Inför en operation med generell anestesi upplever en stor del av patienterna oro som uttrycker sig på olika sätt. För att patienten ska kunna uppleva trygghet och delaktighet i sin vård är en god vårdrelation mellan anestesisjukskörskan och patienten centralt. Genom information kan patientens oro minska samt upplevelse av trygghet öka. Syftet med studien var att belysa patientens upplevelse av patientinformationen. Studien utfördes med kvalitativ ansats med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Studien inkluderade fyra patienter som var klassificerade enligt ASA 1-2 och var mellan 18 och 65 år. Akuta operationer exkluderades. Materialet analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys och två kategorier, upplevelse av information och anhörigas på verkan framkom. Resultatet visade att patienter upplevde att god information angående anestesin skapade trygghet hos patienter och därigenom mindre oro inför operation. Anhörigas stöd bidrog också till ökad trygghet men kunde också vara en källa till oro beroende på anhörigas tidigare erfarenheter. På grund av varierande upplevelser hos olika patienter angående information finns ett behov av vidare fördjupningar i ämnet. / Before a surgical procedure with general anaesthesia, it is common for a variety of patients to experience anxiety and fear. Establishing a professional relationship between the nurse anaesthetic and the patient is essential in order for the patient to feel safe and involved in his or her own care. Keeping the patient informed helps reducing anxiety and fear and increases the patients’ experience of feeling safe. The aim of this thesis was to illuminate patients’ experiences of the information before a surgical intervention. The thesis was designed with a qualitative design, thus qualitative content analysis was used for the data analysis. Four patients classified as ASA-class 1-2, and between the ages of 18 and 65 were included. Urgent surgeries were excluded. Semi structured interviews were used to obtain the data, where two categories emerged, the experience of information and the effect of relatives and close acquaintances. The results showed the patients experienced a feeling of being safe and thereby experienced a reduced amount of anxiety and fear before the surgical procedure. Relatives and close acquaintances could enforce the patients’ feeling of being safe but could also be a source of anxiety and fear depending on their experience prior to the patients care. Due to different patients’ experiences the need involving the information there is a need for further studies.

Bakgrund: Konsekvenserna av att låta anhöriga närvara under återupplivning har studerats i vetenskaplig litteratur, mestadels ur vårdpersonals perspektiv. Att som sjuksköterska stödja och informera närvarande anhöriga skulle kunna göra en kaotisk och obehaglig situation mer förståelig. Då torde det vara viktigt att som sjuksköterska kunna förstå närvarande anhörigas upplevelser. Syfte: Att belysa närvaro av anhöriga vid återupplivning utifrån anhöriga och patienters perspektiv. Metod: En litteraturöversikt sammanställdes med tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Både positiva och negativa aspekter av anhörigas närvaro vid återupplivning hade registrerats i artiklarna. Till de positiva aspekterna räknades att de anhöriga bättre kunde förstå patientens situation genom att närvara, samt att anhöriga även kunde fungera som ett stöd för sina familjemedlemmar, vilket påpekades av såväl anhöriga som patienter. Till de negativa aspekterna räknades att de anhöriga kunde känna sig i vägen för vårdpersonal. Oron för att upplevelsen i sig skulle kunna vara alltför plågsam påpekades av såväl anhöriga som patienter. Slutsats: Att som anhörig få möjlighet att närvara vid återupplivning av en familjemedlem kan vara en värdefull upplevelse. Genom att avdela personal som stöd för närvarande anhörig och som kan tydliggör de olika medicinska åtgärderna under återupplivningen kan skapa förutsättningar för detta. Klinisk betydelse: Riktlinjer och etablerade handlingsplaner som underlättar anhörigas närvaro vid återupplivning samt ta upp denna aspekt under utbildning i hjärt- och lungräddning skulle kunna ge vårdpersonal ökad kunskap och förståelse. / Background: Consequences of allowing family to be present during resuscitation has been studied in scientific literature, mostly from healthcare professionals´ perspective. Support and information given by nurses to the family during resuscitation would hopefully improve chaotic and unpleasant situations and make them easier to understand. It is important that nurses understand what relatives go through while attending resuscitation. Aim: To highlight the presence of family members during resuscitation based on family members´ and patients´ perspectives. Method: A literature review was carried out including ten scientific articles. Results: Both positive and negative aspects of relatives´ presence during resuscitation have been registered in the articles. Positive aspects included relatives´ better understanding of the patient's situation, and that relatives could be a support for their family members, as pointed out by both relatives and patients. Negative aspects included that the relatives could feel as if being in the way of healthcare professionals. Fear that the experience itself would be too painful was emphasized by both relatives and patients. Conclusion: The opportunity to attend the resuscitation of a family member can be a valuable experience for a relative. Preconditions for family-witnessed resuscitation can be created by using a support person who can clarify different medical procedures and support the relative. Clinical significance: Written guidelines and established action plans that facilitate relatives´ presence during resuscitation, and dealing with this aspect in CPR training courses, could provide healthcare professionals with increased knowledge and understanding.

Abstrakt Bakgrund: Det blir allt vanligare att anhöriga vårdar en sjuk i livets slutskede i hemmet. Anhöriga som vårdar en sjuk där vården övergått från palliativ vård till vård i livets slutskede har rätt till emotionellt, fysiskt och psykiskt stöd. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa anhörigas erfarenheter av att vårda en närstående i livets slutskede i hemmet. Metod: En systematisk litteraturstudie där aktuell forskning söktes i databaserna Pubmed, Cinahl och PsycINFO. I databaserna togs det fram både kvalitativa och kvantitativa artiklar som kvalitetsgranskades. Åtta kvalitativa samt en kvantitativ artikel analyserades och tolkades med inspiration från Friberg. Resultat: Resultatet visade att stöd från vårdpersonal till anhöriga som vårdar var av stor vikt för att de ska orka vårda den sjuke i livets slutskede i hemmet. Erfarenhet av trygghet var ett betydelsefullt stöd för anhöriga som vårdar i livets slutskede i hemmet. Slutsats: Anhöriga som vårdar behöver stöd från vårdpersonal, bli bekräftade och känna tillgänglighet till vårdpersonal.

No description available.

Anhöriga är en viktig del i vårdandet av en patient, sjukvårdspersonalen behöver därför ha kunskap om hur anhöriga vill bli bemötta. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur anhöriga vill bli bemötta i en akut vårdsituation på ett sjukhus. Studien gjordes utifrån en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet påvisade att anhöriga beskrev att de ville bli bemötta med respekt och värdighet i en akut vårdsituation genom att patienten vårdades med respekt och värdighet. Tillmötesgåendet från sjukvårdspersonalen relaterat till den anhöriges behov av att få vara nära patienten var betydande för den anhörige. Anhöriga satte stor vikt i att bli bemött från sjukvårdspersonalen med ärlig information som var begriplig, konsekvent och regelbunden. Anhöriga betonar att bemötande i form av stöd och trygghet till sig själva inte var av stor vikt, då anhöriga kände mer stöd och trygghet när patienten prioriterades. Det finns knapphändig forskning om vilka regler och riktlinjer sjukvårdspersonalen ska tillämpa vid bemötandet av anhöriga i akuta vårdsituationer. Det skulle behövas mer utbildning i sjuksköterskans grundutbildning om hur anhöriga generellt vill bli bemötta i vården. / Knowledge about how families want to be replied is essential for the health care team, because the family is an important part of nursing a patient. The aim of this study was to describe how families want to be replied in an acute care situation in hospital. The litterateur review was based on ten scientific articles. The result reveals that the family described that they wanted to be replied with respect and dignity in an acute care situation by the patient being treated with respect and dignity. Accommodating from the healthcare team related to the family’s needs to be close to the patient was significant for the family. The family wanted to be replied with honest information that was consistent, regular and understanding. The family emphasizes that reply in form of support and comfort to themselves was not of great importance, because the family felt more support and comfort when the patient was priority. There is scant research about which rules and guidelines the healthcare team can apply in the reply of the family. The nursing program would need more education in about how families generally want to be replied in the health care.

<p>Anorexia nervosa är en psykisk sjukdom som kännetecknas av en rädsla för att gå upp i vikt eller att bli tjock. Denna sjukdom gör att hela familjen involveras och kan känna hopplöshet. Genom sjuksköterskans kunskaper i medicinsk vetenskap och psykiatrisk omvårdnad och ett professionellt bemötande kan sjuksköterskan underlätta i familjens situation. Syftet med studien är att belysa hur familjen upplever situationen när en familjemedlem har anorexia nervosa. Metoden i detta arbete är en litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar. Resultatet visar fyra teman. Dessa teman är bristande delaktighet i omvårdnaden, familjelivet fokuserar sjukdomen, föräldrar emotionellt pressade och syskonrelationen förändras. I den här studien har det framkommit att anhöriga kände att de var bortkopplade i omvårdnaden och hade negativ inställning till omvårdnadspersonalen. Det är av stor vikt att anhöriga och omvårdnadspersonalen samarbetar med varandra vilket framkom i resultatet. Vår slutsats är att omvårdnadspersonalen behöver mer kunskap och utbildning om anorexia nervosa. Vår förhoppning är att denna studie ska ge sjuksköterskan mer inblick i familjesituationen kring sjukdomen anorexia nervosa så att sjuksköterskans omvårdnad kan underlätta för dem.</p> / <p>Anorexia nervosa is a mental disorder characterized by a fear of gaining weight or become fat. This disease involves the whole family that also feels a lack of hope. By nurses’ knowledge in medicine and mental nursing care and trough a professional behaviour the nurses can ease their situation. Our aim was to describe how the family’s experiences the situation when a family member has anorexia nervosa. The method in this consists of a literature review. The result shows four themes. These themes were lack of participation in nursing care, the family life focus on the illness, parent’s emotional strain and sibling’s relationship change. In this study it’s been found that relatives felt a distance to the nursing care and had a negative attitude towards the nursing staff. It’s by great importance that the relatives and the nursing staff cooperate which is shown in the result. Our conclusion is that the nursing staffs need more knowledge and education about anorexia nervosa. Our hope is that this study will give the nursing care more insight to the situation around anorexia nervosa so it could ease for the relatives.</p>

Bakgrund: Den moderna palliativa vården har inneburit en möjlighet för anhöriga att bli mer delaktiga i vården av närstående, vilket har ökat patienters livskvalitet. Trots att anhöriga upplever en stor meningsfullhet i att ta hand om sina närstående innebär det ofta även en försämring i deras livskvalitet med stort emotionellt lidande. Det är av stor vikt att anhöriga får stöd inför den förändrade livssituationen, och det finns ett stort behov av evidensbaserade omvårdnadsåtgärder för att stötta anhöriga i nöd.    Syfte: Att uppdatera kunskapsläget för hur anhörigas livskvalitet påverkas utav att vårda närstående med cancer i ett palliativt skede, och presentera aktuella evidensbaserade stödåtgärder ur ett salutogent perspektiv.    Metod:  En litteraturstudie med deduktiv ansats. WHOQOL domäner och Antonovskys KASAM användes som teoretisk referensram i resultatanalysen.    Resultat: Tolv studier genomgick granskning och analys. Resultatet visade att anhöriga oftare lider av psykisk ohälsa, jämfört med övriga befolkningen. Det var vanligt med ångest, depression, anticipatorisk sorg samt psykisk utmattning till följd av anhörigbörda och belastning. Interventioner i form av psykoedukativa, coping- samt existentiellt inriktade program har visat sig kunna reducera anhörigas mentala stress och öka deras beredskap och kompetens att vårda närstående.     Slutsats: Evidens visar att anhörigas livskvalitet påverkas negativt av att vårda döende närstående. Interventionsstudier har gjorts  i form av psykoedukativa, coping- samt existentiellt inriktade program med syfte att stödja anhöriga. Dock finns det fortfarande alldeles för få interventionsstudier och fler modeller efterfrågas, med tanke på anhörigas individuella behov av stöd. / Background: With modern palliative care, its possible for relatives to be more involved in the care for their loved ones, wich has increased patient quality of life. Even though relatives often experience o great meaningfulness with their task as caregivers, it also makes an impact on their quality of life, resulting in caregiver distress. It is of utmost importance that caregivers get all the support they need when they face this new challenge - to give care to their loved one. There is a call for more evidence based support programs for caregivers in need.    Objective: Knowledge update in the quality of life of caregivers of palliative cancer patients and to present evidencebased supportprograms from a salutogenic perspective.    Method: Literature review with a deductive approach. The WHOQOL domains and Antonovskys sense of coherence was used as a theoretical framework in the results analysis.    Results: Twelwe studies were reviewed and analysed.  Results show that caregivers more often experienced poor mental health compared to normative data in the population. Caregivers often had anxiety and depressive disorders, anticipatory grief and was psychologically distressed due to caregiverburden and cargegiver strain. Current science  suggest psycho-educational-, coping skills- and existential behavioural programs to reduce mental stress and increase the caregiving prepardeness and competence.    Conclusions: Evidence show that caregivers experience a decrease in their quality of life.  Even though psycho-educational-, coping skills- and existential behavioural interventions to support caregivers has shown positive effects, the range of models reamins narrow in relation to caregiver individual needs.

Bakgrund: Förekomsten av Alzheimers sjukdom fortsätter att öka i världen. Varje år insjuknar ca 25 000 personer i Alzheimers sjukdom. I Sverige har ca 100 000 personer sjukdomen och i hela världen ca 20 miljoner. Personer med Alzheimers sjukdom kan bo hemma längre än tidigare eftersom fler anhöriga tar den vårdande rollen vilket kan innebära förändringar i vardagen för både anhöriga och familjemedlemmar.                   Syfte: Syftet var att beskriva anhörigas upplevelse av att vårda en familjemedlem med Alzheimers sjukdom.                                                                                                          Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på åtta vetenskapliga artiklar från Cinahl och Pubmed. Artiklarna analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans analysmetod. Resultat: Resultatet bestod av en kategori och sju underkategorier. Kunskap var av stor betydelse och förbättrade vårdandet av familjemedlemmen. Ofta utrycktes bristfällig kunskap hos anhöriga och mer kunskap önskades vilket inte alltid var lätt att få. Relationen mellan familjemedlemmar och anhöriga var något som ofta påverkades. Anhöriga fick ta ett stort ansvar och upplevde det jobbigt att vårda familjemedlemmen. Ombytta roller var något som ofta förekom i vårdandet, anhöriga fick överta sysslor som familjemedlemmen inte längre klarade av. Anhöriga försökte bibehålla närhet och kärlek i relationen till familjemedlemmen men gick ofta miste om mycket eftersom vårdandet tog upp hela anhörigas liv. Emotioner som rädsla, oro, skuld, sorg och glädje var känslor som anhöriga ofta kände och känslor av att inte orka mer var något som ofta förekom hos anhöriga i vårdandet av familjemedlemmen.                                                                                     Slutsats: Alzheimers sjukdom påverkar anhöriga i många aspekter. Anhöriga kan uppleva glädje, sorg, skuld, rädsla och oro. Kunskap ansågs vara en betydande del för hur anhöriga upplevde vårdandet. Relationen påverkas genom att familjemedlemmen förändras.

Studiens syfte var att beskriva hur anhöriga till personer med depression upplever sin aktivitetsbalans och vilka strategier som främjar aktivitetsbalans. Studien antog en kvalitativ induktiv ansats för att fokusera på deltagarnas beskrivningar. Ändamålsenligt urval skedde utifrån kriterier. Sex deltagare ingick i studien. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer med öppna frågor och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i ett övergripande tema “När oron och ovissheten är en del av livet” samt tre kategorier “Rutiner och strategier för att få vardagen i balans”, “Att ha möjlighet till återhämtning och egen tid för välbefinnande”, samt “Oron kring framtiden, strategier och dess påverkan på det dagliga livet”. Resultatet visar hur deltagarnas upplevelse av oro och ovisshet präglade deras vardag av att alltid behövas finnas till hands, vilket inverkade på deras aktivitetsbalans. Deltagarna skapade strikta rutiner och utvecklade strategier för att få vardagens aktiviteter att fungera. Riskfaktorer såsom komplexa aktivitetsmönster, minimalt med tid för återhämtning, egen tid samt oron inför framtiden, präglade deltagarna i deras vardag. Resultatet av denna studie kan bidra till ökade kunskaper om hur anhöriga upplever det dagliga livet och dess svårigheter för att kunna upprätthålla en god aktivitetsbalans. Vidare kan strategierna de använde för att främja balans i vardagen även vara till gagn för arbetsterapeuter i deras arbete med att stödja anhöriga till personer med depression. / The aim of the study was to describe how relatives of people with depression experience their occupational balance and which strategies promotes occupational balance. The study adopted a qualitative inductive approach in order to focus on the participants' descriptions. A purposeful selection took place based on criteria. Six participants were included in the study. Data were generated through semistructured open-ended interviews and were analyzed by qualitative content analysis. The analysis resulted in one overall theme “When the worry and uncertainty are a part of life” and three categories “Routines and strategies for balancing everyday life","Being able to recover and own time for well-being", and "Worries about the future, strategies and its impact on everyday life". The study results showed how the participants' experience of concern and uncertainty characterized their everyday lives and influenced their occupational balance. Participants were affected by always having to be available, creating rigorous routines and developing strategies to make everyday activities work. Even factors and activities in everyday life that affected their own health as well as concerns for the future, characterized participants everyday life. The outcome of this study can contribute to increased knowledge of how relatives experience everyday life and its difficulties in maintaining a good occupational balance. Furthermore, the strategies they used to promote balance in everyday life can also be beneficial for occupational therapists in their work to support relatives of people with depression.

Bakgrund: Hjärtinfarkt drabbar årligen 25 700 personer i Sverige och med varje drabbad person drabbas också anhöriga. Inläggningstiden på sjukhus för en hjärtinfarkt är kortare än vad den tidigare varit och förväntas bli ännu kortare i framtiden. Anhöriga får då ett större ansvar i att stödja den drabbade. Familjefokuserad omvårdnad synliggör hela familjens gemensamma resurser och behov.Syfte: Att beskriva anhörigas upplevelse, då en närstående drabbats av en hjärtinfarkt.Metod: Litteraturöversikt med induktiv design. Sökningen gjordes i databaserna CINAHL, PsycINFO och PubMed.Resultat: Litteraturöversiktens resultat baserades på 10 artiklar med kvalitativ design. Resultatet genererade totalt sju subkategorier som sedermera grupperades i tre huvudkategorier, vilka var: förändrade familjeförhållanden, skapa delaktighet och egna hälsoeffekter. Resultatet visade att anhörigas upplever en ny rollfördelning inom familjen, ett behov av att göras delaktig i vården av både vårdpersonal och den drabbade närstående. Dessutom förekom påverkan på deras egen hälsa utifrån både positiva och negativa upplevelser.Slutsats: Situationen för den anhöriga är komplext betingad och individuell. Således krävs ett individanpassat bemötande från vårdpersonal för att synliggöra anhörigas individuella och unika behov. Detta möjliggörs för sjuksköterskor genom tillämpning av familjefokuserad omvårdnad då hela familjen synliggörs. / Background: Myocardial infarction affect approximately 25 700 people annually in Sweden, and with every affected person is also relatives affected by the disease. The hospitalization period for a myocardial infarction is shorter than it used to be and is expected to be even shorter in the future. Relatives then get more responsibility in supporting the sufferer. Family focused nursing reveal the entire family's common resources and needs.Aim: To describe the relative’s experience when a family member suffered from myocardial infarction.Method: Literature overview with inductive design. The search was made in the databases CINAHL, PsycInfo and PubMed.Results: The results were based on 10 articles with qualitative design. The result generated a total of seven subcategories, which were subsequently grouped into three main categories, which were: changing family relationships, creating participation and own health effects. The result showed that relatives perceive a new distribution of roles within the family, a need to be involved in the care from both healthcare professionals and the affected relatives. In addition, there was an impact on their own health based on both positive and negative experiences.Conclusion: The situation of the relatives is complex and individual. Thus, individualized care from healthcare professionals is required to visualize the relative’s individual needs. This is made possible for nurses through the application of family-focused care when the whole family is visualized.