Lundgren, Johanna & Pant, Elisabeth (2009): Inskolning förr och nu. Examensarbete i didaktik. Lärarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle.   Sammanfattning Förskolans ursprung byggdes på en teori om utveckling där barnets aktiva handlande var drivkraften i läroprocessen. Barns förståelse för olika fenomen i deras omvärld skulle utvecklas genom lärarens aktiva engagemang runt vardagliga upplevelser. Enligt Skolverket (2009) är uppgiften som förskolan har idag att lägga grunden för ett livslångt lärande och vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran, utveckling och växande. I förskolan ges lek, skapande och utforskande stort utrymme. För alla barn som deltar ska förskolan vara rolig, trygg och lärorik.   Syftet med denna studie är att studera synen på inskolning förr och nu. I studien vill vi undersöka pedagogers och föräldrars upplevelser av inskolning och vad de anser är viktigt vid inskolningen. Vi har gjort en jämförandestudie utifrån litteraturen och intervjuer med pedagoger som arbetat längre än tio år i förskolan, föräldrar som skolade in sina barn för mer än tio år sedan och föräldrar som nyligen skolat in sina barn. I vår studie har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer. Dessa har utförts på de tolv respondenterna. Utifrån syfte och frågeställningar har vi bearbetat och jämfört intervjuresultaten med det som framkommit i litteraturstudierna. Studiernas teoretiska utgångspunkter baseras på forskarna Daniel Sterns och John Bowlbys teorier. Deras forskning visar att anknytning, trygghet och samspel är centrala begrepp när det gäller barns känslomässiga utveckling. Enligt Stern bygger barn upp sin inre värld utifrån de upplevelser och det samspel som barnets omgivning har förmåga att skapa med barnet. Bowlby visar i sin forskning på hur grundläggande anknytningen är för barnets utveckling. I litteraturstudierna framkommer att barn behöver nära och stabila känslomässiga bindningar till vuxna. Det mest betydelsefulla för barnets utveckling är samspelet mellan barnet och föräldrarna, pedagogerna och andra viktiga vuxna i barnets närhet. Hur barnet kommer att uppfatta sig själv och sin omgivning avgörs av de vuxnas förhållningssätt och samspelets karaktär. Niss (1988) framhåller att förskolan och hemmet ska komplettera varandra. Det mest betydelsefulla under inskolningen är att det skapas goda relationer mellan pedagogerna och barnet för att barnet ska känna trygghet då föräldrarna lämnar barnet. Enligt läroplanen Lpfö98 ska förskolan ansvara för att varje barn får sina behov respekterade och tillgodosedda och får uppleva sitt eget värde. Det har blivit synligt i studierna att inskolningen är betydelsefull och att tryggheten är det väsentliga, både för barn och för föräldrar. En individanpassad inskolning utifrån förskolans förutsättningar samt barnets och föräldrarnas behov efterfrågas idag. Föräldrarnas delaktighet och möjlighet att påverka har blivit mer framträdande, även relationen mellan pedagoger och föräldrar har utvecklats positivt. Lyhördhet har lyfts fram som den viktigaste egenskapen hos en pedagog vid inskolningen.Nyckelord: anknytning, förskola, inskolning, samspel, trygghet.

The aim with this study is to through a research summary review experiences of growth and the parents caring ability among children who has grown up with parents having intellectual disabilites, and by empirical data illustrate how these persons today describe their childhood, their parents caring ability and other cicumstances that have affected the growth. The results from the research summary are then to be compared with the results from the empirical data in purpose to review similarities and discrepancies. The study has a qualitative approach and it is based on foundings from earlier research and interviews with four women whos mothers have intellectual disabilities. In the existing research of this issue there is a clear dichotomy between whether the researchers have focused on either the children or the parents. In both perspectives there are different conceptions about whether a person with intellectual disabilities have the capacity to care for and raise a child, as there is about how the parents intellectual disaparment affects the child. The womens stories of the childhood are obviously unique, but they also have many experiences in common, both among themselves as with what has been found in research. Children of parents with intellectual disabilities have been classified as a risk group, wich has been shown by reversed roles for child and parent, lack of attachment to the parents and by insufficient care. Despite the difficulties that the women have faced, they describe many parts of their lives in positive terms today. There seems to be other influences in addition to the parents intellectual capacity that affect theese childrens outcomes. The informal network has been pointed out as an important factor of how theese families cope with their daily lives, both by other research and the women participating in this study. Close contact to at least one other adult beside the biological parents is also considered promotive, as well as higher education. Key words: Intellectual disability, child, parenting, attachment, network, dichotomy.

Syftet med denna studie var att söka ökad kunskap och förståelse för vilken vikt ungdomar lägger på relationen till behandlingspersonal i behandlingsarbetet samt belysa vilken roll en god relation till personalen spelar för ungdomarnas framtidsmöjligheter. För att uppfylla syftet har vi använt följande frågeställningar: Är relationen mellan vårdtagare och vårdgivare viktig för vårdens effekter? Går det att skapa en ny trygg bas i ungdomsåren (om man inte haft det som barn) med hjälp av en engagerad behandlare? Kan man kompensera en förlorad relation med föräldrarna med någon annan? Hur använder sig ungdomarna av sina erfarenheter av vistelsen på Pilevallen i sina liv idag? Pilevallen är ett öppet behandlingshem för både tjejer och killar i tonåren. Studien genomfördes med hjälp utav kvalitativa halvstrukturerade intervjuer utifrån en intervjuguide. Resultaten analyserades med hjälp utav anknytningsteorin och forskning om relationer. Av resultatet framgår att behandlingsrelationen är väldigt viktig för ungdomarna. Ungdomarna ser behandlingspersonalen både som en förälder och en vän som de kan söka förståelse och tröst hos, en trygg person i deras närhet som de tidigare har saknat. Utifrån ungdomarnas berättelser ges en bild av att i samspel med trygga vuxna har de getts möjlighet att utvecklas, bland annat har ungdomarnas självkänsla, förmåga till självreflektion och ansvarstagande ökat.

Sammanfattning Bakgrund: Idag närvarar pappor vid det akuta omhändertagandet av sitt barn och har en viktig roll i det nyfödda barnets vård. Närhet mellan föräldrar och barn är avgörande för välbefinnande, anknytning och bindning. Syfte: Syftet med undersökningen var att beskriva vad pappor upplever vid akut omhändertagande av sitt nyfödda barn. Metod: Tio pappor till nyfödda barn, där barnen i direkt anslutning till födseln krävt akut omhändertagande och inläggning på neonatalavdelning, har intervjuats. Intervjuerna har bearbetats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Huvudkategorin som framkom var: Att gå från kaos till kontroll. Underliggande kategorier som framkom var (1) rädsla för det okända, (2) otillräcklighet i förhållande till sig själv och andra, (3) overklighet i den nya situationen, (4) delaktighet i vården av sitt barn och (5) förtroende för vårdpersonalen. Slutsats: Papporna var från början rädda, kände sig otillräckliga och upplevde situationen som overklig. Med hjälp av egna och utifrån kommande resurser, bland annat barnsjuksköterskans omvårdnad och information, fann papporna efter olika lång tid en känsla av att vara delaktiga och ett förtroende för vårdpersonalen, som ledde till en högre känsla av sammanhang, det vill säga KASAM.   Nyckelord: Anknytning, delaktighet, KASAM, neonatalavdelning, / Summary Background: Today fathers are present during acute care of his newborn child and have an important role in the care of the newborn child. Closeness between child and parent is essential to promote wellbeing, attachment and bonding. Purpose: The purpose of the study was to describe what fathers' experience in acute care of their newborn baby. Method: Ten fathers of newborn children, where the child after the birth has been in need of emergency care and hospitalization in a neonatal department, have been interviewed. The interviews have been analyzed using qualitative content analysis. Result: The main category was: Going from chaos to control. The underlying categories that emerged were (1) fear of the unknown, (2) inadequacy in relation to himself and others, (3) unreality in the new situation, (4) participation in the care of his baby and (5) trust of health care staff. Conclusion: Fathers were initially afraid, felt inadequate and experienced the situation as unreal. Using proprietary and extrinsic resources, including pediatric nursing care and information, the fathers found at different phases a sense of ownership and confidence in the care that led to a greater sense of coherence, in other words Salutogenesis.Keywords: Attachment, Neonatal unit, Participation, Salutogenesis,

Känslomässiga anknytningserfarenheter tidigt i livet föreslås ligga till grund för individens politiska värderingar senare i livet. Olika politiska ideologier appellerar till individer på olika sätt, kanske beroende på tankar om den egna förmågan att ta hand om sig själv samt tillit till andra personers stöd. Syftet med studien var att undersöka om individuella skillnader i vuxen anknytning är relaterade till politisk preferens och inställning till välfärdsfunktioner. I enkätstudien deltog 120 psykologistudenter vid Stockholm universitet. Hierarkiska regressionsanalyser visade en huvudeffekt av oro/ängslan-anknytning på politisk preferens i form av mer vänsterpolitiska preferenser, samt en interaktionseffekt av de båda otrygghetsdimensionerna oro/ängslan och undvikande. Deltagare som skattade högt på båda otrygghetsdimensionerna utmärkte sig med relativt sett mer vänsterpreferenser. Resultaten stod sig efter kontroll för potentiella bakomliggande variabler. Vuxen anknytning var inte relaterad till inställning till välfärdsfunktioner. Resultatet visade på en generell hög positiv inställning till välfärdsfunktioner oberoende av anknytning. Resultaten diskuteras i relation till anknytningsteori och den forskning som finns inom området, som än så länge bedrivs i en nordamerikansk politisk kontext.

Studiens problemområde behandlar problematiken med att arbeta med barn i förskoleåldern som befinner sig i utsatthet. Ett arbete som är ett viktigt, men känslomässigt tungt, som ingåri det vardagliga arbetet för pedagoger. Genom kvalitativa intervjuer med pedagoger på förskolor tar vi reda på hur pedagoger går tillväga när de misstänker att ett barn far illa eller när ett barn blir utsatt. Hur pedagoger upplever problematiken med att anmäla till socialtjänsten, samt hur arbetet med de utsatta barnen upplevs. Resultatet visar pedagogers oro och svårigheter att anmäla när ett barn far illa. Pedagogerna behöver stöd från varandra och sin rektor för att bearbeta sina upplevelseroch tankar. En viktig punkt som pedagoger i undersökningen poängterar är att våga se och höra när ett barn far illa och göra vad man kan för att förbättra situationen för barnet. Dels för att det är pedagogernas skyldighet, samtidigt som pedagogerna skall skapa en trygg och lugn plats för barnet att vistas i.

When unlimited tax liability exists, the individual is liable for all income, both which originates from other countries as well as from Sweden. In order for unlimited tax liability to exist the individual needs to either be considered a resident in Sweden, have habitual abode here or if previous residence existed, that the essential linkage still consists. To determine whether an essential linkage exists, the factors set out in the third chapter 7 § IL shall be considered, an overall assessment of all relevant circumstances must be made. In case law however, it appears that three of the factors have been given greater importance, one of which is the factor residence for year-around use, which includes both residence for permanent use and residence used for recreational purposes. The question raised in this thesis is whether the factor residence for year-round use is still regarded as a sufficiently strong basis to independently induce essential linkage for the taxpayer. A big difference between the two housing types exists. Ownership of residence for recreational purposes is not regarded as a sufficiently strong connection that mere possession causes essential linkage. The fact that Swedish citizens retain their permanent residence after migration has been, and still is considered to constitute an essential linkage, on it´s own. The situation is uncertain regarding foreign citizens who have been living in Sweden and are considering keeping their previous permanent residence here. The foreign citizenship seems to be a factor that speaks against the presence of essential linkage and it has been accorded great weight by the courts. Generally speaking the courts seems to judge the Swedish citizens’ possession of a previous permanent residence more harshly that they do the foreign citizens.

SAMMANFATTNING Växjö universitet Institutionen för pedagogik Pedagogik med inriktning mot ungdoms- och missbrukarvård, C- uppsats 10p Titel: Barn som far illa ur ett lärarperspektiv. Engelsk titel: Children who suffer of negligence -from teachers point of view. Författare: Camilla Israelsson och Anne Olofsson. Handledare: Ylva Benderix. Datum: Mars 2007. Antal sidor: 30 Nyckelord: Barn som far illa, lärarrollen, pedagogik, psykologi, anknytning. SAMMANFATTNING: Studiens syfte är att belysa lärares erfarenheter av barn som far illa, hur lärare uppmärksammar barnet och vilka insatser som görs i skolan när ett barn far illa. Vi har använt hermeneutisk vetenskapstradition, kvalitativ metod med halvstrukturerade intervjufrågor. Bowlby och von Wright har använts som teoretiska utgångspunkter. Deltagare i studien var sju låg- och mellanstadielärare, med olika lång yrkeserfarenhet inom skolan. Resultaten visar vidden av barn som far illa ur ett lärarperspektiv, samt att omsorgssvikt och föräldrarnas brister oftast var den största orsaken. Insatserna som utfördes varierade från fall till fall, med olika utfall, anmälan eller inte. Lärarna efterlyser mer utbildning kring området i lärarutbildning och fortbildning. Avsaknaden av utbildning om barn som far illa för lärare, gör att vi anser att framtida forskning är högst relevant för att minimera risken att dessa barn inte uppmärksammas av skolans personal.

Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie med socialsekreterare från tre olika kommuner. Alla intervjupersonerna var socialsekreterare som arbetar med familjehemsplaceringar och vårdnadsöverflyttningar enligt Föräldrabalken 6 kap. 8 §. År 2003 infördes en bestämmelse i både Socialtjänstlagen (SoL) och lagen om särskilda bestämmelser för vård av barn och unga (LVU) som innebar en skyldighet för socialnämnden att överväga om det finns skäl att överflytta vårdnaden till familjehemsföräldrarna. Vår problemformulering och syfte handlar om hur socialsekreterarna hanterar lagens återföreningssyfte respektive vårdnadsöverflyttning och vilka faktorer socialsekreterarna anser har betydelse eller är avgörande för att en vårdnadsöverflyttning ska vara aktuell. Resultatet visar att kommunerna vi valt ut har olika tillvägagångssätt i arbetet med vårdnadsöverflyttningar och möjligheter att stödja och följa upp en vårdnadsöverflyttning. Resultatet visar att en vårdnadsöverflyttning inte genomförs om det strider mot barnets bästa. Vi har funnit gemensamma faktorer som påverkar bedömningen vid ett övervägande eller överflytning. Vi analyserar resultatet med hjälp av anknytningsteorin och tidigare forskning. Socialsekreterarna vi intervjuat upplever många svårigheter med både familjehemsplaceringar och vårdnadsöverflyttningar. Vi har inte kommit fram till om vi anser att det borde genomföras fler eller färre vårdnadsöverflyttningar. Allt beror på det enskilda barnet och omständigheterna i familjehemmet.

I uppsatsen behandlas begreppet konstnär i glesbygd där författaren har använt sig av en intervjuguide och en biografisk metod. Uppsatsens syfte är att presentera ett urval av konstnärer som en specialstudie. Här hävdas betydelsen som kulturspridare i en landsbygd, vilket konstnärer och amatörer besitter. / To be an artist on the countryside Artists in Lessebo municipality from 1950 to 2007.