Syftet med denna undersökning är att undersöka hur grundskollärare arbetar med skrivundervisningen i ämnet svenska i det flerspråkiga klassrummet. Med ett särskilt fokus på elever med annat modersmål än svenska. För att kunna samla in relevant information, olika strategier och metoder som gynnar elever med svenska som andraspråk har det genomförts tre semistrukturearade intervjuer och nio observationer. Metoden som användes var teamtisering och det gjordes efter alla intervjusvar. Tematisering innebär att man undersöker vilka olika teman man hittar, vad som är relevant och samla in information till en och samma tema. Studiens teoretiska ram grundar sig i det sociokulturella perspektivet och vikten av stöttning i undervisning. Under rubriken resultat i vår studie finns det olika användbara metoder som alla lärare kan tillämpa i sin undervisning. Efter att ha analyserat lärarnas intervjusvar kom vi fram till att alla tre lärare flitigt använder sig av multimodala verktyg och har strategier som de anser vara fungerande till svenska som andraspråkseleverna. Dessa strategier  ska stötta eleverna samtidigt som det ska vara lärorikt. Det som även dykt upp i vår studie visar hur viktigt modersmålet har visat sig vara för både kunskapsutvecklingen och för idenitetsskapningen. Alla tre lärare som blivit intervjuade arbetar med andraspråkselever aktivt.

Följande studie handlar om lärares förhållningssätt till användandet av flerspråkighet i undervisningen samt transspråkande arbetssätt. Syftet med studien är att undersöka vad klasslärare och SvA-lärare i årskurs F–3 samt 4–6 har för inställning till användandet av flerspråkighet i undervisningen för andraspråkselever inom ämnet svenska. Vidare undersöks det i studien om lärare anser att användandet av elevers språkliga resurser är ett fungerande arbetssätt i flerspråkiga klassrum. Studiens metod och material består av intervjuer som genomförts med totalt 10 lärare. Dessa är fem klasslärare och fem SvA-lärare i årskurs F–3 samt 4–6. Datamaterialet har analyserats utifrån en fenomenografisk analysmetod som syftar till att ta reda på hur människor uppfattar olika fenomen i omvärlden. Datan har kategoriserats utifrån studiens två forskningsfrågor och utifrån forskningsfrågorna har vi skapat två huvudkategorier och totalt sex underkategorier. Resultatet visar att användandet av elevers modersmål som resurs i undervisningen används i olika utsträckning. Arbetssättet transspråkande används vid enstaka tillfällen i undervisningen. Lärarnas attityder till användandet av flerspråkighet i undervisningen speglar ett positivt synsätt.  Deras synsätt visade både möjligheter och svårigheter med att använda andraspråkselevers modersmål som resurs i undervisningen.

Sverige har en ökad etnisk mångfald som har resulterat i att klassrummen i de svenska skolorna är allt mer heterogena. Detta innebär att lärarna undervisar elever från olika delar av världen med olika språkliga förutsättningar och behov samt att lärarna stöter på elever vars modersmål inte är svenska. Språkutveckling har en stor betydelse för elevers lärande och kunskapsutveckling och därför är det viktigt att lärarna arbetar språkutvecklande  Syftet med denna kunskapsöversikt är att ta reda på sambandet mellan kunskap och språkutveckling. Med hjälp av tidigare forskning har vi undersökt hur språkutvecklande arbetssätt gynnar elevers språk och kunskapsutveckling inom SO-ämnena, samt belyst olika strategier och arbetssätt för ett språkutvecklande klassrum. Forskningen vi tagit del av visar att språkutvecklande arbetssätt gynnar elevernas språk- och kunskapsutveckling inom SO-ämnena samt att professionella lärare som är ämneskunniga och kompetenta på sitt ämnesdidaktik är väldigt betydande för elevernas utveckling.

Studiens syfte är att undersöka hur yrkesverksamma lärare i årskurserna F-3 upplever fördelar respektive begränsningar i arbetet med kooperativa lärandemetoder och hur lärare legitimerar användningen av kooperativa lärandemetoder i språkutvecklande syfte hos elever med svenska som andraspråk i språkligt heterogena klassrum. Teoretiska perspektiv som används är dialogisk undervisning, muntlig interaktion ur ett andraspråksperspektiv, kooperativt lärande och kooperativa strukturer. Studien bidrar med lärares uppfattningar om användningen av kooperativa lärandemetoder i de yngre skolåren. Det är en kvalitativ intervjustudie med åtta yrkesverksamma lärare från olika kommuner i Skåne. För att analysera vår insamlade empiri har vi utgått från en tematisk analys genom våra transkriberingar, kodning av empirin och tematisering. I resultatanalysen har vi sammanställt lärarnas syn på kooperativa lärandemetoder generellt och för elever med svenska som andraspråk, med både fördelar och begränsningar. Genom att eleverna får arbeta i mindre grupper har lärarna upplevt att de vågar språka vilket de i förlängningen anser gynna språkutvecklingen, speciellt hos elever med svenska som andraspråk. Begränsningar som framkom var främst tid och personalresurser. Sammanfattningsvis legitimerar lärarna kooperativa lärandemetoder genom att gruppinteraktionen ger eleverna större talutrymme vilket gynnar elevernas språk- och kunskapsutveckling. Vi diskuterar den rådande enspråksnormen i svenska klassrum och diskuterar kooperativa lärandemetoder utifrån ett flerspråksperspektiv.

Denna systematiska litteraturstudie har som syfte att undersöka vad tidigare forskning visar om hur lärare undervisar i matematik med inriktning mot textuppgifter och problemlösning i flerspråkiga klassrum i lågstadiet. Vi vill också undersöka hur undervisningen kan anpassas för att gynna flerspråkiga elever. Vår data samlades in med hjälp av databaserna ERIC och Linköpings Universitets egen söktjänst UniSearch. Resultat visar hur viktigt det är att elever får en grundlig förståelse för olika begrepp som förekommer i matematiken. Det framgår också vilken betydelse representationsformer och den explicita undervisningen har för att gynna elevernas förmåga att kunna lösa text- och problemlösningsuppgifter. I resultatet uppmärksammas att en viktig del av elevernas arbete med textuppgifter är förståelsen av kontext. Om eleven gynnas av att använda första- eller andraspråk som undervisningsspråk och vilka attityder och förväntningar lärarna har på sina elever är även något som diskuteras i denna studie.

För att kunna erbjuda en främjande läsutveckling för andraspråkselever krävs mycket arbete och en medvetenhet om alla enskilda elevers behov. Det finns många olika undervisningsmetoder i samspel med varierade tillämpningar som används i läsundervisningen, frågan är vilka som anses speciellt främjande. Genom semi-strukturerade intervjuer och undersökning av tidigare forskning som berör området har vi undersökt lärares uppfattningar om vad som främjar andraspråkselevers läsutveckling i de lägre årskurserna. Lärarnas generella uppfattningar om andraspråkselevers läsutveckling, lärarnas arbetssätt och lärarnas val av material i läsundervisningen har varit det centrala i vår studie. De teoretiska perspektiv som vi tagit ut som analysverktyg bygger på olika tankar och angreppssätt till vad som anses betydelsefullt för läsundervisningen. Utifrån resultatet av vår studie såg vi att de flesta lärarna vi intervjuade hade en samsyn om vad som ansågs främjande för andraspråkselevers läsundervisning. Användning av olika dimensioner av stöttning låg som grund för lärarnas uppfattningar, arbetssätt och val av material för att kunna erbjuda en gynnsam läsundervisning. Vår studie visade att läraren anser att läraren måste vara medveten om andraspråkselevernas behov för att kunna utforma en strukturerad undervisning och således att erbjuda anpassat material till eleverna som motsvarar deras nuvarande kunskapsnivå men samtidigt utmanar för utveckling. I intervjuerna synliggjordes det hur interaktionen mellan olika parter kan bidra till en ökad och mer djupgående förståelse för olika texter och som på så sätt bidrar till en utveckling av andraspråkselevers läsning. Ytterligare en aspekt som synliggjordes var betydelsen av modersmålet och hur det kan användas som en resurs för utveckling av andraspråket. Modersmålet fungerar, enligt respondenterna, som ett verktyg för att kunna utveckla förståelsen av olika typer av texter då man tar tillvara på samt uppmuntrar användandet av elevernas starka språk.

Andraspråkselevers prestationer i matematikämnet är lägre än infödda elevers visar ett flertal internationella och nationella studier på. I matematikundervisningen är det matematiska språket och läsförståelsen det som orsakar andraspråkselevers svårigheter i matematikämnet enligt tidigare forskning. Syftet med denna studie är att undersöka hur sju lärare i årskurs 1–3 från olika grundskolor i Sverige arbetar för att ge andraspråkselever stöd i matematikundervisningen och hur lärarna upplever att stödet främjar andraspråkselevers lärande. Studien utgår från kvalitativa intervjuer där empirin analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet där scaffolding och medierande redskap är i fokus. Resultatet visar att studiehandledning, lärarnas stöd i form av tydlighet, olika intellektuella medierande redskap såsom språk och kommunikation, samt fysiska medierande redskap t.ex. praktiskt material och bildstöd, har en avgörande roll för andraspråkselevers matematik- och språkutveckling. En slutsats av studien är att språket har oerhört stor betydelse för andraspråkselevers kunskapsutveckling i matematik.

Vi har tidigare observerat att elever med ett annat förstaspråk än svenska inte utvecklas lika snabbt språk- och kunskapsmässigt i svenska som klasskamrater med svenska som modersmål. Därför valde vi att undersöka modersmålets betydelse för andraspråkselever samt att studera hur flerspråkiga elever kan undervisas. Syftet med vår studie är att synliggöra hur samarbetet mellan modersmålslärare och klasslärare ser ut samt på vilket sätt lärarna förhåller sig till modersmålets betydelse för andraspråkselevers språkutveckling. I vår studie har vi valt att rikta oss till årskurs F-3. Vi har valt att intervjua nio lärare, fem modersmålslärare och fyra klasslärare, på fyra olika skolor. Vi har också valt att utföra en observation under modersmålsundervisning och i ett ”vanligt klassrum”. Vi utgår från det sociokulturella perspektivet vid våra analyser. Utifrån våra intervjuer och observationer fann vi att de intervjuade betonade betydelsen av samarbetet mellan klasslärare och modersmålslärare. Majoriteten av de intervjuade framhävde vikten av att använda sig av transspråkande undervisning - modersmålet har en stor vikt för flerspråkiga elever samt är grunden till att utveckla andraspråket.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vilken betydelse förstaspråket kan ha för andra-språkselevers lärande. Syftet uppnås med två frågeställningar. Den ena är: Vilken betydelse tillmäts förstaspråket i forskningen om andraspråksinlärning? Den andra är: På vilka sätt an-vänder andraspråkselever sitt förstaspråk som resurs i det dagliga skolarbetet? Den första frågeställningen besvaras med hjälp av en litteraturstudie om andraspråksin-lärning och -utveckling. Resultatet av litteraturstudien prövas därefter i en småskalig pilotsun-dersökning som består av intervjuer och klassrumsobservationer. Analysen av materialet be-svarar studiens andra frågeställning. Den teoretiska ramen för studien är den sociokulturella teorin vars huvudtes är att språkutveckling sker genom språkanvändning. Resultatet av litteraturstudien visar att äldre forskning om andraspråksinlärning inte tillmäter förstaspråket någon betydelse för fortsatt lärande. Genomgången av nyare forskning däremot visade på en tydlig utveckling enligt vilken förstaspråket erkänns som resurs för lärande. Dessa resultat prövas i pilotstudien som utgår från ett elevsperspektiv. Resultatet av pilotstudien visar att eleverna aktivt använder förstaspråket som resurs för lärande. Detta resultat kunde sedan yt-terligare prövas genom klassrumsobservationer som bekräftade elevernas berättelse. Klass-rumsobservationerna visade dock att elevernas förstaspråk inte hade en självklar plats i undervisningen som dominerades av det svenska språket. En ny aspekt som framkom i inter-vjumaterialet var att eleverna använde även engelska som resurs för lärande. Med stöd i dessa resutlat drar jag slutsatsen att det verkar vara språkandet i sig, alltså kommunikationen med hjälp av alla språkliga resurser, som eleverna tycker, bidrar till lärande.

Syftet med studien är att undersöka vilka stödinsatser andraspråkselever får i skolan samt vilka möjligheter och begränsningar det finns för pedagogisk personal att utföra stödet. För att undersöka detta genomfördes sju intervjuer med informanter från fyra olika grundskolor i mellersta Norrland. Resultatet i studien visar att ledningen på dessa fyra grundskolor är insatta i tidiga stödinsatser för andraspråkselever enligt läsa- skriva- räkna-garantin från Skolverket (2022c). Det som framkommer är att rektorerna, specialpedagoger och lärare har olika förhållningsätt för tidiga insatser och de arbetar på olika sätt på grundskolorna. Vikten av tidiga stödinsatser för andraspråkseleverna lyfts fram, då det är en förutsättning för att kunna utvecklas enligt sin kunskapskurva och förhoppningsvis nå kunskapskraven i årskurs 6. Det finns både möjligheter och olika utmaningar med att bedriva tidiga insatser. Grundskolorna och ledningen har olika förutsättningar när det gäller antal andraspråkselever, personal, kunskaper, ekonomi och förhållningssätt. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2023-01-16</p>