ihögläsningen. Genom en metodkombination, av intervjuer och observationer, och tidigareforskning, diskuterar och besvarar vi våra två forskningsfrågor. Resultatet visade att lärarnagör medvetna val, både i hur de bedriver sin högläsning och vid val av bok. Det framkommeratt lärarnas medvetna val ska gynna alla elever och det framgår inte bokstavligen att någraanpassningar är anpassade för specifikt elever med svenska som andraspråk. Studiens slutsatsär att det inte sker några uttalade medvetna val för elever med svenska som andraspråk, utanmedvetna val som är gynnsamma för hela klassen.

Genrepedagogik är en modell som används inom undervisning i svenskämnet. På senare tid har den kommit att tillämpas i högre utsträckning bland andraspråkselever och i flerspråkiga klassrum. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka fördelar och nackdelar det finns med att använda genrepedagogik som en undervisningsmetod inom svenskämnet. Sju artiklar har analyserats för att kunna besvara vår frågeställning. Artiklarna är hämtade ur tre olika databaser och några av dem är internationella. Alla artiklar har ett fokus på genrepedagogik och andraspråkselever. Artiklarnas resultat visade att forskningen i högre grad lyfter fram fördelar med genrepedagogiken än nackdelar. Några fördelar som framkommer i artiklarna är att genrepedagogiken fyller en central funktion för andraspråkselevers språkutveckling och ämnesinlärning. Nackdelarna var att genrepedagogiken tar mycket tid till skillnad från annan undervisning och att det är en undervisningsmetod som lätt kan bli för strukturerad för eleverna. Slutsatsen är att fördelarna med att använda genrepedagogiken på andraspråkselever inom svenskämnet är många och att nackdelarna inte handlar om den genrepedagogiska metoden som helhet utan snarare om hur man använder sig av den. Därför behöver lärare en bredare kunskap kring genrepedagogiken för att det ska vara en effektiv metod i undervisningen.

Sverige är ett mångkulturellt land med människor från olika kulturer, religioner, etnicite- ter och språk. På senare år har migrationen ökat i Sverige och detta har lett till att det nu finns fler elever i skolan som har svaga kunskaper i det svenska språket. Skolan har ett kompensatoriskt uppdrag, vilket innebär att alla elever ska ges samma förutsättningar att lyckas i skolan oavsett bakgrund. Syftet med studien är att belysa hur lärare arbetar språk- utvecklande i ämnet samhällskunskap och vilka eventuella hinder det kan finnas. Sam- hällskunskapsämnet upplevs som ett ämne som ställer höga språkliga krav för eleverna, detta eftersom många begrepp anses vara abstrakta. Teorierna i studien är hämtade från fyra olika forskare. Deras forskning har en grund i den sociokulturella teorin. I teoridelen lyfts skillnaden mellan vardagsspråk och skolspråk, språklig stöttning och Cummins (2000, 2017) fyrfältsmodell som har en grund i genrepedagogiken. Studiens material är insamlat via semistrukturerade intervjuer med fem samhällskunskapslärare som är verk- samma på fyra olika skolor. Resultatet i studien tyder på att de flesta lärarna försöker arbeta språkutvecklande. Det finns däremot brister i skolans verksamhet som gör det svårt för lärarna att utveckla den språkinriktade undervisningen.  Språkutvecklingen bör ta en större plats i skolorna, rektorer bör ge lärarna det de behöver för att bedriva en språkutvecklande undervisning. Om lärarna får mer resurser, mer pla- neringstid och kompetensutveckling kan de lyckas kompensera för elevers olika språkliga brister. Slutligen så krävs det även att läraren är motiverad för att effektivisera sin under- visning.

Denna uppsats handlar om digitaliseringen på grundläggande nivå på vuxenutbildningen. Den tar upp för- och nackdelar med den digitala undervisningen i svenska som andraspråk. Studien har gjorts med hjälp av intervjuer av tre lärare och fyra elever. Uppsatsens syfte är att ta reda på hur den digitala kompetensen ser ut hos lärarna och eleverna. Den ställer också frågan hur de kan förbättra sin kompetens och hur de ser på varandras kunskaper om digitala verktyg. Resultatet visar att lärarna har bra koll på de digitala verktygen och är inte rädda för att ta sig an ny kunskap. Lärarna anser att de flesta eleverna behöver hjälp med digitala verktyg och det anser även eleverna. Med IT-stöd har eleverna blivit tryggare och forskningen visar att tryggheten är viktig för att lära sig och utvecklas. / <p>Godkänt datum 2021-06-04</p>

Syftet med studien var att undersöka hur specialpedagoger/speciallärare arbetar med andraspråkselever och samverkar med klasslärare och modersmålslärare för att främja andraspråkselevernas språkutveckling i svenska. Denna kvalitativa studie avgränsades till två specialpedagogers samt två speciallärares egen återgivning av sitt arbete med elever som har svenska som andraspråk och samverkan med andra lärare. Vårt resultat visade att både specialpedagoger och speciallärare har fler arbetsuppgifter än vad deras utbildningar egentligen avser. Resultatet visade också att det finns olika anpassningar som kan tillämpas av både specialpedagoger och speciallärare för att andraspråkselever ska kunna utvecklas mot goda språkfärdigheter. Slutsatsen med denna studie är att modersmålslärare utövar en väsentlig roll i andraspråkslevers språkutveckling, där modersmålet kombinerat med det andraspråket gynnar elevernas förståelse samt progression. Vår studie visade en ytterligare slutsats där specialpedagogerna och speciallärarna upplevde att det behövs ett välfungerande samarbete mellan skolans samtliga lärarkategorier för att andraspråkselever ska kunna utvecklas språkligt.

Syftet med detta arbete som utgått genom en kvalitativ intervjustudie av fyra lärare som jobbar i skolor i Malmö stad, har varit att se över vilka utmaningar som förekommer inom religionskunskapsundervisningen och även hur läraren bemöter och arbetar med att inkludera alla elever i dessa utmaningar.    Med hjälp av intervjufrågor till lärarna, det sociokulturella perspektivet samt tidigare forskning har det hjälpt mig att besvara mina frågeställningar;   ·       Vad finns det för utmaningar, enligt läraren, inom religionskunskapsundervisning?  ·       Hur bemöter lärarna utmaningarna som uppstår, samt arbetar med att inkludera alla elever i dessa utmaningar?  I min studie framkommer till viss del samma typ av utmaningar i undervisningen som redan tidigare forskning påvisat och belyst. Empirin och tidigare forskning har kommit fram till att de utmaningar som uppstår i religionsundervisningen beror till stor del av olika fördomar och brist på kommunikation och samspel mellan eleverna.  För att jobba vidare med dessa utmaningar enligt forskning och lärare att fokus skall vara en målmedveten undervisning och strukturerad planering, för att kunna möta elevernas kunskapsinlärning på elevernas olika nivåer.

Denna studie är baserad på andraspråkselevers bristande måluppfyllelse i ämnet matematik. Syftet med studien var att belysa vilka hinder respektive möjligheter som laborativ och läroboksstyrd matematikundervisning ger elever med svenska som andraspråk. Forskningsläget ger en överblick över det sociokulturella perspektivets påverkan på matematikundervisning, språkets betydelse förlärande samt hur och varför man bedriver en läroboksstyrd och laborativ matematikundervisning. Utifrån syftet användes för- och eftertest, observationer samt enkäter som metoder i denna studie. Slutsatsen var att båda arbetssätten har tydliga hinder och möjligheter och att en kombinerad undervisning hade varit att föredra för en språk- och kunskapsutvecklande undervisning för andraspråkselever. Detta behöver dock studeras ytterligare för att kunna fastställas.

Syftet med undersökningen är att belysa hur pedagoger på fem skolor belägna i samma kommun arbetar med kartläggning av elever i behov av svenska som andraspråk. Vi intresserar oss för vilka riktlinjer de har att följa i sitt arbete, vem som ansvarar för kartläggningen samt vilket kartläggningsmaterial de använder. Vi lyfter de faktorer som påverkar den ansvariga personalen i deras kartläggningsarbete. Genom semistrukturerade intervjuer har vi tagit del av pedagogers berättelser om kartläggningsarbetet på sammanlagt fem skolor. Resultatet visar på att kommunen saknar riktlinjer för vilka elever födda i Sverige som är i behov av SVA. Resultatet visar även på skillnader beträffande hur skolorna väljer att organisera kartläggningsarbetet samt skillnader gällande vem som ansvarar för kartläggningen och vilket material de använder sig av. Det är något som leder till att den enskilda eleven får olika förutsättningar beroende på vilken skola eleven tillhör. Resultatet analyseras utifrån klassisk organisationsteori och ramfaktorteori. Utifrån de teoretiska begreppen ansvar, organisering och resurser i form av tid och andelen behöriga lärare. Vi drar slutsatsen att faktorer som brist på tid, behöriga lärare och okunskap påverkar den ansvariga i kartläggningsarbetet vilket leder till att ämnet bemöts med en negativ attityd bland såväl skolpersonal som vårdnadshavare och elever.