Skolverket (2017) har publicerat en rapport som visar att barngrupperna inom förskolan har ökat och att omsorgen får stå tillbaka för en undervisningsbetonad verksamhet. Syftet med studien är att undersöka hur små barn (1-3) uttrycker sina behov vid förskolans vila, samt hur förskolepersonalen svarar på dessa behov. För att få syn på barns uttryckta behov har observationer genomförts. För att analysera observationerna har Bowlbys (2010) anknytningsteori används men även Winnicotts (1971) teori om övergångsobjekt. Resultatet visar att barn uttrycker sina behov på olika sätt beroende på den anknytning de har till personalen. Dessutom svarar personalen olika på barns uttryckta behov.

Innehållet i denna studie omfattar inskolning från ett vårdnadshavarperspektiv med utgångspunkt från Broberg, Hagström och Brobergs (2012) utveckling av anknytningsteorin. De frågeställningar som ligger till grund för undersökningen har hjälpt oss att uppnå studiens syfte, vilket är att undersöka vårdnadshavares upplevelser av en inskolningsprocess. Frågeställningarna som kommer att belysas är: Hur upplever föräldrar att en inskolning går till? Vilka faktorer påverkar föräldrars upplevelser i en inskolningsprocess? Vilka förväntningar har föräldrar på pedagogers bemötande i en inskolning?Metoden som använts för att komma fram till resultatet är kvalitativa intervjuer och enkäter. För att uppnå en fördjupad förståelse för individers olika uppfattningar kring ett och samma fenomen, det vill säga inskolningen, valde vi att använda oss av en kvalitativ metod. Studiens resultat visar på att olika faktorer är avgörande för hur vårdnadshavare upplever en inskolning. Det har framkommit att vårdnadshavarna genomgått antingen en traditionell- eller en föräldraaktiv inskolningsmodell utan att känna till andra alternativ för hur en inskolning kan genomföras. Att barnet får en trygg anknytning till pedagogerna på förskolan har varit det mest centrala för studiens vårdnadshavare och vilken inskolningsmodell som genomgåtts har varit av mindre betydande roll. Slutsatsen av resultatet är att föräldrar anpassat sig till den modell som förskolan använder sig av. För föräldrarna i studien är det viktigare att känna sig trygg med att lämna över sitt barn till tillitsfulla pedagoger på förskolan snarare än vilken modell som använts. Nyckelord: Inskolning, anknytning, vårdnadshavare, trygghet

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur pedagogerna uppfattar en trygg miljö på förskolan vid en krissituation och hur de hanterar barnens tankar och funderingar. Det empiriska materialet utgörs av sex kvalitativa intervjuer med pedagoger på två olika förskolor. Datamaterialet som intervjuerna utmynnade i bearbetades med hjälp av en fenomenografisk analys. Fenomenografisk analysmetod syftar till att ta reda på vad människor uppfattar i olika situationer. Resultatet visar att både pedagoger och barn behöver känna sig trygga för att kunna hantera en krissituation. Pedagogerna uppfattar att de känner trygghet i gemenskapen i arbetslaget och när det finns tydliga direktiv om krishantering. Barnens trygghet, uppfattar pedagogerna, skapas när de bemöter det enskilda barnets behov, när det finns en tydlig kommunikation, när barnet bemöts med lyhördhet och när verksamheten fortgår som vanligt vid en krissituation.

Denna studie syftar till att undersöka förskollärares förhållningssätt till att bidra med trygganknytning i förskolan under inskolning, för att främja barns utveckling och lärande. Syftetmed studien anser vi är angelägen då vi stött på olika synsätt hos pedagoger i förskolan närdet kommer till anknytning och trygghet i förskolan. Vi ansåg det även intressant attundersöka hur förskollärarna upplever hur inskolningar har förändrats under pågåendepandemi ur ett anknytningsperspektiv. För att genomföra denna studie använde vi oss avkvalitativa intervjuer för att få en uppfattning om förskollärares medvetenhet, samt arbetekring anknytning i förskolan. Intervjuerna gjordes med sju förskollärare på fyra förskolorbelägna i två olika kommuner inom Stockholms län. Den insamlade empirin analyseradesutifrån ett sociokulturellt perspektiv samt även ett anknytningsperspektiv med utgångspunktur dessa perspektivs centrala begrepp. Resultatet visade att förskollärarna besitter en medvetenhet kring anknytning och att detkopplas samman med trygghet. Det visade även att förskollärarna är medvetna kringsambandet mellan trygghet och barns förmåga till att lära och utvecklas. Studiens resultat visade även att de upplever skillnader vid inskolningen under pågåendepandemi. Men även att de har handlingsutrymme till att individanpassa efter varje barnsbehov för att kunna skapa trygghet för barnen.

Uppsatsen undersöker när en person blir obegränsat skattskyldig trots att hen har flyttat från Sverige. När en person flyttar utomlands kan det finnas skattemässiga konsekvenser att ta hänsyn till. För att en person som flyttat utomlands ska bli obegränsat skattskyldig i Sverige krävs att personen har en väsentlig anknytning till landet. En väsentlig anknytning kan finnas om personen har bott i Sverige tidigare, har en fastighet eller bostad i Sverige, eller har nära familj som bor i Sverige. Det kan också finnas en väsentlig anknytning om personen har arbetat i Sverige under en längre tid, eller har andra ekonomiska eller personliga band till landet. Skatteavtal mellan Sverige och andra länder kan påverka beskattningen. Om en person är bosatt i ett annat land men har inkomster från Sverige, kan skatteavtalet bestämma vilket land som har rätt att beskatta inkomsten. Oavsett vad som gäller enligt skatteavtalet måste personen lämna uppgifter om alla inkomster till Skatteverket i en eventuell deklaration. För att avgöra om en person har väsentlig anknytning till Sverige, sammanvägs ett antal anknytningsfaktorer. Dessa faktorer inkluderar bostad i Sverige, stadigvarande vistelse i Sverige, familjeband i Sverige, arbete i Sverige och ekonomiska band till Sverige. Ju fler anknytningsfaktorer som är uppfyllda, desto större är sannolikheten att personen anses ha väsentlig anknytning till Sverige och därmed blir obegränsat skattskyldig. Det är viktigt att notera att även om en person inte anses ha väsentlig anknytning till Sverige och därmed inte blir obegränsat skattskyldig, kan personen fortfarande vara begränsat skattskyldig i Sverige. Detta innebär att personen endast behöver betala skatt på de inkomster som härstammar från Sverige.

Syftet med studien är att utveckla kunskap om hur förskollärare ser på och anser sig arbeta med barns trygghet på förskolan, med fokus på barns olika anknytningsmönster. Frågeställningarna är ”Hur ser förskollärare på barns trygghet i förskolan?”, ”Hur anser förskollärare att de arbetar med barns trygghet på förskolan?” och ”Hur uppfattar förskollärare att barns olika anknytningsmönster tas hänsyn till för att skapa trygghet på förskolan?”. Den teoretiska utgångspunkten studien utgår ifrån är John Bowlbys anknytningsteori. Studien bygger på fyra förskollärares tankar och åsikter. En kvalitativ forskningsmetod har följts där halvstrukturerade intervjuer har utgjort grunden för resultatet av studien. Resultatet visar att förskollärarna ser barns trygghet som en grundläggande del i förskolans verksamhet och arbetar med olika faktorer för att alla barn ska känna sig trygg på förskolan. De mest framträdande faktorer var tydlighet, mindre grupper, närvarande pedagoger, förhållningssätt och attityd samt samverkan med vårdnadshavare. Förskollärarna hade viss kunskap om olika anknytningsmönster och kände igen de beteenden som kännetecknar en otrygg anknytning. De gav olika förslag på åtgärder både på och utanför förskolans verksamhet.

No description available.

Inskolning i förskolan, förskollärares tankar kring små barns första möte med förskolan, av Sara Andersson och Magdalena Wasowska.Detta examensarbete handlar om förskollärares tankar kring inskolning av små barn i förskolan. Enligt förskolans läroplan, Lpfö 98 (Utbildningsdepartementet, 2006) har förskolans verksamhet skyldigheten att ge varje familj ett gott välkomnande in i denna miljö. Studien bygger på tankar från sex förskollärare som deltagit i en kvalitativ intervju där de berättar om hur de tänker kring barns förstagångsinskolning. Studiens syfte är att belysa vilka aspekter som förskollärare anser vara viktiga att tänka på vid en förstagångsinskolning på en småbarnsavdelning. Följande frågeställning besvaras: Vad anser förskollärare som arbetar på småbarnsavdelningar är viktigt att tänka på vid en förstagångsinskolning, utifrån det nya barnets behov, föräldrars behov, verksamheten och barngruppens behov samt personalens behov? Tidigare forskning berättar om känslan av att känna sig trygg med sin omgivning där en anknytning sker till någon annan människa, vilka är grundläggande för allas behov vid en inskolning. Sammanfattningsvis talar de sex förskollärarna främst om trygghet, anknytning, förtroende, lyhördhet och engagemang samt förförståelse för att det nya barnet, föräldrar, verksamheten och barngruppen samt personalen ska kunna känna att det blev en positiv inskolning. Vi drar slutsatsen att samarbete och flexibilitet samt anknytning och trygghet är betydelsefulla egenskaper för att det ska bli en positiv inskolning för alla berörda.

Många förskolor präglas i dagens samhälle av resursbrist – i form av sjukskrivningar, stora barngrupper, brist på utbildade pedagoger samt svårigheter att få vikarier. Detta leder till en verksamhet där kontinuitet och trygghet påverkas, samt att pedagogerna får svårigheter att hinna med alla delar i sitt yrke. Massmedia, facktidningar och statistik från Försäkringskassan talar om hur detta påverkar pedagogerna och kvalitén av verksamheten på förskolorna. Hur detta påverkar barnen och deras upplevelse av förskolan finns det väldigt lite skrivit om. Syftet med studien blir därför att undersöka hur resursbrist i förskolan visar sig hos barn och hur pedagoger upplever att det påverkar dem i sitt förhållande till barnen, samt barns förhållande till varandra. Detta kommer jag göra genom att använda mig av observationer och intervjuer. Studien tar stöd i anknytningsteorin – vilken menar att trygg anknytning utgör en grund för att det ska kunna ske en utveckling hos barnen. Begreppen copingstrategier och resiliens kommer användas som analysverktyg i tolkningen av det empiriska materialet. Studiens resultat visar att barnens tålamod blir sämre och det förekommer mycket konflikter. Flera av de yngre barnen visar tecken på otrygghet genom att de är ovanligt klängiga, ledsna och kontaktsökande. Några barn drar sig undan och ”tystnar” medan andra blir väldigt arga, högljudda och utåtagerande. De beteenden som barnen uppvisar uppfattas ofta som irriterande och frustrerande av pedagogerna vilket gör att även deras tålamod blir sämre och de känner sig otillräckliga. Pedagogerna framhåller också att barnens intresse i utforskande och deltagande i verksamheten minskar vilket gör att de oroar sig barnens utveckling.

Syftet med vårt arbete var att besvara frågan om vilken betydelse skyddsfaktorer och riskfaktorer har för barn och ungdomar i skolan i förhållande till utvecklandet av negativa beteenden. Vi hade kommit i kontakt med dessa begrepp vid ett flertal tillfällen under vår utbildning, men endast i teorin. Vi ville därför ta reda på hur man ser på detta mer konkret ur skolans perspektiv och hur man arbetar med skyddsfaktorer och riskfaktorer. Vi valde att göra en kvalitativ studie och intervjuade två skolkuratorer och en anställd från Gränsöverskridande teamet. Vi analyserade materialet i sin helhet och tog ut viktiga teman och problemområden som framkommit i materialet. Relationer och barns olika förutsättningar har stor betydelse för om skolan blir en skyddsfaktor eller en riskfaktor för utvecklandet av negativa beteenden.