Research shows that mental ill-health increases in society and the purpose of the study was to investigate what perceived loneliness means and how it affects the health of the individual. This was done by using the theories SOC (Sense of coherence), attachment theory and Cognitive theory in a literary study of 7 articles. The result shows that perceived loneliness increases the risk of ill health, both physical and mental, and that children and women are more vulnerable. Perceived loneliness in early age increases the risk of depression and suicidal thoughts and perceived loneliness in the elderly contributes to a reduced cognitive function and an increased risk of dementia.    Conclusion: perceived loneliness is part of the growing mental ill-health in society and the study highlights the importance of addressing the perceived sense of loneliness as early as possible, to avoid further negative health aspects for the individual.

Kunskapsområdet för det här examensarbetet är barns trygghet i förskolan. Uppsatsen sätter fokus på anknytningens betydelse för tryggheten och har anknytningsteori och objektrelationsteorin som teoretisk utgångspunkt. Syftet för studien är att synliggöra pedagogernas uppfattningar kring barns anknytning och trygghet under inskolningen i förskolan. Syftet ska därmed få en inblick i hur pedagogerna ser på arbetet för att barnen ska känna trygghet och vad de anser kan påverka deras arbete med att skapa en trygg inskolning. Frågeställningarna är följande: - På vilket sätt anser pedagogerna att anknytningen och tryggheten kan påverka barnen vid inskolningen men även vidare under sin förskoletid? - Hur arbetar pedagogerna i nuläget för att skapa trygghet och anknytning för barnen under inskolningen till förskolan? - Vilka faktorer kan påverka anknytningen vid inskolningen enligt pedagogerna? Studiens metod är kvalitativa intervjuer med fem pedagoger. I analysen framkommer en samstämmig syn hos de fem intervju personerna gällande tryggheten och anknytningens betydelse i förskolan under inskolningstiden. Tryggheten beskrivs som grunden för utveckling och lärande. Betydelsen av anknytning till pedagogen är ett ämne där en delvis varierande och mindre tydlig bild framkommer. Gällande förskollärarnas beskrivningar av hur de arbetar för att tillgodose barnens behov av trygghet och nära relationer framkommer ett antal gemensamma strategier hos pedagogerna. Metoder som beskrivs är att bemöta barnen med närhet, lyhördhet, bekräftelse och empati, att ha rutiner, samt att ha en god föräldrasamverkan. Kontakten och bemötandet med föräldern/föräldrarna beskrivs som en stor och viktig aspekt i barnets inskolning. Förskollärarna beskriver även faktorer där de möter svårigheter i arbetet med att tillgodose barnens trygghetsbehov under inskolningen. Stora barngrupper och stor personalomsättning är aspekter som tas upp.

Sammanfattning Denna studie handlar om förskollärares syn på anknytning till barnet och hur de arbetar för att skapa trygg anknytning. Studien redogör även för de strategier som förskollärarna har för att skapa denna anknytning. Syfte Syftet med studien är att belysa förskollärares förhållningssätt och hur de resonerar kring anknytning i förskolan. Metod I studien används en kvalitativ metod med intervju som redskap. Sex förskollärare från tre olika förskolor intervjuades och samtliga är verksamma förskollärare. Resultat Det framkom att samtliga förskollärare förknippar anknytning med begreppet trygghet. De strävar efter att barnet ska utveckla trygghet till förskollärarna, kompisarna och förskolan. Förskollärarna använder liknande strategier för att skapa trygg anknytning till barnet. De betonar att man som förskollärare ska vara tillgänglig och närvarande i samspelet med barnet.

Med denna studie vill vi få mer kunskap kring vårdnadshavarnas syn på inskolningen, deras känslor, upplevelser och perspektiv för att kunna möta upp till eventuella förväntningar så gott som möjligt. Alla barn genomgår en inskolning innan de börjar på förskolan och det är av stor vikt att fokus läggs på denna period, både för barn och vårdnadshavare. Syftet med denna studie är att ta reda på hur samverkan mellan vårdnadshavare och förskola upplevs under inskolningsperioden utifrån vårdnadshavarens upplevelser. De frågor vi kommer utgå ifrån är: Hur samverkar förskolan med hemmet kring inskolning? och hur upplevde vårdnadshavarna känslor, möten och önskemål kring inskolningen? Studien baseras på en kvalitativ metod genom webbenkäter med öppna frågor. Vi ville att vårdnadshavarna skulle kunna svara så utförligt som möjligt på frågorna och genom denna metod fick studien en variation i svaren. Genom att använda webbenkäter gav det oss en bredd i svaren. Utifrån frågeställningar i enkätform fick vi svar på hur vårdnadshavare upplevde inskolningen i form av känslor, samverkan och bemötande. I resultatet framkommer att vårdnadshavarna generellt är nöjda med förskolan och pedagogernas bemötande kopplat till inskolningen. Inskolningen är en känslofylld period där vårdnadshavarna upplevde sorg, glädje, ångest och olika förväntningar. Dessa nyckelord var de som förekom mest av alla känslor som vårdnadshavarna beskrev. Samverkan är en punkt som anses viktigt även för vårdnadshavarna och att denna framkommer i varierade former som exempelvis inskolningssamtal, uppföljningssamtal och den dagliga kontakten i verksamheten.

Bakgrund Att gå i förskolan är en del av det moderna småbarnslivet i Sverige och mer än hälften av barnen tillhör de yngre åldrarna. Anknytningen det vill säga de nära känslomässiga relationerna är det psykologiska band till de närmaste vuxna personerna, som får växa fram hos barnen. Barnens anknytning till sina närmaste omsorgsgivare är unik. Alla barn knyter an utifrån sina förutsättningar. Det är nödvändigt för överlevnaden och lika viktig som mat, vatten och värme. Syfte Syftet är att undersöka hur några pedagoger som arbetar med barn i de yngre åldrarna 1-3 år beskriver olika förutsättningar för relationsskapande inom förskolan. Metod Denna undersökning är en kvalitativ undersökning med intervju som metod. De 4 intervjuer som gjordes genomfördes på två olika förskolor vid två olika tillfällen. Det insamlade datamaterialet analyserades med hjälp av meningskoncentrering och kodning. Resultat I resultatet framkom att samtliga pedagoger ansåg att relationer skapas redan från inskolningens början. De menar att det är under och efter inskolningen som förutsättningarna till relationerna byggs upp. Genom att följa upp relationerna när inskolningsperioden är över med av hjälp strukturer och rutiner skapas trygghet för barnen. Pedagogerna är eniga om att när barnen känner sig trygga det är först då de kan börja utforska allt som förskolan har att erbjuda.

Bakgrund Barn behöver trygghet för att utvecklas och vilja vara delaktiga i förskolans aktiviteter. Vi har valt att undersöka hur pedagoger arbetar för att etablera trygghet och en anknytning med barn under inskolningsperioden. Vi har dessutom undersökt om det förs dokumentation eller uppföljningsarbete gällande barns anknytning. Studien redogör för anknytningsteorin eftersom den inspirerat oss i vårt arbete. Syfte Vårt syfte är att identifiera hur pedagoger arbetar med barns anknytning och trygghet under inskolningsperioden, med pedagogers egna uppfattningar som utgångspunkt. Att undersöka om det finns något uppföljningsarbete eller dokumentation kring barns anknytningsmönster är ett ytterligare syfte. Metod Undersökningen genomfördes i form av kvalitativa intervjuer, där sju pedagoger på tre olika förskolor intervjuades. De forskningsansatser vi använt oss av var innehållsanalys i kombination med fenomenografisk analys Resultat I resultatet framgår att förskolorna använder sig av likartade inskolningsmodeller. Samtliga pedagoger värdesätter en god föräldrakontakt, vilket de aktivt arbetar med för att etablera från första mötet. Viss svårighet kring föräldrakontakt upplevs när vårdnadshavarna talar begränsad svenska, eftersom kommunikationen kan hämmas. Det är viktigt att pedagogerna får en helhetsbild kring barnet, vilket främst uppnås i dialogform med frågor till vårdnadshavarna under och efter inskolningsperioden. Dokumentation och uppföljningsarbete kring barns anknytning varierar, bland annat utförs detta i form av minnesanteckningar, muntliga samtal kollegor emellan och uppföljningssamtal med vårdnadshavare. Det framgår dessutom att pedagogerna värderar trygghet som en central del för barns fortsatta trivsel och utveckling på förskolan. När anknytningssvårigheter uppstår är den gemensamma upplevelsen att resurser i form av kunskap finns, däremot kan problematik ligga i avsaknad av personal eller stora barngrupper. Två uppfattningar gällande barns anknytning kunde urskiljas utifrån pedagogernas utsagor. Den ena uppfattningen handlade om huruvida det är pedagogernas ansvar att se till att en anknytning till barnen på förskolan sker. Den andra uppfattningen är att barns trygghet och anknytning påverkas av föräldrarnas förhållningssätt.

Inledning Studien handlar om pedagogers syn på anknytning och trygghet i förskolan samt hur pedagogerna resonerar och arbetar med anknytning och trygghet i barngruppen. Denna studie lyfter fram hur betydelsefull pedagogernas arbete är för alla barn i förskolan. Studien bygger på teorier utifrån Bowlbys anknytningsteori och Ainsworths trygghetscirkel som har legat till grund för studien. I diskussionen har teorierna kopplats samman med resultatet. Syfte Syftet med studien är att skapa större kunskap om pedagogernas resonemang om arbetet med anknytning i förskolan samt hur pedagogerna skapar trygghet i barngruppen. Frågeställningar 1. Vad anser pedagogerna att anknytning är och hur arbetar de för att skapa en trygg anknytning till barnen? 2. Vilka olika strategier beskriver pedagogerna att de använder för att skapa trygghet och anknytning? 3. Hur beskriver pedagoger att de bemöter barnen för att de ska känna sig trygga i barngruppen? Metod För att besvara studiens syfte användes kvalitativa intervjuer som metod med nio pedagoger. Undersökningarna genomfördes på två förskolor i södra Sverige. Efter transkriberingen analyserades resultatet fram. Samtliga deltagare presenteras med pseudonym namn i undersökningen. Resultat Resultatet av studien visar att det finns olika aspekter som påverkar anknytning och trygghet i förskolan. Resultatet visar att pedagogerna är medvetna om hur man arbetar med anknytning och hur man skapar trygghet. Pedagogerna beskriver vad anknytning innebär och de är medvetna om hur man ska arbeta för att bygga upp anknytning och för att skapa relationer mellan barn och pedagog. Resultatet av intervjuerna visar även att anknytning och trygghet har en påverkan på utveckling och lärande.

Detta examensarbete undersöker vilka förutsättningar och utmaningar som förskollärare och barnskötare upplever att de har för att kunna skapa trygga relationer med barn på förskolan. För att få svar på våra frågeställningar intervjuades fem förskollärare och sex barnskötare. Intervjuerna har analyserats utifrån Bowlbys anknytningsteori vilken innebär att barn föds programmerade att söka skydd hos en vuxen. När det är dags för barnet att börja förskolan är det viktigt att barnet finner en anknytningsperson i åtminstone en av pedagogerna. Detta för att barnet ska må bra, känna sig trygg och därmed kunna utforska sin omgivning. Resultatet visar fyra kategorier av “Förutsättningar” och tre kategorier av “Utmaningar”. Under “Förutsättningar” kan vi se att en flexibel inskolningstid har betydelse för det relationsskapande arbetet. Pedagogerna önskar skapa en trygg relation till det nya barnet innan vårdnadshavaren lämnar sitt barn. Det kollegiala samarbetet är också en förutsättning då förståelse från och stöttning av kollegerna uppges som betydelsefullt. Att pedagogerna har förskolechefens stöd uppges också som en faktor som underlättar det relationskapande arbetet liksom att pedagogerna tar egna initiativ, som att på egen hand söka litteratur på ämnet. Som “Utmaningar” uppges att administrativa uppgifter gör att pedagogerna inte har tid att vara i barngrupp i den mån de önskar. De uppger också stora barngrupper som en utmaning i arbetet att skapa trygga relationer med barnen. Slutligen uppger de arbetsmiljön som en utmaning. Flera pedagoger menar att arbetsmiljön överlag är stressig, särskilt när många yngre barn skolas in samtidigt

Vi har erfarit en forskningslucka i och med att fler barn vistas i förskolan större delen av dagen samt att samhället har förändrats till att barns känslomässiga behov, att bli förstådda, sedda samt att få uppleva närhet och stimulans ofta kan bli försummat vilket även kan synas i förskolan. Detta medför ett större krav på pedagogens kompetens att kunna etablera en trygg anknytning då tidigare forskning påvisar att barnets möjlighet till en trygg anknytning har stor betydelse för barnets vidare utveckling samt lärande. Syftet med denna studie har varit att synliggöra åtta pedagogers uppfattningar om barns anknytning och dess eventuella betydelse för barns utveckling och lärande samt anknytningsarbetets praktiska utformning och vad som kan möjliggöra och påverka detta arbete i förskolan. Utifrån vårt syfte har en problemställning synliggjorts i hur förskolepedagoger, genom ett arbete med anknytning, kan bidra till att alla barn erhåller en trygg och meningsfull tillvaro i förskolan? Vikten av att pedagogerna har god kunskap om anknytning, relationskompetens samt ges goda förutsättningar anses vara avgörande komponenter för att kunna ge alla barn en trygg anknytning. Genom kvalitativa intervjuer genomförda utifrån en intervjuguide har vi samlat data gällande vårt valda forskningsobjekt som därefter tematiskt analyserats. Resultatet visar att det finns många avgörande faktorer som möjliggör och påverkar anknytningsarbetet och att pedagogerna menar att detta arbete har stor betydelse för barnets utveckling och lärande. Resultatet visar även att det finns olika uppfattningar av vikten av anknytningsarbetet i förskolan och att det har uppmärksammats mer under de senaste åren och då främst för barn i de yngre åldrarna. I vår diskussionsdel framkommer det att lärande får större utrymme än anknytning i förskolan trots att både forskning och pedagogerna själva anser det beklagligt då grunden för allt lärande är trygghet enligt dem. / <p>Godkännande datum: 2019-01-04</p>

Kunskapsområdet för det här examensarbetet är anknytning. Uppsatsen sätter fokus på anknytningens betydelse och har anknytningsteorin som teoretisk utgångspunkt. Syftet med studien är att öka kunskapen om hur pedagoger resonerar om små barns anknytning i förskolan. För att få svar på vårt syfte har vi vänt oss till verksamma pedagoger på småbarnsavdelningar. Metoden som vi har använt oss av är halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger i Mellansverige. I analysen har vi använt oss av Bowlbys anknytningsteori och begreppen, Anknytning, Trygg Bas och Inre arbetsmodeller för att lättare kunna se anknytningen och dess betydelse för att skapa trygga små barn. Vi har använt oss av följande forskningsfrågor för att besvara vårt syfte. Hur uppger pedagogerna att de arbetar för att de små barnen ska få förutsättningar att skapa en trygg anknytning till de vuxna på förskolan? Vilka olika faktorer påverkar barnets anknytning till pedagogerna enligt pedagogerna själva? I de analyserade svaren framkommer det att pedagogerna har en övergripande medvetenhet om anknytningens betydelse och hur de kan hjälpa barnen att skapa trygga relationer. De nämner en rad olika faktorer såsom vårdnadshavare, organisationen samt det egna förhållningssättet som de anser kan påverka barnens förutsättningar till att skapa en trygg anknytning.