Syftet är att undersöka hur fyra lärare arbetar med läs- och skrivtillägnandet i svenska ur ett andraspråksperspektiv i en förstaklass. Jag vill också undersöka om lärarnas föreställningar kring den egna undervisningen levandegörs under lektionerna. Mina frågeställningar var följande:•Vilka likheter och skillnader kan man finna i lärarnas arbete med läs- och skrivutvecklingen?•Hur säger sig lärarna arbeta och hur arbetar de i praktiken?För att besvara mina frågeställningar använde jag mig av intervjuer och observationer. Jag intervjuade samtliga fyra lärare som arbetade på tre olika skolor och jag observerade alla lärarna, två av lärarna observerade jag vid två tillfällen och två av lärarna observerade jag vid varsitt tillfälle. Skolorna ligger i mångkulturella områden i södra Sverige. Resultatet visar att lärarna tycks ha den kompetens som krävs för att undervisa elever som har svenska som andraspråk. Resultaten visar också att lärarna arbetar på olika sätt, några likheter går att urskilja, men de olika porträtten av lärarna som har växt fram är väldigt olika. Den ena slutsatsen är att man idag som lärare behöver ha en rik undervisningsrepertoar i läs- och skrivinlärning för att kunna tillgodose alla olika behov hos elever med svenska som andraspråk. Den andra slutsatsen är att det är betydelsefullt med självinsikt och självreflektion för att en lärare ska kunna genomföra det de anser vara viktigt. / The aim is to examine how four teachers work with reading and skrivtillägnandet in Swedish from a second language perspective in a first class. I also want to examine whether teachers' beliefs about their own teaching to life during lessons. My questions were:• What similarities and differences can be found in the work of teachers in literacy development?• How do the teachers work and how they work in practice?To answer my questions, I used interviews and observations. I interviewed all four teachers who worked at three different schools and I observed all the teachers, two of the teachers I observed on two occasions and two of the teachers I observed at the respective time. Schools located in multicultural areas in southern Sweden. The result shows that the teachers seem to have the skills necessary to teach students who have Swedish as a second language. The results also show that teachers work in different ways, some similarities can be discerned, but the various portraits of the teachers that have been developed are very different. One conclusion is that today as teachers need to have a rich repertoire of teaching reading and writing in order to satisfy all the different needs of students with Swedish as a second language. The second conclusion is that it is important to self-awareness and self-reflection for a teacher to be able to implement what they consider to be important.

Syftet med vår undersökning var att undersöka hur andraspråksundervisningen kan organiseras och vilka hinder respektive möjligheter vald organisation kan få för eleverna. Vi har genom kvalitativa intervjuer med två rektorer på olika skolor försökt synliggöra hur andraspråksundervisning kan organiseras och vilka tankar som ligger till grund för dessa val. Det resultatet visade är att när antalet andraspråkselever på en skola uppgår till nästan 100 % blir det svårt att bortse från ett andraspråksperspektiv i verksamheten. I vår undersökning framkommer en medvetenhet hos våra informanter om både vad det innebär och om vad som krävs för att lära sig ett andraspråk. Däremot är det inte alltid så att det som krävs går att förverkliga inom ramen för skolans resurser och då blir skolans tuffa uppgift att organisera sig efter de möjligheter som finns. Det dagliga arbetet med andraspråkselever handlar dock snarare om ett förhållningssätt utifrån ett andraspråksperspektiv än ett särskilt sätt att organisera undervisning. I undersökningen framkommer även det faktum att det inte krävs någon behörighet i svenska som andraspråk för att undervisa elever med annat modersmål än svenska och vilka konsekvenser det kan ge ämnet i framtiden. Slutligen belyser vi också de konsekvenser en vald organisation kan ge i förhållande till elevernas skolframgång.

Syftet med min undersökning var att ta reda på hur pedagogerna i specialförskolan arbetar med förberedande läsning och skrivning för döva och hörselskadade barn. För att ta reda på detta har jag genomfört intervjuer med fem pedagoger som arbetar på specialförskolor och gjort en observation på en av förskolorna. I intervjuerna och under observationen fick jag ta del av flera olika arbetssätt som används. Dessa har jag sorterat in under två kategorier: språkmiljö och föräldrakontakt. De sätt att arbeta med tidig läsning och skrivning som jag har fått ta del av i denna undersökning stämmer väl överens med såväl forskning som läroplanens mål för förskolan. Bland annat används kontaktböcker som länk mellan föräldrar och förskolan vilket ger barnen möjlighet att i ett funktionellt sammanhang träna sina språkliga färdigheter.

Syftet med detta arbete är att se hur pedagoger arbetar språkutvecklande med andraspråkselever på en mindre skola utan SVA-lärare. Integreras andraspråksundervisningen eller isoleras den från den övriga verksamheten? Undervisningen måste ske i ett för eleven naturligt sammanhang samt ha koppling till elevens förförståelse. I kursplanen för svenska som andraspråk står det att elever vilka är i behov av ämnet har rätt till undervisning. Syftet med svenska som andraspråk är att eleverna i slutändan ska hamna på samma språkliga nivå som svensktalande elever. Hur arbetar pedagogerna språkutvecklande med andraspråkselever för att dessa ska ha möjlighet att uppnå denna nivå?Metoden jag valt är strukturerade intervjuer med tre klasslärare och en talpedagog. Jag har även gjort undersökningar med tre elever, två av dem har jag samtalat med kring bildmaterial, en har fått skriva en text utifrån en bild. Resultatet jag fått fram handlar i stora drag om pedagogernas syn på elevernas andraspråksinlärning samt hur pedagogerna konkret arbetar med dessa elever. Trots att ett litet antal pedagoger intervjuats varierar arbetssättet dem emellan. Några använder sig av bildmaterial, någon använder läromedel utvecklat för elever i behov av SVA- undervisning. Utifrån intervjusvaren kan jag inte påstå att pedagogerna arbetar integrerande med andraspråksinlärningen. Klassläraren som undervisar yngre elever tycker det är svårt att bedöma elevernas språkliga utveckling då de endast varit hos henne en kort tid. Lärare vilka haft eleverna en längre tid anser sig kunna göra en sådan bedömning.Min viktigaste slutsats är att det kan vara svårt för pedagoger att arbeta integrerande med språkutveckling om resurser saknas på skolan. Vidare krävs det att pedagogerna samarbetar med varandra samt med modersmålslärare och föräldrar.

Engelskan spelar en central roll i dagens samhälle, och som en konsekvens av digitaliseringens framgång under början av 1970-talet stöter vi dagligen på det engelska språket. Barn och ungdomar utsätts också för betydande mängder engelska under sin fritid, främst genom datorspel och sociala medier.   Syftet med denna kunskapsöversikt är att analysera, sammanställa och presentera kännetecknen för digitala verktygs effekter på elever inom engelska som andraspråksundervisning, särskilt med fokus på elever i grundskolan. Två frågeställningar som användes för att uppfylla syftet var: “Hur påverkar användningen av digitala verktyg elevernas motivation och lärintresse inom ämnet engelska?” och “Vilka effekter går att identifiera med användningen av digitala verktyg utifrån forskningen?”  Genom noggrant formulerade urvalskriterier och sökord identifierades 11 vetenskapliga artiklar från olika databaser för att kartlägga forskningen. Det är vanligt inom forskningen att undersöka sambandet mellan motivationen för användandet av digitala verktyg och effekterna på inlärningsresultatet. Forskningen analyserade endast studier som använde en kombination av både kvalitativa och kvantitativa metoder.  Resultaten från forskningen indikerar på tydliga positiva effekter av användandet av digitala verktyg i engelskundervisningen. Forskningen visar bland annat att elevernas minnesresultat, språkutveckling, syntaktisk medvetenhet och skrivfärdigheter har påverkats positivt i samband med användningen av digitala verktyg.

Att ha en god läsförståelse är en grundläggande förutsättning för att klara sig i dagens kommunikationssamhälle. Idag ser man att svenska som andraspråkselever i allt större utsträckning inte klarar godkänd nivå i läsförståelse på de nationella proven i grundskolan och på gymnasiet. En avgörande del i att bli en god läsare är att kunna göra inferenser till text man läser. Syftet med denna studie är att ta reda på vilka viktiga faktorer tidigare forskning har identifierat när det kommer till andraspråksinlärare och inferensläsning, samt vilken effekt strategiorienterad undervisning har för att stötta andraspråkseleverna i utvecklingen av denna förmåga. Nio artiklar och en avhandling har analyserats genom en systematisk litteraturanalys. Enligt analysen framgår det att ordförrådsdjup, språkkunskaper och ordavkodning är avgörande faktorer för andraspråkselevers läsförståelse samt att strategiorienterande undervisning har positiva effekter på andraspråkselevers inferensläsförmåga. Denna studie bidrar med kunskap om vilka avgörande faktorer andraspråkselever behöver för inferensläsning och för att kunna bli goda läsare. Resultaten visar att lärare behöver ta reda på elevernas förkunskaper för att tidigt upptäcka om det finns språkkunskapsluckor för att stötta dessa elever i deras fortsatta läsutveckling. Studien visar även på att strategiorienterad undervisning har en positiv effekt på andraspråkselevers inferensläsförmåga och att denna undervisningsmetod bör etableras i tidiga åldrar.

Studien syftar till att undersöka de motivationsfaktorer som påverkar andraspråkselevers på gymnasiet engagemang i läsning av skönlitteratur samt hur lärarnas attityder och känsla av kompetens bidrar till att motivera eleverna till läsning. Studien använder en metodkombination av kvantitativa och kvalitativa ansatser. Kvantitativa data samlades in genom enkäter till lärare och elever för att identifiera mönster och trender, medan kvalitativa data samlades in genom semistrukturerade intervjuer för att fördjupa förståelsen av dessa mönster. Resultaten visar att lärarna upplever sig som kompetenta i att undervisa skönlitteratur, men elevernas uppfattningar överensstämmer inte alltid med lärarnas självuppfattningar. Studien belyser också att motivationen för skönlitterär läsning ökar när elever ges möjlighet att själva välja läsmaterial, vilket pekar på vikten av autonomi i lärandeprocessen. Slutsatserna från studien understryker behovet av pedagogiska strategier som stödjer andraspråkselevers och lärares i svenska som andraspråk kompetens, autonomi och samhörighet för att främja en positiv utveckling av läsmotivation och språkutveckling.

No description available.

Denna studies syfte är att undersöka hur svenska som andraspråkslärare på högstadiet använder datorer i sin undervisning samt vilka attityder de har till datorerna. För att uppnå syftet valdes en kvalitativ metod. Fyra lärare, verksamma inom en och samma kommun, intervjuades. Under intervjuerna användes en halvstrukturerad intevjuguide som är baserad på Palmgren & Johansson (2012). Undersökningens resultat visade att lärarna använder datorerna ofta i undervisningen. Översättning är det som datorerna används till mest i svenska som andraspråksundervisningen. Andra datorfunktioner som används frekvent är textskrivning och inlämning av uppgifter och respons från lärarna till eleverna. I Johansson & Palmgrens (2012) undersökning om datoranvändningen i svenska framkom det att datorerna mest används till att skriva texter och till att söka efter information. Datoranvändningen i svenska som andraspråk skiljer sig således från datoranvändningen i svenska. Lärarna är alla positiva till datoranvändningen. De största fördelarna anses vara de ovannämnda funktionerna. Den främsta nackdelen med datorerna anses vara distraktioner som kan utgå från datorn, till exempel när datorn används till annat än skolarbete under lektionerna.

Följande studie kommer genom en kombinerad enkät- och intervjuundersökning undersöka svenska som andraspråkslärares användning av skönlitteratur i undervisningen. Studien inkluderar samtliga undervisningsnivåer, från grundskolan till vuxenutbildning. I bakgrunden presenteras de förutsättningar som lärarna får genom litteraturdidaktisk undervisning i lärarutbildningen och kraven i kursplanen samt den teori och tidigare forskning som är relevant för undersökningen. Studien visar att en majoritet av lärarna använder skönlitteratur i undervisningen vid minst ett tillfälle i veckan genom en kombination av flera aktiviteter. Av de syften som kursplanerna anger för litteraturundervisning på de olika undervisningsnivåerna uppger majoriteten av lärarna dock endast några stycken som syfte med sitt skönlitterära arbete.  I diskussionsavsnittet analyseras resultatet i förhållande till bakgrunden samt de orsaker som de uppmärksammade faktorerna kan bero på. Det inkluderar också en diskussion kring enkätens utformning som vid uttolkning visade sig problematisk. Avslutningvis sammanfattas i stora drag de resultat som studien uppvisat och vilken betydelse dessa kan ha i ett större perspektiv. Det ges också förslag på hur vidare forskning kan genomföras för att utforska forskningsområdet ytterligare och vilka intressen som kan finnas i en sådan utveckling.