Bakgrund: Populationen individer som når hög ålder ökar stadigt i världen, och därmed även behovet av palliativ vård och sjuksköterskor med god kunskap inom området då de har en central roll i omvårdnaden av de palliativa patienterna. Tidi-gare studier visar att sjuksköterskor inom palliativ vård ofta upplever att de inte har tillräckliga kunskaper inom området. Arbetet inom palliativ vård är kopplat till starka känslor hos den som utför vården, och därför kan det vara av vikt att belysa dessa upplevelser ur ett sjuksköterskeperspektiv för att som nyutexaminerad sjuk-sköterska ha kunskaper inom området.Syfte: Att beskriva undersöka sjuksköterskors upplevelser av att vårda cancersjuka patienter inom palliativ vård.Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. Litteratursökningar gjordes i data-baserna CINAHL, PubMed och PsycInfo. Studier som valdes ut kvalitets-granskades utifrån SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier och slutligen kvarstod tio studier som analyserades utifrån Graneheim och Lundmans modell för innehållsanalys.Resultat: Resultaten presenteras genom tre teman; Patienterna i fokus, Sjukskö-terskans roll och Organisationens utmaningar med totalt sex underteman; Livskva-litet, Anhöriga, Kommunikation, Existentiella frågor, Brist på tid och Behov av ökad kunskapKonklusion: Sjuksköterskor upplever att palliativ vård av cancersjuka patienter i livets slut styrs av gynnande och missgynnande faktorer, var av vissa är påverk-bara och andra inte. Detta samtidigt som egna, existentiella tankar och frågor be-höver hanteras och bearbetas för att kunna utföra arbetet på ett tillfredsställande vis. / Background: The population of individuals reaching high age is firmly increasing around the world. In line with this, the need for palliative care and for healthcare nurses with knowledge on this area also increases. One can assume that working with palliative care evokes strong feelings for the person performing the care. Re-garding to this it seems important to illustrate these experiences from the nurses perspectives, to be able to prepare as a newly examinated nurse in both practical and emotional preparation.Aim: To examine nurse’s experiences of caring for patients dying in cancer in a palliative care-setting.Method: A litterature review with qualitative approach. The litterature search was conducted in the databases CINAHL, PubMed and PsycInfo. Selected articles were examined using SBU:s review template. The content of the articles were ana-lyzed with the support of Graneheim and Lundmans (2004) template for content analyzis.Results: The result is presented using three themes; Focusing on the Patients, the Nursing role and Organization including in total six subthemes; Quality of life, Relatives, Communication, Existential issues, Lack of time and Need of further knowledge. Conclusion: Nurses experiences that caring for patients with cancer at the end of life in a palliative care setting is depended on both favouring and disfavouring circumstances, some of them possible to infuence and some of them not. At the same time, they describe having to handle and process their own, personal exist-ential thoughts and feelings to be able to perform a good work.

Bakgrund: Den palliativa vården som utförs i hemmet har blivit allt vanligare.Anhöriga är ett stort stöd för patienten i den palliativa hemsjukvården samtidigt som det är en utmaning för dem att hantera den påfrestande situationen. Det är sjuksköterskans uppgift att stödja och finnas tillgänglig för anhöriga i den palliativa vården när de är i behov av det.Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa anhörigas upplevelser av stöd från sjuksköterskan vid palliativ vård i hemmet.Metod: En litteraturstudie med tio kvalitativa studier genomfördes och resultatet sammanställdes genom en innehållsanalys.Resultat: Anhörigas upplevelser av stöd från sjuksköterskan i den palliativa hemsjukvården sammanställdes till tre kategorier: Tillgänglighet; Informativt stöd; Praktiskt stöd. Anhöriga upplevde ett stort ansvar för patienten i den palliativa vården. Hjälp och stöd från sjuksköterskan medförde en ökad trygghet för de anhöriga. Vid bristande stöd från sjuksköterskan, blev anhöriga sårbara och deras välbefinnande påverkades negativt.Konklusion: Palliativ vård i hemmet kan innebära en svår period för anhöriga till patienten. Anhöriga behöver olika mycket stöd som sjuksköterskan måste ta hänsyn till. Det är viktigt att anhöriga är välinformerade, att de får vara delaktiga i omvårdnaden i livets slutskede och även får möjligheten till avlastning samt att det finns en sjuksköterska tillgänglig när de är i behov av stöd. Likaså är det viktigt att anhöriga får stöd från sjuksköterskan efter patienten avlidit. / Background: The palliative care performed in the home has become more common. Relatives are a big support for the patient in palliative home care. at the same time, it’s a challenge for them to handle the stressful situation. It is the nurse’s role to support the relatives in the palliative care when they are in need of it. Aim: The aim of the literature study was to illustrate relatives experiences of support from nurses in palliative care at home.Method: A literature review with ten qualitative studies was conducted and the result was compiled through a content analysis. Result: Relatives' experiences of support from the nurse in palliative home care were compiled into three categories: Accessibility; Informative support; and Practical support. Relatives experienced a great responsibility for the patient in the palliative home care. Help and support from the nurse resulted in increased security for the relatives. In the absence of support from the nurse, relatives became vulnerable and their well-being decreased.Conclusion: The palliative care at home can be a difficult period for relatives of the patient. Relatives need different types of support that the nurse has to take in account. It´s important that relatives are well informed, that they may be involved in the nursing care and also have the possibility to be relieved and have an available nurse when they are in need of support. Likewise, it´s important that relatives receive support from the nurse after the patient's death.

Bakgrund: Demens är en vanlig sjukdom i Sverige som ökar i takt med att människor lever längre. Demenssjukdomen kallas även för “de anhörigas sjukdom” eftersom den endast inte drabbar personen som får diagnosen, utan också de som befinner sig i den demenssjukes emotionella närhet. Anhöriga går igenom flera psykologiska faser under sjukdomsförloppet där bland annat en av dessa introducerar vikten av sjuksköterskans bemötande i samband med omvårdnaden av den demenssjuke. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att studera och sammanställa hur anhöriga till demenssjuka patienter upplever och erfar sjuksköterskans bemötande i samband med omvårdnad. Metod: En litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats från sökning i CINAHL, PubMed och PsycInfo. Samtliga artiklar har genomgått en kvalitetsgranskning och innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre kategorier: “Information”, “Delaktighet i omvårdnaden” och “Behov av trygghet” och genererade fyra subkategorier som kunde knytas till anhörigas upplevelser av sjuksköterskans bemötande i samband med omvårdnad av demenssjuka patienter. Konklusion: Litteraturstudien visar att anhöriga till demenssjuka patienter upplever och erfar sjuksköterskans bemötande på liknande sätt i olika länder. Det fanns vilja av anhöriga att ta del av information kring omvårdnaden och om sin näras sjukdom, känna delaktighet i omvårdnaden och trygghet vid hög personalomsättning. Organisationen av hälso -och sjukvården har betydelse för huruvida anhöriga känner sig bemötta. / Background: Dementia is a common disease in Sweden which increases as people live longer. The dementia disease is also called "the disease of the relatives’" because it doesn’t only affect the person with the diagnosis. It also affects the people who are emotionally close to the patient with dementia. Relatives go through several psychological phases during the course of illness, one of these introduces the importance of nurses’ attitude in connection with nursing of the patient with dementia. Aim: The purpose of this literature study is to examine and conduct how relatives’ experience the nurses’ attitude in nursing of patients with dementia. Method: A literature study based on 10 scientifics articles with qualitative approach. Searches were conducted in CINAHL, PubMed and PsycInfo. All articles have undergone a quality review and content analysis. Results: The results are presented in three categories: "Information", "Participation in nursing" and "Need for safety”. Subcategories were identified that could be associated with relatives’ experiences of nurses’ attitudes in connection with nursing patients with dementia. Conclusion: The literature study shows that relatives’ of patients with dementia experience the nurses’ attitude in similar ways in different countries. Relatives’ desired to have more information about the nursing care and about the disease. Feeling involvement in the nursing care and feeling safe in high staff turnovers also emerged. The organization of health and medical care is important for whether relatives’ feel treated.

No description available.

Bakgrund: Palliativ vård innebär att förbättra livskvaliteten för patienter som drabbas av en obotlig sjukdom. Att vårda patienten palliativt i hemmet är inte alltid ett självklart val för anhöriga, då det innebär stora förändringar av hemmiljön och rollförändring inom familjen.   Att anhöriga väljer att vårda i hemmet anses som ett stort ansvar, som kan yttra sig i form av  utmattning, oro och depression. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa upplevelse av palliativ vård i hemmet ur ett anhörigperspektiv. Metod: En litteraturöversikt med bygge på  vetenskapliga artiklar. Sökningen gjordes i databaserna PubMed och Cinahl och inkluderades femton kvalitativa artiklar. Resultat: Resultatet visade att anhöriga kände stort ansvar att vårda den sjuke och ansvaret påverkade deras hälsa och dagliga liv. Anhörigas egna behov ignorerades då fokuset låg hos den sjuke. Stöd från hälso-och sjukvårdspersonalen underlättade vårdandet av den sjuke. Däremot upplevde  anhöriga  upplevde otillräckligt stöd av hälso- och sjukvårdspersonalen när det gäller information och  förberedelsen för vårdrollen. Diskussion: Anhöriga möter nya situationer när de väljer att ta på sig rollen som vårdare till den sjuke i hemmet. För att kunna hanter den nya situationen behöver anhöriga stöd samt information från hälso-och sjukvårdspersonalen. Stödet kan se ut på olika sätt och en viktig uppgift för sjuksköterskan är att våga ge stöd i de existentiella frågorna likväl som de medicinska. Slutsats: Anhörigas livssituation blev förändrad i rollen som vårdare och de beskrev både praktisk och känslomässiga förändringar i det dagliga livet. Oron över att se den sjuke lida, ansvaret samt maktlösheten är några av orsakerna som leder till att anhöriga blir isolerad i hemmet. / <p>Examinationsdatum: 2020-12-10</p>

Bakgrund: Afasi är en nedsatt förmåga att kunna uttrycka sig i tal och skrift. Varje dag får ca 25 personer afasi. Att drabbas av kommunikationssvårigheter ger en plötslig förändring i att inte kunna göra sin röst hörd som tidigare och en stor del av identiteten går förlorad. Syfte: Syftet var att belysa anhörigas upplevelser när en närstående drabbats av afasi. Metod: Metoden var en litteraturstudie. Tio vetenskapliga artiklar som svarade på syftet användes för resultaten och analyserades i fem steg med hjälp av innehållsanalys. Artiklarna innehöll både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultatet: I resultatet framkom fyra kategorier; anhörigas delaktighet och positivitet stärker kommunikationen, en omfattande livsomställning för afasidrabbad och anhörig, informativt och känslomässigt stöd till anhöriga, hopp och styrkor betydelsefulla för anhöriga. Resultatet visade att anhöriga var ett stort stöd i kommunikationen för den som drabbats av afasi. Den livsomställning som anhöriga stod införvisade sig bli en stor utmaning. Anhöriga upplevde att det fanns brister i det stöd som förväntades av sjukvården, där både informativt och emotionellt stöd ansågs bristfälligt. Slutsats: Anhöriga till personer som drabbats av afasi är i behov av information och inkludering i vården samt stöd från samhället för att klara av att vara ett kommunikativt stöd för sin närstående.

Bakgrund: I tidigare forskning beskrivs anhörigas erfarenheter av sjuksköterskors stöd vid palliativ vård. Palliativ vård innebär att man ska främjar ett aktivt och gott liv fram till döden där man tar hänsyn till patientens och anhörigas behov och önskningar. Att ge stöd till anhöriga är en viktig och svår del för sjuksköterskor inom palliativ vård. Syfte: Att skapa en översikt av sjuksköterskors erfarenheter av att ge stöd till anhöriga i palliativ vård. Metod: En allmän litteraturöversikt med nio kvalitativa och tre kvantitativa artiklar har analyserats. Resultat: Utifrån sjuksköterskors erfarenheter var kunskap och utbildning viktig inom palliativ vård. Sjuksköterskorna erfor brist på kunskap vid stöd till anhöriga. Tidsbrist var ett hinder för sjuksköterskorna, då sjuksköterskorna erfor att dem inte hade tillräcklig med tid för att ge stöd till anhöriga. Kommunikation var ett gott tillvägagångsätt att ge stöd till anhöriga, då sjuksköterskorna erfor att genom kommunikation kunde anhörigas och patienters behov uppmärksammas. Slutsats: Kunskap och utbildning är en central del av stöd till anhöriga inom palliativ vård erfor sjuksköterskorna. Sjuksköterskorna erfor även att kommunaktion vid stöd till anhöriga var en viktig del inom den palliativa vården. Då sjuksköterskorna via kommunikationen kunde uppmärksamma anhörigas och patienters behov.

Bakgrund: Stroke är en av vanligaste folksjukdomen i Sverige. Stroke är ett samlingsbegrepp för hjärnblödning och hjärninfarkt. Sjukdomen påverkar alla aspekter av livet, även anhöriga. I sjuksköterskans yrkesroll ingår att bidra med goda stöd och information till anhöriga samt etablera en relation som bygger på förtroende. Syfte: Att beskriva upplevelsen av att vara anhörig till en person som drabbas av stroke. Metod: En litteraturöversikt baserad på elva kvalitativa artiklar genomfördes enligt Fribergs metodbeskrivning. Sökning skedde genom databaserna CinahL och PubMed med sökord ”Stroke” Family” ”Caregivers” och ”Experience”. Analysarbetet resulterade i ett huvudtema ”Livet är förändrat” med fyra tillhörande subteman ”ett förändrat vardagsliv”, ”ett förändrat ansvarstagande”, ”ett förändrat Personligt liv” och ”ett förändrat hälsotisstånd”. Resultat: Resultaten visade att anhöriga upplevde förändringar i vardagsrutiner och hälsotisstånd. Utöver att de hade ett nytt ansvar som påverkade deras sociala liv. Anhöriga upplevde en känsla av oro, ansträngning att hålla samtidigt olika roller, upplevelse av isolering och förluster av sociala kontakter. Sammanfattning: Litteraturöversikt visade att anhöriga är i behov av hjälp och stöd. Anhörigas hälsa påverkas i stor utsträckning av de olika livsförändring och den nya vårdande rollen de antar. Därför bör sjukvårdspersonalen hitta strategier för att ge anhöriga det stöd som de behöver för att kunna känna sig trygga i den ny livssituation. / Background: Strokes is one of the most common endemic diseases in Sweden. Stroke is a collective term for cerebral hemorrhage and cardiac infarctions. The disease affects all aspects of life, as well as family members. The role of the nurse includes contributing with support and information to family members and establishing a relation that builds on trust. Aim: To describe the experience of being a family member to a person that has been affected by a stroke. Method: A literature review based on eleven qualitative articles was conducted according to Fribergs method description. The searches were made through the databases CinahL and Pubmed with the keywords” Stroke” Family”,” Caregivers” and” Experience”. The analysis work resulted in a main theme “Life is changed” and four sub-themes “a changed everyday life”, “a changed responsibility taking”, “a changed personal life” and “a changed state of health. Results: The results showed that family members experienced changes in daytoday routines and state of health. They had new responsibilities that affected their social lives. Family members also experienced feelings of worry, weariness to continuously hold different roles, experience of isolation and loss of social contacts. Conclusion: The literature review shows that relatives are in great need of help and support. The health of relatives is affected to a great extent by the different changes to their day to day lives which a stroke and the new caretaker role brings. Therefor the health care system needs to give relatives the support they need to be able to feel safe in their new life situation.

I Sverige vårdas majoriteten av befolkningen i livets slutskede inom palliativ vård. Tillgången till god palliativ vård skiljer sig åt i landet vilket gör att ansvaret på anhöriga ökar. Enligt Socialstyrelsen är anhörigas övergripande behov att bli sedda och lyssnade på, dock saknas det kunskap i vårdpersonalens sätt att hantera och identifiera dessa behov av delaktighet. Syftet med studien var att belysa anhörigas upplevelse av delaktighet inom palliativ vård. En litteraturöversikt har utformats där resultatet baseras på tretton kvalitativa vetenskapliga artiklar och resultatet presenteras utifrån två huvudteman: tillgänglig information och kommunikation och att känna ansvar och vara i behov avstöd. Utifrån dessa huvudteman framkom sju subteman. Resultatet av litteraturöversikten synliggör anhörigas behov av stöd, kommunikation, information och kunskap. I diskussionen applicerades Andershed och Ternestedts teori med nyckelbegreppen: att veta, att vara och att göra, för att jämföra om deras ramverk för delaktighet överensstämde med vårt resultat. I slutsatsen presenteras förslag på hur resultatet i litteraturöversikten kan användas inom sjuksköterskans profession och omvårdnadsarbete.

Bakgrund: Genom att befolkningens livslängd ökar, diagnostiseras fler individer med demenssjukdom. Demenssjukdom är ett livslångt syndrom som har ett progredierande förlopp. Beteendestörningar som sjukdomen kan leda till är vanföreställningar, misstänksamhet, aggressivitet och ilska. Okunskap om symtomen kan leda till ohälsa och sämre livskvalitet. Stöd och utbildning till anhöriga är viktigt för att underlätta i vardagen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa anhörigas erfarenheter av att leva med närstående med demens. Metod: En litteraturstudie där åtta kvalitativa artiklar från Chinal, Pubmed analyserades med hjälp av Fribergs 5-stegsmodell. Resultat: Efter sammanställning av 8 artiklar framkom tre teman; Omvälvande känslor, Kontakt med vården och Framtidsperspektiv. Slutsats: Anhörigas livssituation förändras. Livet anpassas efter närstående med demenssjukdom. Formellt stöd och utbildning är betydande för anhörigas vardag. Anhöriga upplever både psykisk/fysisk ohälsa och oroar sig för framtiden. Brister i kunskap/information kan påverka känslan av ohälsa, tillgången till information, stöd och utbildning bör underlättas. / Background: As the life expectancy of the population increases, more individuals are diagnosed with dementia. Dementia is a lifelong syndrome that has a progressive course. Behavioral disorders that the disease can lead to are delusions, suspicion, aggression and anger. Ignorance of the symptoms can lead to illness and poorer quality of life. Support and education for relatives is important to facilitate everyday life. Aim: The purpose of the literature study was to shed light on relatives´experiences of living with relatives with dementia. Methods: A literature study in which 8 qualitative articles from Chinal, Pubmed were analyzed using Friberg´s 5-step model. Results: After compiling 8 scientific articles, three themes emerged: Emotional stress, Feeling of powerlessness and Future perspective. Conclusion: The relatives´life situation is put on hold. Life is forced to adapt to relatives with dementia. Formal support and education are significant for relatives´everyday lives. Relatives experience both mental and physical illness and worries about the future. Lack of knowledge and information can affect the feeling of mental illness, access to information, support and education should be facilitated. e