Denna intervjustudie syftar till att undersöka hur specialpedagoger samverkar med andra professioner då det gäller andraspråkselever med specifika inlärningssvårigheter på mellanstadiet. Informanter är åtta specialpedagoger som arbetar i mångkulturella områden och har erfarenhet av arbetet som studien intresserar sig för. För att analysera det insamlade materialet tillämpades tematisk analys för att finna mönster och teman i specialpedagogernas beskrivningar av sitt arbete. Resultaten presenteras på nivåer i skolans som berör samverkansarbetet. På samhällsnivå finns resultat kopplade till politiska och samhälleliga faktorer. Studien reflekterar över hur skolan arbete påverkas av närområdet samt hur politiska attityder och ekonomiska förutsättningar begränsar specialpedagogers möjligheter att genomföra sitt uppdrag som de önskar. På organisationsnivå finns resultat kopplade till strukturer och resursfördelning. Resultaten visar att olika professioner får olika funktioner i olika verksamheter. Utmaningar och möjligheter för specialpedagogens arbete handlar om tid och plats för samverkan mellan olika professionsgrupper. Resultat som studien presenterar kopplat till gruppnivårör förebyggande och främjande arbete i form av generella anpassningar för elever. En brist på gruppnivå som studien identifierar kopplat till vad tidigare forskning presenterar är avsaknaden av kompetensutveckling för skolans personal gällande flerspråkighet i kombination med specifika inlärningssvårigheter. De resultat som studien presenterar kopplat till individnivå behandlar specialpedagogernas arbete med elev och vårdnadshavare. Studien reflekterar över hur samverkan mellan professionsgrupper i kartläggning, utformande av stöd och anpassad undervisning bidrar till delaktighet och kunskapsutveckling för andraspråkselever med specifika inlärningssvårigheter.

Matematik anses vara ett av de viktigaste ämnena i den svenska skolan. Forskningen visar dock fallande resultat i matematikämnet och detta gäller särskilt elever med svenska som andraspråk. Syftet med studien är att undersöka vad de sämre resultaten hos dessa elever beror på samt hur läraren bör arbeta för att främja andraspråkselevers matematikutveckling. Fokus ligger på elever i grundskolan som har ett annat modersmål än svenska. Detta är en komparativ litteraturstudie som har genomförts genom noggrann analys och jämförelse av ett antal vetenskapliga artiklar, avhandlingar och forskningsrapporter. Det studerade materialet är både internationell och nationell forskning som inte är äldre än från år 1990. Det finns ett antal aspekter som är kritiska för andraspråkselever och som lärare måste ta hänsyn till i sin matematikundervisning. Aspekter som kan försvåra matematikinlärningen för andraspråkselever är språkliga svårigheter, skillnader i det matematiska språkets uppbyggnad och hur man räknar, en främmande kontext i matematikuppgifterna samt lärarens och elevernas inställning.

Syftet med den här kvalitativa studien var att se hur undervisningen i ämnet svenska i årskurs 1–3 bör organiseras för att främja andraspråkselevers läs- och skrivutveckling. Utifrån syftet har metoder som används i undervisningen för att främja andraspråkselevers läs- och skrivutveckling och eventuella faktorer som lärare behöver ta hänsyn till lyfts. Vid materialinsamlingen användes halvstrukturerade intervjuer där sex verksamma lärare med erfarenheter av andraspråkselevers läs- och skrivundervisning inkluderades. För att analysera det material som framkom utifrån intervjuerna användes det sociokulturella perspektivet som stöd. Studien har visat att olika metoder, så som användning av bildstöd, gester, digitala verktyg och anpassningar av material, har använts av lärarna för att stödja andraspråkselevers läs- och skrivutveckling i svenska. Metoder som syftar till att ge andraspråkselever stöd på modersmålet har skett främst i form av inläsningsmaterial, dock har det använts begränsat av lärarna. I studien har det även framgått att lärarna har olika uppfattningar om andraspråkselevers läs- och skrivutveckling. Hälften av lärarna ansåg att andraspråkselevers läs- och skrivutveckling inte skiljer sig från förstaspråkseleverna, medan övriga lärare ansåg att det fanns tydliga skillnader. Trots de skillnader som framhölls av lärarna har den här studien visat att lärarna undervisade alla andraspråkselever utifrån den svenska kursplanen. / <p>svenska</p>

Många av dagens skolklasser består i högre utsträckning av elever som kommer från andra länder och kulturer där hemspråket talas i både hemmet och bland kamrater. Dessa barns svenska språkbas är oftast mer begränsad än hos de barn som har svenska som modersmål. Det blir svårare att lära ut kunskap till elever utan tillräckliga språkkunskaper och risken för utanförskap i vårt samhälle ökar. Barns förmåga till inlärning belyses enligt Piagets generella utvecklingspsykologiska stadieteori och Vygotskijs teori om samspel och stöttning. Varierande strategier hos läraren är nödvändig. Syftet med den här undersökningen är att komma fram till, utifrån lärarnas perspektiv, hur laborativt material används i matematikundervisningen i årskurs 4–6 och hur lärarna upplever att det påverkar inlärning hos elever med mindre språkbas. Genom mina frågeställningar vill jag öka förståelsen för hur dagens undervisning kan se ut. I vilken utsträckning säger lärarna att de använder laborativa material för att främja kunskaper i matematik? Hur menar lärarna att de med hjälp av laborativa material kan stödja elever som saknar utvecklade språkkunskaper? Metoden har varit kvalitativ med intervjuer av lärare som är verksamma som klasslärare och som lärare i förberedelseklass. Efter intervjuerna framgår det att laborativt material används i stor utsträckning med gott resultat. Gruppens storlek och sammansättning har betydelse för förmågan att lära och det har betydelse var eleven finns i sin utveckling och vilka språkkunskaper eleven besitter. Motivation hos eleven och strukturerad undervisning är viktigt. Undervisningen måste utgå från individen. Goda matematiska kunskaper ger goda förutsättningar för vidare studier och därmed bättre förutsättningar för en plats i samhället.

Syftet med denna litteraturstudie är att belysa de faktorer som är viktiga i arbetet med flerspråkiga elever i klassundervisningen. Studien redogör för hur undervisning bör utformas för att andraspråkselever ska lära och trivas i skolan. Studien behandlar främst forskning som utförts i grundskolans lägre årskurser. Litteraturstudiens resultat är baserat på 16 vetenskapliga artiklar och har strukturerats i olika teman som svarar mot syftet. Faktorer som stödjer andraspråkselevers språk- och kunskapsutveckling har ordnats i sju teman. Dessa är höga förväntningar och utmanande uppgifter, lärares medvetna språkanvändning, explicit undervisning av språkregister, stöttning, stort talutrymme för elever, språkstöd samt meningsfull och motiverande undervisning. Därefter följer de faktorer som är betydelsefulla för andraspråkselevers trivsel i två teman. Dessa är se värdet av mångfald samt trygghet och gemenskap. I den avslutande diskussionen behandlas tre områden som är övergripande för resultatet. Först diskuteras hur undervisning ska tillgodose balansen mellan andraspråkselevers behov av förståelse och utmaning. Därefter diskuteras vikten av att språket är i centrum för ämnesundervisningen för att främja andraspråksutvecklingen. Slutligen resoneras det kring huruvida andraspråkselevers trivsel är en förutsättning för lärande.

Syftet med studien är att få kunskap för hur matematiklärare i årskurs 4–6 arbetar med andraspråkselever i ämnet matematik. Vid metodval har vi använt oss av en kvalitativ intervjuundersökning för att besvara våra forskningsfrågor. Fyra matematiklärare medverkade i undersökningen och intervjufrågor stod i fokus för att besvara våra forskningsfrågor. Resultatet i undersökningen visade att undervisningsmaterialet är anpassat och att det finns flera 3 tillvägagångssätt för att stötta andraspråkselever.

Då tidigare forskning visat bland annat att matematikundervisning på elevers modersmål, med olika uttrycksformer samt interaktion och kommunikation är fördelaktigt för deras prestationer syftade föreliggande studie till att undersöka lärares möjligheter att anpassa sin matematikundervisning till andraspråkselever. Baserat på semi-strukturerade intervjuer med fem lärare från en F-9 skola med cirka 220 elever i en mindre kommun, visade resultatet att lärare ibland kan uppleva sig sakna nödvändiga förutsättningar för att erbjuda en likvärdig matematikundervisning som läroplanen föreskriver. De anpassningar lärarna beskriver visar att i stort sett alla arbetar med metoder som har stöd i forskning. Trots detta framkom en rad anmärkningar kring exempelvis ökade möjligheter för studiehandledning i matematik på modersmålet, tidsbrist och behov av genomarbetade kartläggningar. Sammanfattningsvis indikerar studien att en rad av de utmaningar som finns kring anpassning av matematikundervisning för andraspråkselever är mer på en organisatorisk nivå än relaterad till lärarinsats.

Detta är en undersökning som behandlar ämneslärares tankar om att undervisa elever som inte har svenska som förstaspråk. För att genomföra studien har enkätundersökning och fokusgruppssamtal använts som metoder vilka sedan har kommit att analyseras med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet av studien visar att lärarna befinner sig i och står inför en utmaning i frågan om undervisning av andraspråkselever. Såväl planering som undervisning påverkas och lärarna lyfter fram en frustration över att de inte får de resurser de behöver för att klara detta uppdrag på bästa sätt. Studiens resultat sätts sedan i relation till forskning och teorier om ämnet där det bland annat diskuteras att skolan måste ta ett större ansvar för att få en fungerande organisation.

Den här systematiska litteraturstudien syftar till att undersöka på vilket sätt matematiklärare till andraspråkselever kan förhålla sig till den språkliga diskrepans som naturligt råder i undervisningssituationen. Studien bottnar i det svenska klassrummet och problemformuleringen undersöks via internationell forskning. Analysen utgår från Vygotskijs teori om att tanken fullbordas i språket och syftar till att ge nytt perspektiv på internationella forskningsresultat genom en metaanalys. Slutsatserna av resultatanalysen pekar på att andraspråkselever gynnas av att matematikundervisningen centrerar diskussioner med frågor riktade att ta fram elevernas idéer, missförstånd, funderingar och andra tankar. Praktiska förhållningssätt diskuteras.

The Purpose of this study is to examine teachers´view and strategies regarding mathematics education for second language students. Method: The Study is conducted using a qualitative approach, in wich data has been obtained trough interviews and observations. Conclusion: Based on my empirical findings, i conclude that teachers believe they need to find out the reasons behind second langugage students´difficulties in mathematics in order to plan their teaching. By wich this should benefit these students-knowledge development. According to the teachers participating in the study, difficulties in mathematics are due to lacking Swedish language skills and the students´background. By focusing on the langugage during the teaching process and by creating different forms of communications, the circumstances for second language students can be strengthen. This Study indicates that teachers agree that second language students need support in mathematics educstion in order to achieve the learning objectives in rqual terms as the first language students.