Studiens avsikt har varit att undersöka bakomliggande aspekter av samtalsklimatet i onlinespel och även titta på positiva samt negativa aspekter av det sanktionslösa samtalet. Därpå har kulturen varit av intresse, bå de aktörens egen kultur men också onlinekulturen som sådan.Studiens forskningsmetod är av kvalitativ natur, med sju stycken kvalitativa intervjuer som empiri.Då forskarparet har en vid  förförståelse av ämnet har en  kombinerad induktiv och deduktiv ansats tagits. Det har under arbetets gång konstaterats att samtalsklimatet  skiljer sig vitalt under anonymitet och sanktionslöshet. Analysen har varit ett kombinerat micro- och  macroperspektiv där avsikten var att  få en bredare och djupare förståelse av problem området.

<p>Med internet som verktyg kan vi kommunicera med människor trots stora avstånd och trots att vi inte möts ansikte mot ansikte. Många nätanvändare väljer att vara anonyma gentemot varandra på nätet, på grund av försiktighet. Andra väljer att efter hand avslöja sin identitet för nätvännerna och så småningom ta med sig nätrelationen in i vardagslivet utanför internet. Syftet med denna studie är att undersöka och förklara hur nätanvändare upplever anonymitet och att inte synas för varandra.</p><p>För nätanvändare kan anonymiteten innebära en möjlighet att befria sig från det sociala livets krav och visa mer av sitt rätta jag inför nätvännerna, eftersom det på nätet är möjligt att hitta likasinnade och andra som accepterar mig som jag är, oavsett vem jag är. Anonymiteten kan också innebära att nätanvändaren av försiktighet avstår från djupare relationer på nätet. Om detta vittnar ett flertal av respondenterna i denna studie, som bygger på en enkät på internet hösten 2005. 208 svarade på enkäten och drygt en fjärdedel av dessa har på något sätt reflekterat över fenomenet anonymitet och att inte synas för varandra i sociala relationer på nätet. Metoden är kvalitativ då resultatet utgår från enkätens öppna frågor, med möjlighet till berättande svar.</p><p>I reflektionerna ingår tankar kring den kroppslöshet, eller befrielse från tid och rum, som internet medger. Här kan kommunikation ske på distans oberoende av både tid och plats, liksom också i realtid men utan att ses. Då spelar det ingen roll hur jag ser ut, vilka kläder jag har eller andra yttre faktorer som kan påverka motpartens syn på mig. Ålder, kön, socioekonomiska eller sociokulturella faktorer spelar heller ingen roll.</p><p>Mina slutsatser i denna studie är att den bokstavliga och bildliga anonymiteten på nätet kan vara antingen befriande eller begränsande för nätanvändaren; befriande för den som använder nätet för självförverkligande och reflexivt identitetsbyggande; begränsande för den som av försiktighet inte tillåter sig att utveckla nära och djupa sociala relationer på nätet på grund av anonymiteten.</p> / <p>Using the net for relational purposes is becoming a growing trend; net surfers make friends online. This study, by Eva Johansson, shows that the net users who use the net for relational purpose can form meaningful and sustainable social relations with other net users whom they have never met in real life (IRL), and may never meet face to face.</p><p>The purpose of this study is to find out how the possible anonymity and the lack of meeting face to face effect relations on the net. 208 net users have answered a survey about social relations on the net. The answers in this mainly qualitative study gives a hint that anonymity can be both limiting and liberating for the user. Limiting for those who are cautious and therefore do not form deep emotional relationships on the net; and liberating for those who, through anonymity, can express their true selves to strangers on the net. The disembodiment of the net is also a liberating factor.</p><p>A majority of the respondents are women and many of them are middle aged. They have a considerable skill and experience as net users, and do use the net for their own purposes.</p>

Abstract:Today many adolescents have access to computers and mobile phones.  They prefer to socialize through these means which has led to a new kind of bullying, the electronic bullying. The purpose of this study has been to examine the electronic bullying from the perspective of gender, anonymity and the consequences that it may lead to. We have chosen a quantitative approach by using a questionnaire survey targeting young people between the ages of 15-16 years in Kalmar county. 163 respondents took part in the survey, 78 girls and 85 boys. The gathered material is presented by means of contingency tables and has been interpreted by gender socialization, deindividuation and dehumanization. The results show that 14 % of the respondents have been victims of electronic bullying. The results also show that 15% of the respondents have participated in exposing others to electronic bullying.

Med internet som verktyg kan vi kommunicera med människor trots stora avstånd och trots att vi inte möts ansikte mot ansikte. Många nätanvändare väljer att vara anonyma gentemot varandra på nätet, på grund av försiktighet. Andra väljer att efter hand avslöja sin identitet för nätvännerna och så småningom ta med sig nätrelationen in i vardagslivet utanför internet. Syftet med denna studie är att undersöka och förklara hur nätanvändare upplever anonymitet och att inte synas för varandra. För nätanvändare kan anonymiteten innebära en möjlighet att befria sig från det sociala livets krav och visa mer av sitt rätta jag inför nätvännerna, eftersom det på nätet är möjligt att hitta likasinnade och andra som accepterar mig som jag är, oavsett vem jag är. Anonymiteten kan också innebära att nätanvändaren av försiktighet avstår från djupare relationer på nätet. Om detta vittnar ett flertal av respondenterna i denna studie, som bygger på en enkät på internet hösten 2005. 208 svarade på enkäten och drygt en fjärdedel av dessa har på något sätt reflekterat över fenomenet anonymitet och att inte synas för varandra i sociala relationer på nätet. Metoden är kvalitativ då resultatet utgår från enkätens öppna frågor, med möjlighet till berättande svar. I reflektionerna ingår tankar kring den kroppslöshet, eller befrielse från tid och rum, som internet medger. Här kan kommunikation ske på distans oberoende av både tid och plats, liksom också i realtid men utan att ses. Då spelar det ingen roll hur jag ser ut, vilka kläder jag har eller andra yttre faktorer som kan påverka motpartens syn på mig. Ålder, kön, socioekonomiska eller sociokulturella faktorer spelar heller ingen roll. Mina slutsatser i denna studie är att den bokstavliga och bildliga anonymiteten på nätet kan vara antingen befriande eller begränsande för nätanvändaren; befriande för den som använder nätet för självförverkligande och reflexivt identitetsbyggande; begränsande för den som av försiktighet inte tillåter sig att utveckla nära och djupa sociala relationer på nätet på grund av anonymiteten. / Using the net for relational purposes is becoming a growing trend; net surfers make friends online. This study, by Eva Johansson, shows that the net users who use the net for relational purpose can form meaningful and sustainable social relations with other net users whom they have never met in real life (IRL), and may never meet face to face. The purpose of this study is to find out how the possible anonymity and the lack of meeting face to face effect relations on the net. 208 net users have answered a survey about social relations on the net. The answers in this mainly qualitative study gives a hint that anonymity can be both limiting and liberating for the user. Limiting for those who are cautious and therefore do not form deep emotional relationships on the net; and liberating for those who, through anonymity, can express their true selves to strangers on the net. The disembodiment of the net is also a liberating factor. A majority of the respondents are women and many of them are middle aged. They have a considerable skill and experience as net users, and do use the net for their own purposes.

Social media provides, as many points out, new possibilities for marketing. Marketing in social media requires a two way communication, rather than the traditional marketing where the communication model is typically sender – receiver.To create a marketing campaign that is suitable for a two way communication model has its difficulties and risks as well as its opportunities. Opportunities in the sense that the campaign can become a viral, a Word of mouth and create a Buzz, which will reach potential customers, to a bigger quantity for lower costs, with a message that will make a different impact from the types of commercial messages we are used to. Risks in the sense that the message, if not properly aimed and phrased, can be turned overnight into something that humiliates the company and possibly harm its brand.The difficulties in creating such a campaign is to create something that will catch people’s attention, discuss and forward it, while at the same time avoid getting hurt.We aim to describe the internet from a cultural context, and from that point of view explore the types of misunderstandings which often seem to happen when a corporate message is created and sent out in social media, how to avoid putting the image of a company in danger when doing this, and examine if there is ways to know how the message will be received. We truly feel that linking marketing in social media with internet culture is a field of research with great possibilites. Number of pages: 33 Course: Media and communication studies C University: Department of informatics and media, Uppsala University Period: Fall 2011 Keywords: Internet culture, social media marketing, word of mouth, viral marketing, participatory culture, transparency, anonymity, Web 2.0,

This paper describes the process of producing avatars for Jiddr. Today, social media surrounds the lives of youth, and communication via the Internet is an everyday occurrence for most people. Jiddr is an app that was created to give youths a platform for engaging with adults and other youths. It is a moderated forum which gives young people the opportunity to come i contact with adult role models who are knowledgable within various subject areas. On Jiddr, users are anonymous, and this is something I have placed much importance on during the design process. The relationship between critical design and interaction design has been central to this work, and I have created a concept as well as several avatars, which are presented in a prototype, based on previous studies that focus on anonymity. / Denna rapport redogör för processen att ta fram avatarer till föreningen Jiddr. Sociala medier omger ungdomar idag och kommunikation över internet hör till vardagen för de flesta. Jiddr är en samtalsapp som har skapats för att ge ungdomar en plattform där de kan prata med vuxna och andra ungdomar. Ett modererat forum som ger ungdomar möjligheten att möta vuxna förebilder som är kunniga inom olika ämnesområden. På Jiddrär användarna anonyma och detta är något jag lagt vikt vid under skapandeprocessen. Relationen mellan kritisk design och interaktionsdesign har varit central under arbetet. Och utifrån förstudier med fokus på anonymitet har jag skapat ett koncept och några avatarer som presenteras i en prototyp.

Denna text diskuterar antagonistisk graffiti i Pompeji ur ett rumsligt perspektiv för att analysera spridningen av graffiti. Texten ämnar även att undersöka ifall det är vanligare att skriva förolämpande graffiti på specifika platser i staden. Ytterligare ett mål med uppsatsen är att undersöka ifall modern teoribildning kan bidra till en bättre förståelse av graffitins spridning genom disinhibitionsteorin. Antik graffiti jämförs med moderna beteenden online och kring graffiti. Graffitin verkar skrivas på platser där den är synlig av andra människor och den är vanlig på både privata och offentliga byggnader. Disinhibition kan vara en möjlig förklaringsmodell angående förolämpande graffiti orsakad av exempelvis anonymitet. / This text discusses antagonistic graffiti in Pompeii from a spatial perspective to analyse the spread of graffiti. The text also aims to study whether it is more common to write offensive graffiti in certain areas of the city. Another goal with this thesis is to study whether modern sociological theory can help understand the spread of graffiti through the disinhibition theory. Ancient graffiti is compared to modern behaviours online and around graffiti. Graffiti seems to be written in places where it could be seen by other people, and it is common on both private and public buildings. Disinhibition could be a possible explanatory model when discussing offensive graffiti caused by, for example, anonymity.

Allt fler i världen spelar onlinespel, men i samma takt ökar även antalet spelare som utsätts för trakasserier online. Den reducerade återhållsamhet individer känner inför att yttra sig online jämfört med vid fysiskt samtal kallas för the Online disinhibition effect, översatt till avhämningseffekten. Denna studie undersöker huruvida det går att reducera negativ påverkan av avhämningseffekten, så kallad elakartad avhämning, i onlinespel eftersom att spelare som påverkas av den är mer benägna att kommunicera trakasserier och glåpord. Frågan är av intresse för spelföretag med online-chatt; att förhindra trakasserier och glåpord skulle innebära att företag behöver lägga mindre resurser på moderering. Dessutom är frågan av intresse för privatpersoner som chattar online eftersom att deras välbefinnande skulle öka om den sociala spel-miljön blev bättre. En interaktiv pop-up utformades och testades i frågesportspelet Primetime. Pop-up:en syftade till att reducera elakartad avhämning hos spelarna. Inledningsvis hade vi fokus på att minska känslan av anonymitet, med färgval och emoticons som stärker ett lugnande budskap. Vi genomförde därefter ett A/B-test där spelomgångar utan pop-up jämfördes med spelomgångar med pop-up. Skillnaderna analyserades genom att vi mätte innehåll och kvantitet av meddelanden i Primetimes blockordsfunktion. Blockordsfunktionen samlar in de chattmeddelanden som består av flaggat innehåll, bland annat trakasserande meddelanden och glåpord. Ingen signifikant skillnad observerades med respektive utan pop-up:en i andelen blockordsmeddelanden per spelomgång. Vi kunde därmed inte dra någon slutsats om att andelen skulle ha förändrats av vår interaktiva pop-up. Likväl observerades en statistiskt säkerställd minskning av antalet chattmeddelanden som inte fångats upp av Primetimes blockordsfunktion om 49%. För sammanräknade antalet blockordsmeddelanden hade dessa minskat med 39%, men utan statistisk signifikans. Därmed drogs slutsatsen att vår pop-up delvis har reducerat avhämningseffekten, men inte med säkerhet trakasserande meddelanden och glåpord. / More and more people in the world are playing online games, however, the number of players who are being harassed online is also increasing. The reduced restraint one can experience when expressing oneself online compared to physical conversations is called the Online disinhibition effect. This study examines whether it is possible to reduce the negative aspects of the Online disinhibition effect, so called Toxic disinhibition, in online games. Gamers who are influenced by this effect are more prone to utter harassments and swearing in online games chats. The question is of interest for gaming companies that pursue online chat; preventing harassment and profanity would mean that companies need to spend less resources on moderation. In addition, the issue is of interest to individuals who chat online, as their well-being would increase if the social environment in games improved. An interactive pop-up was designed and tested in a quiz application called Primetime. The pop-up aimed to reduce toxic disinhibition among the players. Initially, we focused on reducing the feeling of anonymity, with color choices and emoticons that reinforce a calming message. We then performed an A/B-test where game rounds without pop-up were compared with game rounds with pop-up. The differences were analyzed by measuring the content and quantity of messages in Primetime's blockword function. The blockword function collects the chat messages that consist of flagged content, including harassing messages and profanity. No significant difference was observed with or without the pop-up in the proportion of blockword messages per game round. We could therefore not draw any conclusion that the proportion would have changed by our interactive pop-up. Nevertheless, a statistically significant reduction in the number of chat messages not captured by Primetime's blockword function was observed with a 49% decline. For the aggregate number of blockword messages, these had decreased by 39%, but without statistical significance. Thus, it was concluded that our pop-up has partially reduced the Online disinhibition effect, but not harassing messages and profanity

Denna studie har som mål att ge en inblick i varför och hur Internetanvändare nyttjar Tor Browser och The Dark Web. Nätverket och webbläsaren förknippas ofta med illegal verksamhet, men även med yttrandefrihet och anonymitet. Vi vill undersöka hur användandet av dessa ser ut och skapa en förståelse kring varför individer väljer att vända sig dit. Detta görs med hjälp av kvalitativa intervjuer med sammanlagt nio personer som använder sig av nätverket och webbläsaren. Intervjuerna har genomförts på forumen Flashback Forum, Quora och Reddit genom sajternas privata chattfunktioner. Materialet har sedan analyserats med hjälp av det teoretiska perspektivet Uses and Gratification för att synliggöra vilka sociala och psykologiska behov som tillgodoses genom användandet. Studiens resultat visade att merparten av de intervjuade vände sig till Tor Browser och The Dark Web eftersom att de, i förstahand, var intresserade av illegal verksamhet och använde nätverket samt webbläsaren för att få tillgång till materialet, men även för att göra det svårare för myndigheter att spåra deras aktivitet online. Användandet grundade sig, i andrahand, i ett intresse för yttrandefrihet och anonymitet och det var även dessa ämnen som gjorde att användarna fortsatte att återvända till Tor Browser och The Dark Web.

Denna studie är av kvalitativ karaktär och har tagit sin epistemologiska utgångspunkt i gestaltningsteorin för att undersöka digitala representationer av ett tillsynes undangömt nätverk. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Dark web gestaltas i ett urval mediekanaler för att fastställa vanliga representationer av nätverket. Studien ämnar för att besvara i vilka sammanhang som nätverket gestaltas som en risk respektive möjlighet. Studien genomförs med hjälp av kvalitativ textanalys inspirerad av kritisk diskursanalys. Det empiriska materialet hämtades från de fyra mediekanalerna Expressen, Computer World, Sveriges Radio och Tor Blog. Vidare diskuteras termerna anonymitetsparadox och moralpanik i studien eftersom att de visade sig vara av särskild relevans vid forskning av ett sådant digitalt och till synes anonymt mediefenomen. Studiens resultat påvisar att tillgången till ett fritt och anonymiserat Internet tycks blivit en fråga vad avser demokratiska rättigheter. Ur denna aspekt fungerar Dark web som en potentiell lösning mot den kartläggning som förekommer på det traditionella Internet. Computer World hade en uteslutande teknisk gestaltning av Dark web där intresset låg i att presentera teknologin bakom nätverket. Kvällspressen fokuserade huvudsakligen på den kriminalitet som cirkulerar på det dolda nätverket och redogjorde främst för narkotikahandel och kortbedrägerier. Tog Blog belyste både tekniken och anonymitetsaspekten bakom Dark web medan Sveriges Radio visade sig vara det medium som hade mest omfattande och genomgripande porträtteringar vad avser Dark web. Slutligen visade studien att det är i samspelet mellan de risker och möjligheter kring Dark web som paradoxen med anonymitet uppstår.