Denna studie utgår från teorin om patriarkatet som rådande samhällssystem. Kvinnan är förtryckt av mannen som är en dominant grupp i dagens samhälle. Studien kommer att utgå från Teun A. van Dijks tankar om att en dominant grupp i samhället kontinuerligt måste producera och reproducera sin makt med hjälp av bland annat språket. Medlemmarna i den dominanta gruppen gör dock inte detta hur som helst. En person vill inte riskera att skada sitt sociala ansikte vilket gör att hen använder sig av olika strategier för att reproducera sin dominans. Extrema beteenden så som kvinnohat skulle kunna ses som en sådan strategi. Tidigare forskning har visat att extrema beteenden som mobbing eller fysiskt och psykiskt kvinnovåld ofta sker i det dolda, antingen innanför hemmets väggar, skyddade av den privata sfären, eller av Internets anonymitet. I denna studie undersöks patriarkatets reproduktion av dominans på Internet, vilka strategier som används för detta samt hur olika grader av anonymitet eller censur påverkar valet av strategier. För att undersöka detta har åtta artiklars kommentarsfält eller forumtrådar studerats. Sammanlagt har 698 kommentarer analyserats. Denna studie har visat att användandet av subtila strategier är vanligare än användandet av direkta sådana, oavsett grad av anonymitet, vilket visar att medlemmarna i den dominanta gruppen är mån om att skydda sitt sociala ansikte. Dock är extrema beteenden såväl som direkta reproduktionsstrategier vanligare i internetbaserade kontexter med hög grad av anonymitet. Vilket döljer aktören och minskar risken för att denne ska skada sitt sociala ansikte.

Objektet för denna uppsats är att, genom 2010-tals-fenomenet normcore, belysa hur det i en västerländsk samtidskontext (2010-tal) går att närma sig subkultursbegreppet. Normcore är en attityd vilken trendprognos-gruppen K-HOLE i sin rapport ”Youth mode: A Report on Freedom” (2013) presenteras som en anti-attityd, vilken utgår från anonymitet och anpassningsbarhet. Detta som en reaktion på ungdomens strävan efter originalitet och autenticitet. Istället för en coolhetsnorm där man sticker ut gestaltas denna coolhetsnorm snarare av att vara en del av grupp genom att smälta in; alltså en slags attack mot subkulturer inifrån. Genom en diskursanalys av dags- och tidskrifter behandlas normcore som ett flytande fenomen, vilket under dess snart femåriga livslängd (2018) konstruerats efter flertalet representationer. Denna diskursanalys av normcore ställs sedan i relation till tidigare forskning om hipsterdiskursen och subkulturbegreppet. Detta för att i uppsatsens kärna utveckla en teori om ”subkulturens dialektik” i en västerländsk samtidskontext (2010-tal).

The purpose of the thesis is to gain in-depth knowledge of how a digital reading and writing promotion library service for young people is experienced and described by the participating librarians. More specifically, to investigate the link between the service and bibliotherapy, as well as the librarians' view of communication via the service. In addition, the librarians' view of the competences and qualities required to work with the service is examined. The material for the bachelor thesis has been collected through semi-structured interviews which have then been analysed through a qualitative content analysis. The theoretical framework used in the analysis is The online disinhibition effect by John Suler, the bibliotherapeutic process described by Sarah McNicol & Liz Brewster and Arleen McCarthy Hynes & Mary Hynes-Berry's description of the interactive bibliotherapeutic dialogue and its prerequisites. The analysis has shown that most examples of Suler's disinhibition effects mentioned are benign, i.e. that the effects are positive based on the librarians' view of the service. The conclusion is that the service is at the intersection of reading therapy and interactive bibliotherapy. When asked if you need to be a therapist, the answer is that a librarian can be an important adult. You don't have to be a counselor or an educated therapist. The anonymity of the service is a unique and important aspect.

Den digitala utvecklingen har kommit att omfamna mänsklig kommunikation och vardag i en form som gör att det mesta vi företar oss lämnar spår i form av avläsbara data. I diskursen kring integritet och övervakning omtalas ofta konflikten mellan kommersiella intressen och individens rätt att förvalta och skydda sin data. Under våren 2020 skapade den franska polismyndighetens hacking av den krypterade tjänsten EncroChat stora rubriker i media när det uppdagades EncroChat användes nästan uteslutande av kriminella grupperingar i Europa. Samtidigt våren 2020 antogs en ny lagom dataavläsningslag i Sverige. Den är uppsatsen anlägger ett användarperspektiv som med hjälp av intervjustudier syftar till att belysa de drivkrafter och faktorer som placerat användare på EncroChat. Studien bekräftar den mediala bilden av EncroChat som ett verktyg för att skydda kriminell verksamhet och kommunikation. Resultatet visar också att övervakning har en viss disciplinerande effekt, dock begränsad till en påverkan utav användarens kommunikationsvanor. Studien antyder också att EncroChats fall har påverkat kriminella kontaktnät och affärer negativt, en tes som kan prövas genomframtida studier.

Huvudmålet med detta projekt har varit att analysera området för personlig integritet vid användning av sökmotorer. Uppsatsen ger en inblick i hur sökmotorerna fungerar och visar vilka personliga data som samlas vid sökningar samt hur det påverkar sökresultat. Undersökningen bygger på tidigare forskning kring sökmotorer, användardata och begreppet ”integritet”. Metod och problembeskrivning utgår ifrån detta. För att kunna svara på forskningsfrågorna har vi skapat testfall och genomfört experiment mot tre sökmotorer i tre olika webbläsare. Vi har jämfört sökmotorernas säkerhets,- och integritetspolitik samt undersökt hur dessa påverkar sökresultatet för varje enskild sökmotor. Resultatet presenteras i form av grafer och diagram där testfall har analyserats mot varandra. Analysen av experimentet resulterar i riktlinjer för en mer privatvänlig och säker sökmotor.

This essay is a digital empirical observation study which aims to examine current power dynamics considering online freedom and privacy at the Swedish social online forum Flashback Forum. The study centers on how users on Flashback forum interpret and express their views on anonymity, privacy and digital freedom and how their views stand in correlation to Manuel Castells’ network theory as well as Michel Foucault’s Panopticon. The scientific background of this essay is rooted in an information scientific approach and examines how digital technologies have profoundly changed how we as a society interpret privacy and information freedom. The empirical data which this study relies on has been gathered from the website Flashback Forum, a forum renowned for its controversial reputation and its focus on anonymity and freedom of expression. The digital era has broken down boundaries and created contradictory social relations which compromise individuals’ sense of identity. It is our intention to examine these contradictory relations and see how they interact with the average Flashback user’s sense of self. Our results have confirmed what similar studies have already proven, namely, that technology has indeed changed how we approach privacy and information freedom. However, what sets this study apart is that we further reconceptualise what integrity and identity means today from an information scientific point of view and take a closer look at underlying power structures that influence our worldview. The constant flows of information redefine social practices and have given cause to re-examine legal guidelines to better protect individuals and their digital and information rights.

Social loafing is a phenomenon where individuals exert less effort in a group than when working alone. Social loafing has been widely examined through experimental studies, primarily conducted on face-to-face teams. The recent COVID-19 pandemic changed the working patterns around the world, increasing the amount of remote work in our society. This shift in working patterns resurfaces social loafing as an important area of research. Understanding the relationships between social loafing and its factors is important for increasing individual team members' efforts. This bachelor’s thesis aims to fill knowledge gaps by investigating the relationships between social loafing and the key factors explaining it. This research draws upon social identity and media richness theory to explain the relationships between individuals and groups and the role of communication mediums. Based on previous literature, we developed hypotheses concerning the effects of team size, cohesion, anonymity, and virtuality on social loafing. The findings reveal a significant correlation between team size, cohesion, and social loafing. Anonymity and virtuality showed no statistical significance with social loafing. Overall, the findings contribute to our understanding of key factors influencing social loafing. Future research is needed to explore the impact of these factors as well as additional factors that may contribute to the phenomenon that this study did not acknowledge. / Social medåkning är ett fenomen som karaktäriseras av att individer lägger ner mindre ansträngning när de arbetar i grupp än när de arbetar på egen hand. Social medåkning har studerats noggrant genom experimentella studier, främst på grupper som träffas fysiskt. Den senaste Covid-19-pandemin tiden förändrade arbetsmönstren runt i världen, vilket ökade mängden distansarbete i samhället. Distansarbete kan vara i sin tur att leda till social loafing genom att minska motivation och engagemang. Det är viktigt att förstå relationerna mellan social medåkning och dess faktorer för att öka prestationen hos gruppmedlemmar. Forskningen bygger på teorierna om “social identity” och “media richness” för att förklara relationerna mellan individer och grupper samt rollen hos kommunikationsmedier. Vi har utvecklat hypoteser om effekterna av gruppstorlek, sammanhållning, anonymitet och virtualitet baserade på tidigare litteratur. Detta kandidatarbete syftar till att undersöka relationerna mellan social medåkning och dess faktorer såsom gruppstorlek, sammanhållning, anonymitet och virtualitet för att förbättra prestationen i grupparbete. Resultaten visade på en signifikant korrelation mellan gruppstorlek, sammanhållning och social medåkning. Dessutom finns en signifikant korrelation mellan anonymitet och sammanhållning. Sammanfattningsvis bidrar forskningen till en ökad förståelse för de viktigaste faktorerna som påverkar social medåkning. Resultaten betonade vikten av gruppstorlek och sammanhållning, vilket pekar på att anonymitet och virtualitet kan ha begränsad effekt. Framtida forskning bör utforska inverkan av dessa faktorer samt ytterligare faktorer som kan bidra till fenomenet som denna studie ännu inte har uppmärksammat.

All around Stockholm, housing is under construction. But the theme is not housing - it is variation. Varied facades, varied roofscapes, to create variation along the streets. I propose that there is a safety in monotony - the kind that is lacking on the housing market. Anonymity can be a sign that the sender had you in mind, rather than themselves; this was the best we could do, therefore we repeated it over and over again, implying there is a ”we” and not an ”I” behind it all. This that is provided for you - for example a home - is not something you must earn, it can be taken for granted, by you and everyone else. Nya Hjorthagen is an alternative proposal for the site of Norra Djurgårdsstaden.

Titel: Relationen mellan brand awareness och eWOM i förhållande till tillit Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Daniel Jonsson och Gabriel-Johan Saliba Handledare: Akmal Hyder och Michelle Rydback Datum: Juni 2019 Syfte: Syftet med studien är att undersöka om relationen mellan trovärdigheten av eWOM och tillit är starkare än relationen mellan brand awareness och tillit.  Metod: I denna studie har vi använt en kvantitativ metod och en webbaserad enkätundersökning för att bekräfta eller förkasta våra fyra hypoteser. Vi fick totalt in 85 svar inklusive diverse bortfall. Dessa svar analyserades sedan i SPSS där deskriptiv analys, korrelationsanalys, faktoranalys och T-test genomfördes. Resultat och Slutsats: När det kom till korrelationen mellan brand awareness och tillit, visade vår empiriska data att det inte fanns en stark korrelation mellan dessa variabler. Detta innebär att vår hypotes som påstod att brand awareness var starkt kopplad till tillit förkastades. De andra tre hypoteserna gällande sambandet mellan eWOM och tillit kunde bekräftas då vi fann en hög korrelation vilket påvisade ett starkt samband mellan dessa variabler. Vi fann att låg trovärdighet påverkade tilliten negativt och hög trovärdighet påverkade tilliten positivt. Vi kunde också bekräfta att anonymitet påverkade trovärdigheten negativt och därmed också tilliten. Detta uppfyllde också studiens syfte. Enligt vår studie kom vi slutligen fram till att eWOM som ansågs trovärdig ansågs som mer tillitsingivande än brand awareness. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar främst till teorin och understryker tidigare forsknings påståenden. Låg trovärdighet påverkar tilliten negativt, hög trovärdighet påverkar tilliten positivt och anonymitet påverkar trovärdigheten på ett negativt sätt vilket leder till låg tillit. Empirin vi producerat ger framtida forskare en plattform att utgå ifrån när det gäller kommande kvantitativ forskning inom liknande forskningsområden. Vi bevisar också att eWOM som betraktas som trovärdig har en starkare korrelation till tillit än vad brand awareness har, vilket kan ge tips och stöd till forskare och företag. Ytterligare presenteras en metodkritik med förslag till förbättringar gällande metod som kan underlätta andra forskares arbeten. Förslag till fortsatt forskning: Det blev uppenbart för oss att vi hade behövt lägga mer tid på att få in fler svar och förbereda ett bredare urval för att få ett mer representativt resultat. Vi tror dessutom att fler faktorer behöver undersökas i samband med brand awareness (exempelvis brand equity) för att se en bredare bild av hur tillit skapas till eWOM som sprids via sociala medier. Vi tror att med hjälp av en annan utformning på enkäten och med hjälp av ytterligare variabler skulle kunnat bevisa att brand awareness faktiskt påverkar tilliten till eWOM. Nyckelord: eWOM, tillit, brand awareness, WOM, trovärdighet, anonymitet. / Title: The relation between brand awareness and eWOM relative to trust Level: Student thesis, final assignment for Bachelor’s Degrees in Business Administration Author: Daniel Jonsson and Gabriel-Johan Saliba Supervisor: Akmal Hyder and Michelle Rydback Date: June 2019 Aim: The aim of this research is to examine if the relation between the credibility of eWOM and trust is stronger than the relation between brand awareness and trust. Method: In this study we applied a quantitative method with the help of a web-based survey to test our four hypotheses. We gathered a total of 85 answers including the non-usable surveys. This empirical data was later analyzed using SPSS. We performed a descriptive analysis, a correlation analysis, a factor analysis and a T-test to prove or reject our hypotheses. Result and Conclusions: The connection between brand awareness and trust was according to our study not strongly correlated. However, we could prove a connection between low credibility and low trust and vice versa. We also found that anonymity played a part and influenced credibility in a way that made eWOM less trustworthy. This proved three of our four hypotheses. We also fulfilled our purpose and proved that eWOMs relation was stronger with trust than the relation between brand awareness and trust. Contribution of the thesis: This research further confirms previous researchers’ findings. Low credibility of eWOM results in low levels of trust and high credibility of eWOM results in high levels of trust.  The anonymity of eWOM affects the credibility in a negative manner, and therefore it also leads to lower levels of trust. We believe that our empiric data should give future researchers a platform to build similar quantitative trust research upon.  We have also proved that eWOM which is seen as credible has a stronger relation with trust than brand awareness has. This finding alone could give inspiration, tips, and guidelines to researchers and companies. We have also included a method criticism which should give future researchers some guidance as well. Suggestions for future research: Future research should however focus on gathering a more representative sample of respondents, which we believe would lead to a better result. To acknowledge more factors and to take more variables into account when researching trust (for example brand equity) would also help future researchers to develop a deeper understanding of this subject. We do believe that a future quantitative survey could further specify their questions and by doing so find a stronger relation between brand awareness and trust than we managed to. Key words: eWOM, trust, brand awareness, WOM, credibility, anonymity.

Flashback is one of the most well known internet forums in Sweden. People visit the site to discuss different topics, to share information, to express opinions or to read posts by others. On Flashback’s ‘crime forum’ the users gather to share information but also to express opinions. These discussions have a tendency to become heated and with the increased wave of gangrelated violence and shootings in Malmö, Sweden 2018, forums like Flashback play an important role in what information is available to the public. This case was used to form the study’s main questions; How are facts used in threads and what are their sources? How do users interpret these events and how is it expressed through reasoning and personal opinions? How are opinions, behaviour and virtual community formed in an environment based on anonymity? To form a case and further investigate these questions we have organized different Flashback posts related to the Malmö-shootings and categorized them into themes. The interpretations would later on show various conclusions. Some conclusions were predicted, while other conclusions were shown when analyzing the material. The results showed that flashback-users use facts when sharing a link, to strengthen the shared information, to support theories about the case and sometimes when discussing the victims or suspects involved. How users interpret the events on Flashback is based on the intention of the individual. Some users are more likely to discuss political aspects. Other users intend to discuss the matter with an humours tone, these posts can be seen as an disinhibition effect (Suler 2004). Identity has shown to be a useful factor when analyzing an internet-forum. A conclusion from analyzing identity shows that behaviours are encouraged when the fear of being exposed is averted. Overall the result shows that the foundation of the virtual community on Flashback is the information that is shared between users.