Denna undersökning syftade till att undersöka en specifik modell som benämns Upplevelsebaserat lärande. Undersökningen skedde ur ett lärarperspektiv. Materialet samlades in via fyra intervjuer med fem lärare på skolan som utarbetat modellen. Materialet kom att analyseras utifrån den sociokulturella teorin och pragmatismen.Resultatet visade att upplevelsen skapade möjligheter till språkutveckling genom att abstrakta begrepp får upplevas i verkligheten. Upplevelserna skapade också gemensamma utgångspunkter i klasserna som lärarna arbetar i. Av resultatet framkom att lärarna ser språkutvecklingsmöjligheter i arbetet med modellen. Lärarna uttryckte att varje del i arbetet var viktigt, men framhöll vissa metoder mer än andra. Resultatet visade även att lärarna kunde se stor utveckling vad gällde elevernas ordförråd och begreppsförståelse. Lärarna uttryckte också att de kunde se utveckling vad gällde elevernas textskapande och tilltro till den språkliga förmågan.

Detta examensarbete djupdyker i de språkliga, kontextuella och kognitiva utmaningar som andraspråkare står inför vid matematisk problemlösning inom kombinatorik. Genom observationer av elevers arbete i smågrupper deltog informanterna aktivt i lösningen av övningsuppgifter. Dessutom belystes användningen av kvalitativ metod för att utforska elevers utmaningar och söka lösningar. Datainsamlingen, fokuserande på informanternas svar och observationer, övervann initiala rekryteringsutmaningar. Arbetet understryker vikten av att identifiera och förstå de specifika utmaningar som andraspråkare mötte inom matematikämnet, med syftet att utveckla effektiva undervisningsmetoder och stödsystem.Det teoretiska ramverket och analysmetoder som användes för att kategorisera datamaterialet enligt problemrummet var Campbells modell och MAD-diagram. De gav en djupare inblick i varje specifik grupp och identifierade utmaningar under observationerna. MAD-diagrammet använde olika färger för att representera problemrummets aspekter och tiden mättes i sekunder för att fånga varje nyans i gruppens prestation under olika uppgifter. Olika koder och bokstäver användes i diagrammet. Forskningsfrågor som rapporten svarade på handlade om hur uppgiftskontexten kunde utgöra kulturell och språklig kontext/färgning för elever med utländsk bakgrund vid matematisk problemlösning i sannolikhetslära, särskilt kombinatorik och hur elevgruppernas aktiviteter hade utvecklat sig över tiden de löser en uppgift.Resultaten pekade på att uppgiftskontexten utgjorde en potentiell barriär för elever med utländsk bakgrund, där förståelse av såväl den kulturella kontexten som begreppen kunde vara utmanande. För att skapa en inkluderande matematikundervisning föreslogs strategier, inklusive en tidig betoning av kulturella aspekter i undervisningen. Dessutom fanns det påverkan av gruppstrutur på gruppresultat och aktiviteter som pågick under observationstider.Diskussionen kretsar kring kulturella perspektiv i olika grupper och deras påverkan på uppfattningar, särskilt när det gäller kulturkrockar kring matval och klädesval. Vikten av att förstå och respektera olika kulturella normer betonas.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare arbetar med differentierad undervisning för andraspråkselevers begreppsförståelse i so, samt vad deras definition av begreppet differentierad undervisning innebär. Varför definition av begreppet är viktigt och relevant är för att få en översikt kring lärarnas kunskaper och tillvägagångssätt i undervisningen, då alla elever har rätt till likvärdig utbildning enligt Lgr 22 (Skolverket, 2022). Att fokusera på lärares definition av differentierad undervisning kan också bidra till att öka lärarnas professionalisering och kompetens inom området. I studien om lärarnas arbete har socialkonstruktivismens syn använts för att tolka och förstå lärarnas uppfattningar samt deras arbete. Enligt detta perspektiv är det viktigt att ta hänsyn till elevernas bakgrund, erfarenheter och språkkunskaper för att skapa en inkluderande och givande undervisningsmiljö.  Genom att arbeta med differentierad undervisning kan lärare hjälpa eleverna att utveckla en djupare förståelse för ämnet och främja deras inlärning på ett effektivt sätt. Denna studie är av relevans då den lyfter fram vikten av att förstå hur lärare arbetar med differentierad undervisning för att främja andraspråkselevers begreppsförståelse i so-ämnena. Genom att undersöka lärarnas definition och tillvägagångssätt inom detta område kan vi få insikt i hur undervisningen kan anpassas för att möta elevernas behov på ett effektivt sätt. Utifrån kvalitativ metod har vi med hjälp av semistrukturerade intervjuer fått fram resultat som besvarar våra forskningsfrågor.  Lärarna som deltog i vår studie är lågstadielärare som arbetar med so-ämnena. Resultatet visar att lärares definition och inställning till begreppet differentierad undervisning liknar varandra. Det visar sig att alla intervjuade lärare arbetar differentierat utifrån olika metoder och strategier för att kunna nå ut till alla elever. Deras definition och inställning till differentierad undervisning tyder på att begreppet är viktigt men svårtolkat på grund av dess vaghet. Dessutom visar resultaten att lärarna anser att alla elever oavsett bakgrund behöver stöttning och vägledning gällande begreppsförståelse i so.

Denna studie fokuserar på lärarens anpassningar och vilka utmaningar de möter i sin undervisning med andraspråkselever i SO-undervisningen. Syftet med studien är att skapa förståelse och undersöka lärarnas perspektiv på arbetsmetoder för att främja andraspråkselever inom de samhällsorienterande ämnena. Studien grundar sig på olika teoretiska perspektiv som bland annat sociokulturell teori, stöttning och transspråkande. Studien har påvisat att språket har en väsentlig roll i undervisningen, och varje ämne har språkliga utmaningar som eleverna måste behärska för att nå sina kunskapskrav inom samtliga ämnen.  De största utmaningar som uppstår i en SO-undervisning med andraspråkselever är ämnesspecifika begrepp och innehåll. Detta leder till att lärare behöver arbeta med anpassningar för att möta andraspråkselevers behov. Genom detta stärks elevernas självkänsla vilket främjar deras utveckling. Därutöver är det viktigt att läraren integrerar elevernas erfarenhet och bakgrund i undervisningen. Detta kan åstadkommas genom att läraren skapar en positiv lärandemiljö som främjar inkludering. Efter slutförandet av denna studie strävar vi efter att kunna ge lärare en fördjupad förståelse som leder till reflektion kring hur de kan möta utmaningar i undervisningen, men även hur de kan anpassa sin undervisning för att tillgodose elevernas behov.

Språket har en stor betydelse i människors vidare utveckling. Med hjälp av språk kan människor till exempel kommunicera med varandra, göra oss förstådda, skapa en förståelse för omvärlden samt vara aktiva samhällsmedborgare. Språket har en minst lika central betydelse i skolan, där eleverna bemöts av språket dagligen. Alla ämnen har ett ämnesspecifierat språk som eleverna behöver klara av för att uppnå de mål och kriterier de ställs inför i skolan. Lärarna har som krav att kunna främja elevers språkutveckling och bidra till att de skapar en större förståelse av språket för att sedan kunna använda det som redskap i olika sammanhang i undervisningarna. I de samhällsorienterade ämnena används språk som en essentiell del av undervisningen och innehåller ämnesspecifika begrepp som eleverna behöver göra sig förstådda på för att kunna vidga deras kunskaper i ämnena. I denna kunskapsöversikten har jag undersökt språkets betydelse i skolan samt hur lärarna arbetar på ett språkutvecklande arbetssätt i SO-undervisningarna för att kunna främja elevernas utveckling.

I den här uppsatsen har fem multimodala texter i en digital historielärobok för grundskolans årskurs 7 – 9 undersökts. Syftet har varit att med teoretisk utgångspunkt i sociosemiotisk teori och systemisk funktionell lingvistik (SFL) utveckla kunskap om potentiella språkliga utmaningar för andraspråkselever i de multimodala texterna. Ett centralt begrepp i undersökningen har varit sociala deltagare, och en multimodal analys av texternas skriftspråkliga och visuella textelement har genomförts. Såväl de skriftspråkliga textelementen som de visuella textelementen har analyserats med avseende på den ideationella metafunktionen, och i någon mån har framför allt de visuella textelementen också analyserats med avseende på den textuella metafunktionen. Vidare har de multimodala texternas diskursiva mönster undersökts. Sammantaget visar resultaten av analyserna att de skriftspråkliga textelementen till stora delar följer det mönster för historietexter som även tidigare forskning visat, nämligen ett mer eller mindre abstrakt språkbruk och nedtonade mänskliga aktörer i de historiska skeenden som skildras, vilket kan innebära potentiella språkliga utmaningar för andraspråkselever. När det gäller potentiella utmaningar i de visuella textelementen finns en skillnad mellan den grafiska modell och den karta som undersökts, och den målning och det fotografi som undersökts, i det att det i de förra är de abstrakta representationerna som kan innebära utmaningar, medan det i de senare är de diskursiva mönstren som kan göra det. Slutsatser som dras i uppsatsen är att andraspråkselevernas läsning av de multimodala texterna i historieläroboken behöver ske i ett sammanhang med lärarledda, gemensamma samtal om texterna, och att de i undervisningen behöver få möjlighet att utveckla sin förmåga att läsa texterna kritiskt.

Arbetet som presenteras i rapporten omfattar en undersökning av dimensioner och strategier som främjar flerspråkiga elever inom låg-, mellan- och högstadiet. Samt att se vilka likheter och skillnader som framkommer i de olika stadierna. I studien betonas vikten av att undervisningsspråket, språkkompetenser samt att inkluderande arbetssätt och språkinriktad undervisning är avgörande faktorer för matematiklärandet och språkutveckling hos andraspråkselever. Framöver anses kodväxling där eleverna växlar mellan olika språk som resurs. Denna studie är baserad på vetenskapliga forskningar och erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Forskningen visar att det finns en koppling mellan matematikinlärning och språkkunskaper och betonar vikten av språkutvecklande arbetssätt där eleverna skall inkluderas och får anpassat stöd utifrån deras språkbehov. Detta examensarbete baseras på en kvalitativ studie som bygger på ljudinspelningar från lektioner i matematik på låg-, mellan- och högstadiet. Datainsamlingen är baserad på lärarnas mobiltelefoner för att spela in ljud från lektionerna och därefter transkriberades alla ljudinspelningar, för att möjliggöra en detaljerad analys av samtalet och interaktioner i klassrummet. Olika dimensioner såsom matematisk diskurs, klassarumsdiskurs i alla stadier samt explicit (tydlig och strukturerad undervisning) och implicit (självupptäckt och utforskning) undervisning, användes i studien. Dock fanns det en begränsning av användandet av flerspråkiga resurser. Slutsatsen pekar på att andraspråkselever gynnas av matematikundervisning när eleverna inkluderas i matematiska diskussioner på olika språk. / This thesis presents an investigation into the dimensions and strategies that promote the academic success of multilingual students in primary, middle, and high school levels. The study aims to identify similarities and differences across these stages while emphasizing the crucial role of language skills, inclusive practices, and language-focused teaching in fostering mathematics learning and language development among second language learners. Code-switching, which refers to students switching between different languages, is recognized as a valuable resource for their educational experience.The research is grounded in scientific studies and field-based education (FBE) experiences. The findings demonstrate a clear connection between mathematics learning and language skills, underscoring the importance of language development approaches that provide tailored support based on students' language needs. This thesis is based on a qualitative study employing audio recordings from mathematics lessons in primary, middle, and high school. Data collection involved teachers using their mobile phones to record audio during lessons, which were later transcribed to facilitate a detailed analysis of classroom discussions and interactions. Various dimensions were considered in the study, including mathematical discourse, classroom discourse across all educational levels, as well as explicit and implicit teaching. However, there were limitations in utilizing multilingual resources. In conclusion, this study highlights that second language learners benefit from mathematics education when they actively engage in mathematical discussions conducted in different languages.

Syftet med denna studie är att synliggöra och belysa hur musiklärare och andra ämneslärare använder sång och musik ur ett didaktiskt perspektiv i sin undervisning, med syfte att erbjuda vidare språkutveckling hos elever som har ett annat modersmål än svenska, och som har behov av det, men inte har längre rätt till stödundervisning. Studien har en kvalitativ ansats vars datainsamling består av strukturerade intervjuer med öppna frågor. Intervjuerna utfördes på en mångkulturell skola där jag intervjuade sex ämneslärare. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och resultatet har också analyserats utifrån socialsemiotisk teori - modaliteter, semiotiska resurser, multimodalitet - liksom inom-utommusikaliska mål och estetiska läroprocesser. Resultatet visar på lärarnas metodiska hållning och deras didaktiska, sociokulturellt medvetna, språkliga och estiskts undervisande kreativitet. Det finns en stor potential att möjliggöra en kontinuerlig och fortsatt språkutvecklingsprocess, framför allt för andraspråkselever genom musikämnet, men också genom andra ämnen. Några olika estetiska uttryck som används och specifika förmågor och förståelser som övas är: fantasi, kreativitet, ordföljd, ordförståelse, språkflexibilitet, språkinlärning och olika ämneskunskaper. Studien kan också ses som potentiellt besvärligt eftersom varken fortsatta språkutvecklingsbehov, eller den komplexa lärarkompetensen som utvecklas för att möta detta, är formellt erkänd och bemött i utbildningssystemet, vilket ökar risken för att lärarna välvillighet och engagemang utnyttjas på ett sätt som inte är rimligt i längden. Slutligen kommer studien fram till att både språkutvecklingen och kunskapsutvecklingen hjälper till med att uppnå skolans mål och uppdrag.

I denna studie har jag haft som syfte att undersöka lärares syn på vad en likvärdig utbildning kan vara när det gäller anpassningen för andraspråkselever inom ramen för den ordinarie svenskundervisningen. Frågeställningarna som ligger till grund för denna studie har fokus på vilka medvetna anpassningar lärarna säger sig göra för andraspråkselever inom svenskämnet samt vilka moment lärarna säger sig prioritera inom ämnet svenska. För att besvara mina två frågeställningar har jag genomfört intervjuer med sex lärare. Resultatet av denna studie analyseras utifrån det sociokulturella perspektivet. Undersökningen visar att samtliga lärare delar sin uppfattning om vad begreppet likvärdighet står för. De är överens om att begreppet likvärdighet är tolkningsbart och inte helt lätt att beskriva. Lärarna delar samma tanke om att skolan idag inte är tillräckligt likvärdig. Lärarna prioriterar olika moment i svenskundervisningen för andraspråkselever men anpassningarna ser delvis lika ut. Något som skiljer lärarnas svar från varandra är tillgången till språkstöd.

Sammanfattning Sverige är ett kulturellt heterogent samhälle, och på skolorna runt om i Sverige finns därför en stor språklig variation. Det betyder att det ställs allt högre krav på lärare att hitta fungerande strategier för att stärka och stötta flerspråkiga elevers språkutveckling i relation till att det föreligger en resultat-klyfta mellan olika elevgrupper. Syfte Syftet med denna undersökning är att synliggöra hur grundskollärare förhåller sig till flerspråkiga elever och deras språkliga resurser samt undersöka vilka undervisningsmetoder som används i svenskundervisningen för att stötta och främja andraspråkselevers språkliga utveckling i svenskämnet. Frågeställningarna är; Hur beskriver lärare sitt förhållningssätt till flerspråkiga elever och deras språkliga resurser? samt Vilka undervisningsmetoder används för att stötta flerspråkiga elever i svenskundervisningen? Metod Studien utgår från en kvalitativ metod i form av intervjuer med sju stycken verksamma lärare. Denna undersökning avgränsades till att bara inkludera lågstadielärare. Studiens utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet samt Jim Cummins teorier om andraspråksinlärning. Resultat Lärarna i denna studie har en positiv syn på flerspråkighet och betonar vikten av ett medvetet förhållningssätt och tryggt klassrumsklimat vid arbete med andraspråkselever. Vidare framgår det i resultatet att lärarna ger utrymme för eleverna att använda sina förstaspråk i klassrummet och att lärarna jobbar för att andraspråkselever ska utveckla sina kulturella och språkliga identiteter. Det framkommer även att lärarna behöver förhålla sig till flera svårigheter som är relaterade till att undervisa flerspråkiga elever, men att lärarna trots detta har en positiv syn på flerspråkighet. Vidare framgår det att lärarna använder flera olika metoder och strategier för att stötta andraspråkseleverna i deras språkliga utveckling. Samtliga lärare använder visuella stöd och digitala verktyg för att tydliggöra undervisningen, samt kooperativt lärande och mycket stöttning. Ytterligare en resurs som merparten av lärarna använder är studiehand-ledare. Det framkommer även att lärarna inte inkorporerar elevernas förstaspråk i den utsträckning som forskningen menar är lönsamt för flerspråkiga elever. Endast två lärare i denna studie använder en flerspråkig undervisningsstrategi, translanguaging. Studiens slutsats är att det finns en okunskap och osäkerhet bland verksamma lågstadielärare när det kommer till flerspråkiga undervisningsstrategier och att lärarna behöver fördjupade kunskaper om flerspråkig undervisning för att implementera det.