Syftet med studien var att undersöka några lärares beskrivningar av sin undervisning i svenska som andraspråk med fokus på hur undervisningen planeras, vilka utmaningar som lärarna kan ställas inför samt deras upplevelser av andraspråksundervisning. Studien utgick utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande och genomfördes med en kvalitativ metod som användes för att samla in material utifrån fyra lärare verksamma på en högstadieskola, varav en av lärarna undervisar i en förberedelseklass med nyanlända elever. Studien visade att de fyra intervjuade lärarna beskrev olika arbetssätt i undervisningen som inkluderade samspel och de hade det gemensamt att de planerade undervisning som ansåg gynnade elevernas språkutveckling. Lärarna beskrev utmaningar så som kulturkrockar, olika kunskapsnivåer hos eleverna och betygssättning. Lärarna uttryckte delade åsikter om förstaspråkets roll i andraspråksundervisningen. Användandet av elevernas förstaspråk i undervisningen tillämpades av en av lärarna, medan två av lärarna inte var säkra på hur förstaspråket kan inkluderas i andraspråksundervisningen eller vilken innebörd förstaspråket skulle uppfylla.

Syftet med studien är att undersöka hur andraspråksundervisning med fokus på uttalsträning kan utformas för att möjliggöra för inlärare att tillägna sig ett förståeligt uttal samt vilka svårigheter inlärare har i inlärningen av svenskt uttal. Studiens material samlades in genom samtalsintervjuer med fem pedagoger. Resultatet visar att samtliga informanter arbetar med prosodi, vokaler och konsonanter i uttalsundervisningen för att inlärare ska tillägna sig ett bra uttal. Samtidigt är det svenskans betoning, melodi och vokaler som inlärarna har svårt för. Informanterna betonar även vikten av att inlärarna lyssnar på olika varieteter av talad svenska. Studien och tidigare forskning påvisar vikten av att inkludera prosodi i andraspråksundervisningen eftersom en felaktig prosodi har stor betydelse för inlärares uttal i andraspråket. De delar i prosodin som resultatet betonar är satsmelodi, huvudbetoning och rytm vilka anses vara betydelsefulla för att andraspråksinlärare ska tillägna sig ett förståeligt uttal.

No description available.

No description available.

I studien undersöks lärares upplevelser av sin undervisning för elever med svenska som andraspråk. Fokus har legat på vilka språkutvecklande undervisningsmetoder, stöd och anpassningar som görs för att hjälpa elever som inte har svenska som modersmål. Ett sociokulturellt perspektiv har använts, då detta är framträdande i nutida undervisning och utgör grunden för aktuell läroplan och de styrdokument som finns för skolan. Respondenterna i studien kom från en mellankommun i södra Sverige och delades i studien in i två grupper. Den ena gruppen uppstod ur en frivillig kompetensutvecklingsdag. Den andra gruppen bestod av samtliga grundlärare i regionen. De metoder som användes var pilotintervju och enkät med mestadels öppna frågor. En pilotintervju gjordes med regionens chef för modersmålsenheten för att få ökad förståelse för hur regionen arbetar med undervisning för elever med svenska som andraspråk. På grundval av denna intervju formulerades en enkät. Resultatet av studien visar att de flesta av respondenterna anser att det råder brist på resurser för undervisning i svenska som andraspråk. Bristerna märks vad gäller såväl personalresurser som tid och kunskap. De flesta respondenter använder sig av olika typer av stöd i undervisningen. Stödet kan exempelvis ta form av bilder, extra förklaringar, gruppaktiviteter, läsplattor eller studiehandledare som talar elevens språk. En slutsats som kunde dras i undersökningen var att det rådde olika uppfattningar hos respondenterna om vilken elevgrupp som får mest stöd – elever med svenska som andraspråk eller elever med svenska som förstaspråk. Respondentgrupperna skilde sig här åt i sina uppfattningar: Respondenter som ingick i den frivilliga kompetensutvecklingsgruppen ansåg i högre grad att elever med svenska som förstaspråk fick mer stöd, medan den andra gruppen i högre grad ansåg att elever med svenska som andraspråk fick mer stöd. Båda respondentgrupperna vad dock eniga i uppfattningen att elever med svenska som andraspråk behöver mer stöd än vad som i nuläget är fallet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur uttalsundervisning inom andraspråksinlärning för vuxna påverkas av plötsliga nationella restriktioner. Forskningsfrågorna som har bearbetats är hur lärare i två länder med olika nationella strategier för hanteringen av Coronapandemin uppfattar att restriktionerna har påverkat deras uttalsundervisning, hur de uppfattar att den förändrade situationen har påverkat elevernas uttalsutveckling och vilka skillnader som kan förekomma i uttalsundervisningen som följd av de olika nationella strategierna. Mitt arbete har genomförts med hjälp av lärarintervjuer i Norge och Sverige. Lärarna är alla aktiva inom andraspråksinlärning för vuxna. Mina resultat har även jämförts med litteratur inom samma område. Intervjuundersökningen visar att alla informanter har kunnat bedriva fortlöpande uttalsundervisning tack vare bland annat digitala lösningar. De olika nationella strategierna som Norge och Sverige har valt har inte resulterat i stora skillnader i uttalsundervisningen. Den har förändrats på samma sätt i båda länder, men den temporära förändringen har haft olika tidsramar.

Språk är det främsta redskapet vi har för att kommunicera, ett utvecklat språk skapar förutsättningar att utveckla identitet och förstå andra människor. Svenska som andraspråk ger elever som inte har svenska som modersmål chansen att lära sig att kommunicera med ett nytt språk och ger möjlighet till personlig utveckling. Forskningsöversikten ämnar beskriva vad som kännetecknar forskningen kring lärandet inom svenska som andraspråk, hur problematiken inom ämnet formuleras samt vilka faktorer som kan gynna lärandet av ett andraspråk. För att uppfylla syftet har två frågeställningar använts: Hur formuleras problematiken inom ämnet svenska som andraspråk? Samt vilka framgångsfaktorer påvisas i forskningen av ämnet svenska som andraspråk? Utifrån valt ämne har fyra avhandlingar tagits fram som sedan kartlagts för att skapa en tydlig bild av dess innehåll. Inom forskningsområdet kan flera framgångsfaktorer för att uppnå lärande påvisas. Även det faktum att det finns en tydlig bild av den problematik som finns i ämnet svenska som andraspråk upptäcktes i kartläggningen. Av den sammanlagda forskningen kan fortsatt forskning behövas men det kan även behövas en förändring av undervisningen i svenska som andraspråk. I forskningsöversikten lyfts även eventuella styrkor och svagheter inom forskningsområdet fram, behov av framtida forskning samt vilka aspekter som kan tas med som framtida lärare.

Syftet med arbetet har varit att undersöka texterna inom SFI, svenska för invandrare; varför de väljs och hur lärarna väljer att arbeta med dem. För att få svar på våra frågor observerade vi undervisning hos fyra lärare på två olika skolor. De texter som lärarna använde sig av under dessa observationer fungerade sedan som underlag för de kvalitativa intervjuer med lärarna som vi genomförde.I vårt resultat har det framkommit att de intervjuade lärarna använder texter med tre olika ursprung: läroböcker, lärares eget skapande samt sådana som är skapade utanför skolans värld. Det var de sistnämnda som i vår undersökning gav läsarna den bästa möjligheten till en mer fördjupad diskussion runt innehållet och gav möjlighet till kritiskt läsande.Valet av texterna, som görs medvetet eller omedvetet, kan kopplas till lärarnas inställning om textens språk respektive innehåll, val av metod och tillgång till planeringstid. Annat som framkommit är att lärarnas möjligheter till pedagogiska diskussioner påverkar såväl val som arbetssätt. Arbetssätten vi sett skiljer sig främst utifrån två aspekter; lärarnas syn på kommunikationens roll i språkundervisningen samt om de väljer att fokusera på texternas språk eller innehåll. Ytterligare en faktor vi fann intressant var hur olika lärarnas syn på språklexikonet var.

Syftet med mitt arbete var att undersöka och beskriva vilka uppfattningar pedagoger har om flerspråkiga elevers möjligheter att utveckla sitt svenska språk och sitt modersmål i skolan. Jag har gjort kvalitativa intervjuver med fem pedagoger. Tre grundskollärare, en specialpedagog och en modersmålslärare på en mångkulturell skola årskurs 0-6. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om andraspråksundervisning och modersmålsundervisning. Mitt arbete visar att många olika faktorer runt eleverna bidrar till deras möjligheter att utveckla sitt svenska språk och modersmål. Följande faktorer har tillsammans en stor betydelse för elevens möjligheter: Skolans resurser, antal lärare i klassen, möjlighet till modersmålsundervisning eller tvåspråkig undervisning, möjlighet till att erbjudas andraspråksundervisning, tillgång till specialpedagoger, kompetensutbildning för samtliga pedagoger och vikten av ett bra samarbete med familjen och hemmet. Resultatet av min undersökning visar att mycket fungerar bra på skolan men några områden behöver utvecklas och förbättras ytterligare för att ge den flerspråkige eleven bättre förutsättningar till att utveckla såväl sitt svenska språk som sitt modersmål.

I den här uppsatsen undersöks pedagogiskt drama som del av Språkintroduktionsprogrammet ur ett elevperspektiv. Målet med undersökningen är att bidra till mer empirisk kunskap om användandet av drama i andraspråksundervisning. Studien har en etnografisk ansats och bygger på deltagande observationer samt intervjuer med elever. Undersökningen utgår från ett sociokulturellt och multimodalt perspektiv (Cope & Kalantzis, 2009) på andraspråksinlärning. Vidare appliceras transformativ multilitteracitetspedagogik (Cummins 2009) med fokus på begreppet identitetstext vilket rör möjligheter för elever att använda sina egna erfarenheter i undervisning (Cummins 2006; 2009). Slutligen anläggs ett rumsligt perspektiv (Sheehy & Leander, 2004), och teatern, där dramaundervisningen sker, ses utifrån rumslig teori som ett materiellt, socialt och symboliskt rum. Resultaten visar att det finns elever som upplever en ökad möjlighet till kommunikation under dramaundervisningen, att eleverna kan stötta varandra och att stora möjligheter till situerat och multimodalt lärande finns på teatern. Dessa elever upplever också större möjligheter till att kunna uttrycka sig själva, bli lyssnade på och slappna av. Vissa elever upplever dock dramaundervisningen som för lekfull och oseriös samt ser tiden på teatern som slöseri med tid. De upplever att tiden bättre hade kunnat användas till klassrumsundervisning. Det framkommer genom intervjuerna att teatern materiellt och socialt utgör ett friare rum för eleverna, men att eleverna attribuerar olika symboliska värden till denna frihet och teatern, vilket kan kopplas till hur de upplever dramaundervisningen.