Bakgrunden till studien är den utmaning som skolan står inför med ett ökat antal andraspråkselever.  För att kunna möta varje elev på den nivå de befinner sig behöver man ha redskap även för andraspråksproblematiken.  Huvudsyftet med den här studien är att undersöka hur skolan genom kartläggning kan ta reda på om en andraspråkselevs skolsvårigheter beror på läs- och skrivsvårigheter eller svårigheter i tillägnandet av ett andraspråk. Ett annat syfte är att ta reda på vad skolan kan göra för att stötta andraspråkselever som riskerar att inte nå målen.  I studien, som är kvalitativ, har fyra intervjuer genomförts med nordiska forskare och väl anlitade föreläsare inom området. Arbetet är indelat i kategorierna tillägnandet av ett andraspråk, läs- och skrivsvårigheter, kartläggning och framgångsfaktorer.  Informanterna är överens om att fonologin är en central del i kartläggning av läs- och skrivsvårigheter liksom att kartlägga elevens båda språk och se till elevens hela situation. Resultatet visar också att modersmålsundervisningen är avgörande för andraspråkselevers skolframgångar. I studien framkommer att samverkan mellan olika yrkeskategorier i skolan är nödvändig för andraspråkselevers skolresultat, samma sak gäller vid kartläggningsarbetet.

The purpose of my examination work was to show the need for support for students with another mother-tongue than Swedish, so that these students would be able to get through mathematics tuition better. To achieve this purpose, I chose to start from the perspective that presented itself at interviews with two class teachers and two mother-tongue supervisors. I also chose to use the qualitative research interview as study method, as I tried to understand those informing me in a thorough and in-depth way. In my study I have had a sociocultural perspective as starting point where the conceptions teaching, language and communication, support and individualizing are central for the development of knowledge.  The questions for my study during this process were as follows:  What difficulties, according to the teachers interviewed can occur for second language students in mathematics?  What ways and methods of working do the teachers chosen give priority to, so that   the second language students` results in mathematics will improve?  The results from my interviews show that the difficulties with mathematics for second anguage students can be perceived as being dependent on a combination of reasons, where amongst other things language plays a central part. Difficulties can even arise when the students have other mathematical abilities from their own home environment. Another result shows that even the class teachers are of the opinion that there are difficulties to individualize the teaching in schools with large classes. This can possibly be interpreted that those large classes in the schools can be seen as the reason for the inadequate study results in mathematics, where the students are unable to understand sufficiently suited lessons. These difficulties do not arise for the mother tongue teachers as they sit with each student individually. From these results we see that even the class teachers and mother tongue tutors have different ways and methods of working with mathematic tuition to be able to improve the results in mathematics for second language students. The result of the study shows that all teachers are of the opinion that language is a tool, thus enabling the student to succeed in mathematics. However, there is disagreement between the class teachers and mother tongue tutors, as to whether it is the student’s knowledge of Swedish or their mother tongue that could best help them in their understanding of mathematics. The study also shows that the class teachers believe that it is important that the students are allowed to sit in groups with other students and interact. However, the mother tongue tutors believe that the communication between student and tutor is the most important as they sit with each student individually and believe that the students will develop better in this way. The result of the study also shows that all teachers believe that support and motivation is required for the students to develop. The class teachers also believe that even laboratory material is excellent support for students with difficulties and should be used in teaching. However, the mother tongue tutors believe that laboratory material is good support but say that it is better to work abstractly with mathematics. From the results I am able to see, that the class teachers and mother tongue tutors give priority to different ways and methods of working with mathematics to strengthen second language students.

English is an international and global language that students, regardless of mother tongue, encounter in their everyday lives. In Sweden, students are introduced to English teaching in year 1, 2 or 3, and in some cases, year 4. English teaching can sometimes be problematic when the language of instruction often consists of Swedish, which for second language students becomes a challenge to acquire new skills in a week language. The study aims to examine, with a qualitative study, how pedagogues plan and implements English teaching in first grade with students whose mother tongue are other than Swedish. Further, the aim was to examine how pedagogues say they relate to the fact that second language pupils participating in English lessons and if they think it affects their English teaching. The conclusions is that the pedagogues has probably not been problematized the phenomenon examined and say they do not adapt their teaching. In the interviews reveals information about the teaching method which, in my opinion, indicates that, unconsciously, adapting their teaching when they have second language students. Furthermore, the study points out the importance of English as language of instruction when there is a more equal situation for all students regardless of language. Second langue students do not need to go through the Swedish language to be taught in English.

I studien undersöktes hur texterna i tre läromedel för målgruppen nyanlända och andraspråkselever förhöll sig till begreppet lättläst. Detta genom att analysera texternas olika nivåer av läsbarhetsindex, kausalitet, röst och ämnesrelaterade ord för att i resultatet och jämförelsen dem emellan besvara detta på basis av forskning om språk och kunskapsutvecklande arbetssätt. Resultatet visade att läsbarhet och begreppet lättläst är komplext och även om där förekom en högre grad av röst eller kausala samband i texten innebar det inte att texten per automatik var lättläst. Det visade sig att i avsaknaden av orsak och verkansamband i en text försvårades kausaliteten oavsett textens svårighetsgrad. Det blev också tydligt att förekomsten av polysema ord och funktionsord påverkar receptionen av innehållet.Resultatet gav också en indikation på hur viktiga läromedel- och textval är i undervisningen. De utvalda texterna fick samma LIX-värde vid beräkningen trots att de låg på olika svårighetsnivåer och en slutsats från detta kan dras att detta värde inte enbart kan utgöra ett mått på om ett läromedel eller text är lättläst utan det måste en kombination av olika variabler få avgöra.

No description available.

Syftet med föreliggande studie är att skapa en bild av den potential för tillägnande av språk och kunskap som finns inom arbetsplatsförlagt lärande (apl) i vård och omsorg. Vi vill undersöka hur handledare och andraspråkselever upplever sina möjligheter att arbeta med språk och lärande inom ramen för apl samt identifiera de strategier handledare använder för att bidra till en utveckling av språket jäms med övrigt lärande. Studien genomfördes med djupintervjuer av två informantgrupper; tio handledare och tretton andraspråkselever. I vårt resultat framkom olika exempel på hur handledning organiseras, planeras och genomförs. Vi kunde, ur både elev- och handledarperspektiv, identifiera olika strategier för hur handledning utformas men även hur olika kommunikationsstrategier fungerar som verktyg i arbetet med att förstå och göra sig förstådd. Det framkom bland annat att andraspråkseleverna upplevde skillnader mellan icke utbildade och utbildade handledare. Det framkom även att elever och handledare har en samsyn kring vad bra handledning innebär. När det gäller medvetenhet om hur man kan arbeta med språket i det arbetsplatsförlagda lärandet skiljer sig informantgrupperna åt. Handledarna ger en nyanserad bild av språkutvecklande arbetssätt medan andraspråkseleverna inte tycks medvetna om att och hur ett sådant arbete sker. En slutsats är att samarbete och samplanering mellan arbetsplats och skola är viktigt och att som apl-plats samarbeta med ett fåtal utbildningsaktörer/skolor kan vara en väg till bra resultat. Vid analys av våra djupintervjuer ser vi exempel på hur ett aktivt språkutvecklande arbete bedrivs ute i de i undersökningen ingående verksamheterna.

Detta examensarbete uppmärksammar andraspråkselevers svårigheter med att ta till sig undervisningsinnehållet på ett språk de ännu inte behärskar till fullo samt vad man som lärare kan göra för att undervisningen ska fungera trots språkliga begränsningar. Arbetet består av en litteraturgenomgång och en intervjuundersökning. Litteraturgenomgången redogör dels för forskning kring andraspråkselevers språkliga förutsättningar och hur undervisning för andraspråkselever bör utformas, dels för synpunkter från lärare med erfarenhet av att undervisa andraspråkselever. Här framkommer bl.a. att en bristande ordförståelse utgör det största hindret för förståelsen av ämnesundervisningen och att elever som lär sig ett andraspråk i skolåldern således snabbt måste utveckla ett stort ordförråd. Vidare poängteras att undervisningen måste ges kontextuellt stöd och bygga på elevernas förförståelse för att fungera innan ordförståelsen är fullständigt utvecklad. Syftet med undersökningen var att ta reda på hur lärare uppfattar och hanterar andraspråkselevernas situation i ämnesundervisningen. Informanterna består av fem lärare i år 4-6, med olika antal andraspråkselever. Alla fem lärare visar en medvetenhet vad gäller andraspråkselevernas svårigheter och arbetar också aktivt för att i undervisningen kompensera dessa. Lärarna i studien anser att de flesta andraspråkselever klarar sig bra. Det finns dock elever vars behov lärarna inte helt och hållet anser sig kunna tillgodose.

Denna fallstudie är en undersökning om lärares arbeten med högläsning för de elever som är nyanlända till Sverige. Undersökningens syfte var att ta reda på hur tre lärare arbetar med högläsning i förberedelseklasser och på vilka sätt det arbetet var språkutvecklande. I vår forskning har vi ett lärarperspektiv och vi belyser lärarnas tankar genom intervjuer och deras arbetssätt genom observationer. Undersökningens slutsatser handlar i stort om vikten av att bearbeta texter före, under och efter högläsningen samt att läraren har en aktuell kompetens. Rapporten avslutas med ett nytt begrepp som vi ser behovet av när det gäller flerspråkiga elever och högläsning samt förslag på vidare forskning som vi gärna skulle vilja ta del av.

Syftet med detta examensarbete var att genom en fallstudie undersöka hur två olika skolor anpassar organisation och undervisning, utifrån andraspråkselevers särskilda behov. Forskningsbakgrunden lyfter fram för undersökningen centrala tankar inom andraspråksteorier, synen på språkundervisning genom tiderna samt organisationen av undervisningen idag. Syftet var att belysa skolors arbetssätt vad gäller under­visning av andraspråkselever och jämföra det med den forskningsbakgrund vi har tagit del av.     För att ta reda på detta använde vi oss av kvalitativa metoder. Inledningsvis genomfördes observationer av klassrums­undervisning, vilket följdes av intervjuer av berörda klasslärare samt enkätintervjuer med lärare i svenska som andraspråk.   Det vi kunde konstatera var att en grundläggande lärarutbildning, med fortsatt kompetens­utbildning i svenska som andraspråk, är en förutsättning för att skapa ett undervisningsklimat som gynnar elever med annat modersmål än svenska. Dessutom hade skolans policy för hur under­visningen bör bedrivas samt inställning till dessa elever avgörande betydelse.    Slutsatsen blev att ju mer medvetna lärarna är om andra­språkselevernas språk­utveckling och vilken förmåga de har att skapa ett gott interaktionistiskt lärande­klimat, desto bättre blir förutsättningarna för elever att tillägna sig ett andraspråk.

Sverige är ett mångkulturellt samhälle med många flerspråkiga klassrum. Eleverna i dessa klassrum har olika förhållanden till och erfarenheter av det språk som undervisningen, inklusive matematikundervisningen, sker på. Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att synliggöra och sammanställa tidigare forskningsresultat om huruvida språket påverkar andraspråkselevers lärande i matematik. Elever i grundskolan (6-16 år) är av intresse för denna studie. Frågan som undersöks är Vad säger forskning om språkets påverkan för andraspråkselevers lärande i matematik? I resultatet synliggörs även vilka språkliga faktorer som gynnar, respektive missgynnar andraspråkselevers lärande i matematik. Studiens resultat är baserat på internationella artiklar. Resultatet visar på att språket påverkar andraspråkselevers lärande i matematik. De språkliga faktorerna som påverkar lärandet ligger hos eleven eller i undervisningen. / Sweden is a multicultural society with many multilingual classrooms. The pupils in these classrooms have different relationships with and experiences of the language of instruction, including mathematics teaching. The aim of this systematic literature study is to visualize and compile previous research findings about whether the language affects second language learners, learning in mathematics. Students in elementary school (6-16 years) are of interested in this study. The question under investigation is What does research say about the influence of language on language learning in mathematics? The result also shows which linguistic factors are beneficial and disadvantageous to the second language learners learning in mathematics. The results of the study are based on international articles. The result shows that language affect second language learners learning in mathematic. The linguistic factors that affect pupils learning exists either within the pupil or within the teaching.