Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare i ämnet samhällskunskap förhåller sig till normkritisk pedagogik, samt hur de uppfattar att deras förhållningssätt präglar den samhällskunskapsundervisning som sker. Syftet är också att undersöka vilka faktorer som påverkar lärarnas förhållningssätt till normkritisk pedagogik. Normkritisk pedagogik handlar om att visa sätten som olika normer interagerar och skapar obalanser i makt samt om hur dessa normer kan utmanas inom undervisningssammanhang (Bromseth & Darj, 2010, s. 13). Samhällskunskapslärare som undervisar i årskurs 7-9 har besvarat en kvalitativ enkät om deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik. Samhällskunskapslärarnas svar har analyserats utifrån flera bakgrundsfaktorer för att undersöka eventuella variationer i deras förhållningssätt utifrån deras bakgrund. Dessa bakgrundsfaktorer var ålder, kön, yrkeserfarenhet, behörighet och ämneskombination.  Samhällskunskapslärarna har till stor del positiva uppfattningar av begreppen normkritik och normkritisk pedagogik, vilket medför att majoriteten av samhällskunskapslärarna arbetar med normkritisk pedagogik i hög utsträckning eller i mycket hög utsträckning. Studien visar även en viss relation mellan ålder och kön som bakgrundsfaktorer för i vilken utsträckning som samhällskunskapslärarna arbetar med normkritisk pedagogik. Ett resultat var dessutom att de studerade samhällskunskapslärarna anser att deras personliga bakgrund har påverkat deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik i högre utsträckning än styrdokumenten. Faktorer som samhällskunskapslärarna själva menar har påverkat deras förhållningssätt är deras personliga bakgrund, didaktiska reflektioner, samhället och eleverna. Samhällskunskapslärarna nämner emellertid inte styrdokumenten som en viktig påverkansfaktor. Majoriteten av samhällskunskapslärarna menar dessutom att deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik påverkar deras samhällskunskapsundervisning. Studien indikerar även en viss relation mellan kön som bakgrundsfaktor och i vilken utsträckning som samhällskunskapslärarna menar att deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik påverkar deras samhällskunskapsundervisning. Flera samhällskunskapslärare betonar emellertid att andra faktorer än deras förhållningssätt påverkar deras val av ämnesinnehåll och undervisningsmetoder. Dessa faktorer är styrdokumentens centrala innehåll och/eller den aktuella elevgruppen.  Studien visar även att det är möjligt att styrdokumenten, lagar och institutioner kan påverka samhällskunskapslärares förhållningssätt till normkritisk pedagogik utan deras medvetenhet. Studien visar emellertid även att majoriteten av samhällskunskapslärarna menar att deras personliga bakgrund påverkar deras förhållningssätt, vilket i sin tur påverkar den konkreta samhällskunskapsundervisningen. Styrdokumenten, diskrimineringslagen och Skolverket som institution fungerar därmed som ramar som påverkar och reglerar samhällskunskapslärares förhållningssätt till normkritisk pedagogik och deras samhällskunskapsundervisning. / The purpose of this essay is to investigate how teachers in the subject of social studies approach norm-critical pedagogy, and how they perceive that their approach characterizes the social studies teaching that takes place. The purpose is also to investigate which factors influence the teachers’ approach to norm-critical pedagogy. Norm-critical pedagogy is about showing the ways in which different norms interact and create imbalances in power and about how these norms can be challenged in teaching contexts (Bromseth & Darj, 2010, p. 13). Social studies teachers who teach 7-9 graders have answered a qualitative questionnaire about their approach to norm-critical pedagogy. The social studies teachers’ answers have been analyzed on the basis of several background factors in order to investigate possible variations in their approach based on their background. These background factors were age, gender, professional experience, eligibility and subject combination.  The social studies teachers have to a large extent positive perceptions of the concepts of norm criticism and norm-critical pedagogy, which causes the majority of the social studies teachers to work with norm-critical pedagogy to a high extent or to a very high extent. The study also shows a certain relationship between age and gender as background factors for the extent to which the social studies teachers work with norm-critical pedagogy. A result was also that the social studies teachers believe that their personal background have influenced their approach to norm-critical pedagogy to a greater extent than the steering documents. Factors that the social studies teachers themselves believe have influenced their approach are their personal background, didactic reflections, the society and the students. However, the social studies teachers do not mention the steering documents as an important factor. The majority of the social studies teachers also believe that their approach to norm-critical pedagogy affects their social studies teaching. The study also indicated a certain relationship between gender as a background factor and the extent to which the social studies teachers believe that their approach to norm-critical pedagogy affects their social studies teaching. However, several social studies teachers emphasize that other factors than their approach influence their choice of subject content and teaching methods. These factors are the central content of the steering documents and/or the students.  The study also shows that it is possible that the steering documents, laws and institutions can influence social studies teachers’ attitudes to norm-critical pedagogy without their awareness. However, the study also shows that the majority of the social studies teachers believe that their personal background influences their approach, which in turn affects their social studies teaching. The steering documents, the Discrimination Act and the Swedish National Agency for Education as an institution thus function as frameworks that influence and regulate social studies teachers’ approach to norm-critical pedagogy and their social studies teaching.

No description available.

The diploma thesis deals with the textbooks used by teachers of national history and geography. Most of the teachers included in my research sample use textbooks mainly for preparation of their lessons, which corresponds with the researches in the Czech Republic presented in the theoretical part of this thesis. As a complementary material used for lesson planning they use the Internet. The theoretical part is divided into four chapters. The findings of the research and the recommendations of the professional literature related to the issue of teacher's choice of curriculum and to the role of textbooks are discussed. The research related to the lesson planning, teaching methods and types of planning for the lesson is analysed and a special attention is given to the usage of various recourses e.g. encyclopaedias and educational software used for lesson planning. One chapter deals with the theory of textbooks and with the research related to their evaluation. The last chapter of the theoretical part is focused on the concept of lesson planning in the Czech Republic and the potential of textbooks usage for teaching of given subject. The empirical part is conducted by the semi-structured interviews with primary school teachers, specifically with four females and two male respondents. The findings are...

Abstrakt  Invandringen till Sverige har medfört ett högt tryck på skolorna, vilket leder till att elever som inte har svenska som modersmål ofta har svårt att nå kunskapsmålen i SO. Detta skriver vi mer om i inledningen. Frågeställningen behandlar SO-lärares upplevelser i årskurserna 4–6 gällande elever som inte har svenska som modersmål. Syftet är att förbättra undervisningen för eleverna och öka medvetenheten inom detta område för aktuella och blivande SO-lärare. Under rubrikerna teoretiska perspektiv och tidigare forskning har vi sammanställt vilka perspektiv vi har haft i åtanke under studiens gång, samt vilka teorier och begrepp andra forskare har ansett vara av vikt för andraspråkselevers framgång. Vidare har kvalitativa metoder beskrivits för vår studie, där urval och etiska principer ingår. Semistrukturerade intervjuer har varit det val som vi ansåg vara mest förnuftigt. Material och tillvägagångssätt redovisas där, med bland annat intervjufrågorna som hade förberetts. Resultatet från intervjuerna analyseras och tolkas med hjälp av de teoretiska perspektiven vi har använt oss av, innan vi besvarar frågeställningen och diskuterar resultatet.

The purpose of this paper is to examine how teachers for the younger ages perceive the conceptof social issues and what subject-specific didactic considerations they make regarding them intheir social studies teaching. The research questions that the paper aimed to answer are whatsubject-specific didactic considerations teachers for the younger ages make in their teaching ofsocial issues, and what role does the teacher believe they take or should take in social studiesteaching. Previous research regarding teaching social issues has examined the teaching of olderstudents. This, together with the few descriptions in the policy documents regarding socialissues for younger students, is the basis for the interest to fulfill this study.The method is based on a phenomenographic research approach and empirics were collectedthrough qualitative semi-structured interviews. A total of six teachers were interviewed, withformal qualifications in the subject of social studies. Their answers were then analyzed basedon the theory within the phenomenographic research approach and Vygotsky's socioculturalperspective.The result consists of three qualitatively different categories that describe the teacher'sperception of the concept of social issues and teaching of the content including the purpose andmethod. The results show that teachers work with social issues from a democratic perspective,a values-based perspective and based on current events.

Syftet med undersökningen är att finna olika arbetsmetoder som lågstadiepedagoger i årskurserna 1–3 använder i sin samhällskunskapsundervisning om nyheter. Undersökningen reflekterar även om vilka möjligheter och hinder som lågstadiepedagoger möter i sina arbetsmetoder när det kommer till nyhetsundervisning. Arbetsmetoderna skulle därmed kunna bidra till kunskap- och lärandetillfällen som man själv kan använda i sin egen undervisning. Forskning har visat att det finns ett begränsat antal undersökningar utförda på lågstadiet med yngre elever inom samhällskunskapsämnet. Forskningen som finns har bland annat belyst hur lågstadielärare arbetar med samhällskunskapsämnet i bredare omfång. En större mängd forskning finns för de äldre årskurserna då forskare bland annat undersökt hur elever förstod information i tidningsartiklar, nyheter kopplat till bilder samt hur elever i olika åldrar uppfattade sanna och falska nyheter. För denna undersökning har metoderna observation och kvalitativ intervju använts där fyra observationstillfällen och sju intervjuer med lågstadiepedagoger som undervisar i årskurserna 1 – 3 blivit utförda. Teorin som använts i denna undersökning var det sociokulturella perspektivet. Analyser och diskussioner har sedan blivit utförda med stöd av teorin och den tidigare forskningen där resultatet grundat sig i lågstadielärarnas utsagor.Undersökningens resultat visar hur lågstadielärare inkluderar nyhetsprogrammet Lilla aktuellt som en del av sin samhällskunskapsundervisning om nyheter. Lilla aktuellt har ett stort fokus i klassrummen och lärarnas arbetsmetoder relaterat till nyhetsprogrammet skiljer sig beroende på vilken skola de arbetar på samt vilken elevgrupp som klassen består av. I samband med nyhetsundervisning har samtliga lärare prioriterat muntlig kommunikation som tillvägagångsätt då man antingen tillsammans i helklass eller i mindre grupper samtalat om nyhetsinnehåll. En del lärare lägger större tyngd på att diskutera nyhetsinnehåll på ytan medan andra vill att eleverna ska gräva djupare för att förstå nyhetens bakgrund, händelse och lösning. / The purpose of this paper was to find different teaching methods that is used by primary school teachers in grades 1 – 3 in their social studies instruction regarding news. This paper would also inform the possibilities and the obstacles that the primary school teachers face with their own teaching methods when it comes to news education. The teaching methods would thereby contribute to knowledge- and learning opportunities that other teachers can use in their own classrooms. Research has shown that there are limited number of surveys done in social studies education for lower grades with younger children. The research that can be found has shown with a wider range how primary school teachers educate the students in social studies. A bigger amount of research can be found for older students in news teaching and some of this research show how students understood the information in articles, the connection between news and pictures and also what students in different ages could understand with true and fake news. The methods that have been used for this paper are observation and qualitative interview and the total of four observations and seven interviews with primary school teachers that teach in the grades 1 – 3 have been collected. The theory that has been included in this paper is the sociocultural perspective regarding teaching methods. With the support from the theory and previous research has statements from the primary school teachers been analyzed and discussed.The result of this paper has shown that primary school teachers include the news program Lilla aktuellt as a part of the social studies when it comes to teaching about news. The news program Lilla aktuellt has a big focus in classrooms but the teachers’ teaching methods related to this varied based on the school and the groups of students. The most common teaching methods when it comes to news education has shown to be oral communication either in smaller groups or with all the students together. Some teachers put energy in the basic information regarding news, for example the event, while others think it is important for the students to learn the whole picture like the news background, event and the solution.

Denna samhällskunskapsdidaktiska studies syfte är att undersöka vad samhällskunskapslärare själva upplever som de viktigaste påverkansfaktorerna för transformeringen av samhällskunskap som skolämne till samhällskunskap som undervisning utifrån didaktiska frågor som Vad?, Hur? och Varför?, samt hur detta upplevs förändrats över en tidsperiod om cirka tjugo år eller mer. Studien bygger på hermeneutisk-fenomenologisk livsvärldsansats där fenomenologisk beskrivning och hermeneutisk tolkning är centralt. Empirin utgörs av intervjuer med tio samhällskunskapslärare med lång yrkeserfarenhet från högstadium, gymnasium eller vuxenutbildning. Resultatet tematiseras utifrån inspiration från ramfaktorteoretiska utgångspunkteri fyra dimensioner av påverkansfaktorer, vilka är Den personliga dimensionen, Den didaktiska dimensionen, Den styrande dimensionen och Den samhälleliga dimensionen. Var och en av dessa dimensioner delas upp i ett antal variationer. Dimensionerna är konstruerade utifrån principen om det personligt nära till det samhälleligt distanserade. Utöver dessa dimensioner har en aspekt på dessa lagts till. Det är Den elevnära aspekten vars innehåll utgörs av eleverna som påverkansfaktor för hur undervisningen blir. Lärarna i studien pratar aldrig om eleverna som påverkansfaktor utan att koppla detta till någon av de fyra dimensionerna. Slutsatser som dras i studien är att de tio lärarna alla har mycket olika berättelserom vad de uppfattar som viktigaste påverkansfaktorer. Några lägger mest fokus på sin personliga bakgrund eller personliga intressen. Andra fokuserar mer på didaktiska idéer, på styrdokument eller på organisatoriska ramar. Studien visar också att lärarna alla har en eller ett par dominerande dimensioner som dels syns mest i berättelsen, dels också påverkar hur de pratar om de andra dimensionerna. Lärarnas berättelser visar även att de upplever att undervisningen och vad som påverkar denna påtagligt förändras över tid. Studiens viktigaste bidrag är kanske att den exemplifierar teoretiska perspektiv. Inte minst genom att belysa att vad som påverkar undervisningen i ett ämne är så komplext att den ramfaktorteoretiska byggnadsställningen måste anpassas efter den specifika undersökningen med dess frågeställningar och undersökningsmaterial. / The purpose of this research in social studies didactics is to examine what teachers in social studies perceive as the most important influencing factors for the transformation from social studies as school subject to social studies as classroom teaching, based on didactic questions as; What?, How? and Why?, and how this is perceived has changed over a period of about twenty years or more. The study is based on the hermeneutic-phenomenological life-world approach, where phenomenological description and hermeneutic interpretation are central. The empirical data consist of interviews with ten teachers in social studies with extensive professional experience in lower secondary school, upper secondary school or adult education. The result is thematically based on inspiration from frame factor theory in four dimensions of influencing factors, which are; The personal dimension, The didactic dimension, The governing dimension and The societal dimension. Each of these dimensions is divided into a number of variations. The dimensions are designed on the principle of the personally close to the societal distanced. In addition to these dimensions, an aspect of these is added. It is The pupil aspect, whose content pupils as influencing factor. The teachers in the study never talk about pupils and their influence on the teaching without connection to any of the four dimensions. Conclusions drawn in the study is that the ten teachers all have very different stories about what they perceive as the most important influencing factors. Some places the greatest emphasis on their personal background or personal interests. Others focus more on didactic ideas, on policy documents or on the economical and organizational framework. The study also shows that all the teachers have one or two dominant dimensions as most visible, that also affects the way they talk about the other dimensions. The teachers’ stories also show that they perceive that the teaching and what impact this change appreciably over time. The study’s most important contribution is perhaps that it exemplifies theoretical perspectives, for an example highlighting that the frame factor theoretical scaffolding must be adapted to the specific study and its issues and research materials.

The focus of this investigation is civics in the Swedish upper secondary school. In addition to subject matter, civics is also an agent for democratic socialisation. The study explores and analyses the reflections of six teachers on their teaching about globalisation. These reflections, or voices, are researched through interviews and classroom observations. The starting point is the teachers’ description of content and goals in their teaching. The overall aim is to identify and analyse first and second order concepts in their teaching and analyse the relationship between the concepts and democratic socialisation. Despite the strong position of civics as one of the main subjects in school curricula very little research has been done. By focusing on one substantial case, globalisation, this study tries to reach beyond the various topics covered in civics. In order to understand civics teaching the researcher use the history didactic terms of first and second order concepts to find a new way to explore and understand civics. Manifested in the teachers’ voices are ideas on how to organise, analyse, interpret and critically review discourses in society. The second order concepts of civics found in the teachers’ voices are social science perspectives, social science causality, social science inference, social science evidence and social science abstraction. In order to reach their goals in civics the teachers underline the importance of using second order concepts. When pupils work more scientifically they develop a way of thinking about society and they have to challenge their set opinions about different topics. Therefore, the second order concepts are important for achieving civic literacy.

Citizens of today’s society are expected to be able to evaluate, make choices, take responsibility and act independently locally, nationally and globally in order to participate in both formal and informal political systems. This study contributes to the research on Civics Education (Social Studies) by examining how teachers, working in the grades 7-9, meet contemporary society in their civics teaching. The study enquires how this can be done in education by examining teacher´s descriptions and understandings of their teaching regarding civic competences as perspective-taking, critical thinking, reflexivity and autonomy. The study's most significant findings suggest that teachers express that they use students' experiences and initiatives in civics education to contribute to the qualification of civic skills. Teachers can use the students' individual experiences and initiatives to link the social content and democratic participation to late modern competences. By using students' experiences and initiatives, the teacher can broaden students' perspectives on various issues, support the students in developing a critical approach, offer the students opportunities to reflect on their own values, and their own roles in society, and independently try to take a stand and act. / I dagens föränderliga samhälle förväntas medborgare kunna värdera, göra val, ta ansvar och agera självständigt i både formella och informella politiska system, lokalt, nationellt och globalt. Denna studie undersöker hur lärare i samhällskunskap i sin undervisning kan möta det samtida samhällets utmaningar. Intervjumaterial från samhällskunskapslärare undervisande i åk 7-9 har analyserats och satts i samband med medborgerliga kompetenser som perspektivtagande, kritiskt tänkande, reflexivitet och självständighet. Av de intervjuade lärarnas tal om sin samhällskunskapsundervisning framgår att lärare använder elevernas erfarenheter och initiativ när de försöker utveckla elevernas kunskaper i samhällskunskap. Lärare kan använda elevernas individuella erfarenheter och initiativ för att knyta samman det samhällsvetenskapliga innehållet med demokratiskt deltagande och senmoderna kompetenser. Genom att använda elevernas erfarenheter och initiativ kan läraren vidga elevernas perspektiv i olika frågor, stötta eleverna i att utveckla ett kritiskt förhållningssätt, erbjuda eleverna möjlighet att reflektera över sina egna värderingar och sin egen roll i samhället och självständigt försöka ta ställning och agera.

This study examines the subject civics (social studies) in interaction with other subjects in interdisciplinary projects. By studying three different integrated projects in the grades 7-9, the study examines how subjects interact with one another. The aim of the study is to describe and analyze the character and function of civics in interdisciplinary projects. The results are used to discuss the relationship between subject and integration. In the world of education, there are two endeavors that may seem to counteract each other: on the one hand, focus on more clearly subject-specific knowledge and, on the other, the pursuit of cooperation and interaction between subjects in different forms of interdisciplinary organization of teaching and learning. Integration between subjects can be seen as an opportunity to address the complex problems and challenges of today's citizens in a changing global world. The results of the study describe three dynamic interdisciplinary projects that all contain a movement between different types of interaction between subjects with various degrees of integration. These types are predisciplinary, helping, correlated, shared and reconstructed. In addition, the study shows that civics in the three projects is emerging as an obvious main subject that aims to develop the pupils’ abilities to orientate (facts and concepts), analyze and discuss. So far integrated teaching appears to result in both what subject-specific teaching reaches and, moreover, it seems to form a synthesis knowledge that can be difficult to measure, but that relates to the main goals of the curriculum beyond subjects. These abilities to act can be used to describe the synthesized knowledge citizens need in order to act in the world. / Baksidestext I denna studie av hur samhällskunskapsämnet tar sig uttryck i ämnesintegrerade projekt i grundskolans årskurs 7-9, undersöks de till synes motstående strävandena att dels fokusera ämnesspecifika kunskaper, dels ge utrymme för samspel och integration mellan ämnen.  Resultaten visar en ömsesidig relation där ämne och ämnesintegration förutsätter varandra. Projekten innehåller en rörelse mellan olika typer av ämnessamspel – förvetenskapligt, hjälpande, sammankopplande, förenande, omskapande – med olika grad av integration mellan ämnen. Delar av projekten domineras av ämnesspecifika kunskaper där samhällskunskapsämnet framträder som tydligt huvudämne utifrån de ämnesdidaktiska profilerna orienteringsämne, analysämne och diskussionsämne. Andra delar av projekten domineras istället av integrerade synteskunskaper som relaterar till övergripande läroplansmål. Begreppet handlingsämne används för att beskriva denna syntetiserade kunskap medborgare behöver för att kunna agera i världen. Licentiatuppsatsen har skrivits inom CSD-FL, Forskarskolan för lärare i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap, en särskild fortbildningssatsning för yrkesverksamma lärare. Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik (CSD) vid Karlstads universitet har ansvarat för forskarskolan.