Studiens syfte är att undersöka hur pseudonymitet och/eller pseudoanonymitet påverkar diskussionen av svensk politik på nätet samt de för och nackdelar som kan finnas med denna eventuella förändring. Undersökningen är dock begränsad till effekterna på diskussionerna som hålls på Reddit/r/svenskpolitik. För att kunna granska detta undersöks användarnas egen uppfattning om hur beteenden och diskussioner förändras på ett forum med pseudonymitet, samt att det genomförs en argumentationsanalys av en slumpvis utvald post på forumet för att kunna ställa användarnas uppfattningar emot det faktiska beteende och kommunicerade som sker på forumet. Användarnas egen uppfattning inhämtas genom en enkätundersökning och bearbetas genom en kvantitativ innehållsanalys. Den slumpvis utvalda posten bearbetas med en pro et contra metod för att finna strukturer och analyseras sedan efter en kvalitativ innehållsanalys. Undersökningen lutar sig på forskning kring hur anonymitet på nätet påverkar individer och gruppers beteende och kommunikation samt gruppolariseringsteorin för att kunna granska och förklara hur pseudonymitet och/eller pseudoanonymitet kan förändra beteenden och kommunikation. Undersökningen finner att användarna upplever en förändring i beteende och kommunikation på grund av pseudonymitet och/eller pseudoanonymitet samt att de upplever att denna förändring är större bland andra användare än land dem själva. Undersökningen finner även att det finns en upplevd gruppolarisering hos användarna. Användarna finner att fördelarna och nackdelarna båda beror på den mer öppna diskussionen som medföljer konsekvensfriheterna på ett forum med pseudonymitet och pseudoanonymitet. Undersökningen finner också att det i den slumpvis utvalda posten återfinns spår av gruppolarisering samt mer extrema åsikter. Det finns också en tydlig invandringskritisk underton i posten som får stöd i de röstningssystem som finns på forumet. Resultaten visar också på en komplexitet i frågan om anonymitetens vara eller icke vara med tydliga för- och nackdelar men ingen koncensus.

Sammanfattning/abstract Syfte: Syftet med detta arbete är att få större förståelse kring hur mobbning utspelar sig i dagens skolmiljö, samt att göra människor uppmärksamma på vad mobbning via sociala medier innebär och vilka åtgärder som möjligen finns tillgängliga.Teori: I arbetet har Olweus (1999) teori om mobbning tillämpats och Dunkels (2007) teori om mobbning som förekommer via sociala medier.Metod: Metoden som använts har varit anonyma enkätundersökningar med elever i årskurs fem och sex på tre olika skolor, samt en enkätundersökning med organisationerna Friends och BRIS.Resultat/Slutsats: Resultatet som kommit fram i detta arbete visar bland annat att om man kränker någon via internet så kan man vara anonym, samt att det är lättare att kränka någon via sociala medier då man inte behöver se hur den man behandlar illa reagerar. Utifrån elevenkäterna kunde man tyda att eleverna vill ha bättre vuxennärvaro på internet, och menade bland annat att det ska finnas någon som har uppsikt om i fall mobbning förekommer.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur klasslärare och fritidslärare arbetar med att förebygga nätmobbning, men även hur dem samverkar för att arbeta med nätmobbning i de olika verksamheterna. Studien är en kvalitativ då studien innehåller semistrukturerade intervjuer. Antalet lärare som intervjuades var 10 stycken och intervjuerna bygger på den intervjuades erfarenheter kring nätmobbning. Resultaten har delats upp i fem olika teman, dessa är; utmaningar, upptäckten av nätmobbning, förebygga, kompetens och samverkan. Insamlade data analyserades med hjälp av tematisk analysmetod. Resultatet visar att det är svårt att upptäcka nätmobbning då de flesta är anonyma på sociala medier. Lärarna har olika sätt att arbeta kring ämnet och samverkan ser olika ut på de olika skolorna som ingick i studien. Några av lärarna ansåg sig ha tillräckligt med kompetens för att arbeta med nätmobbning, medan ett fåtal sa att man aldrig kan bli fullärd. En av slutsatserna som kan dras utifrån studien är att lärare arbetar för lite kring ämnet nätmobbning i skolorna.

<p>Syftet med denna uppsats är att studera konstprojektet och bloggen ”Post A Secret” utifrån ett bekännelseperspektiv i allmänhet och ”Post A Secret” som en ny typ av bekännelse i synnerhet. Projektet baseras på att individer anonymt skriver ner en hemlighet på ett egenhändigt gjorda vykort och skickar in till skaparen Frank Warren som publicerar dem på hemsidan. Den tidigare forskningen behandlar två övergripande teman; bekännelse och Internet. Dessa får stort utrymme i uppsatsen på grund av att projektet är en kombination av flera olika medier och infallsvinklar och behöver förstås utifrån den kontext i vilket det konstrueras. Den teoretiska och begreppsliga referensramen ger bakgrund och förståelse för den samtid inom vilken bekännelsen förstås. Med Vivien Burrs socialkonstruktionism i grunden arbetar jag med Norman Faircloughs kritiska diskursanalys för att analysera vykortens form och innehåll i varsin del och undersöker även hur de samverkar till att konstruera bekännelsen I analyskapitlet avhandlas även hur projektet konstruerar hemligheten, det autentiska uttrycket, det vill säga på vilket sätt projektet uppfattas som ärligt och seriöst och vad anonymiteten får för konsekvenser för projektet. I en avslutande diskussionsdel för jag ett resonemang kring den hur vi kan se ”Post A Secret” som en ny typ av bekännelse då den främst fokuserar på ett identitetsskapande snarare än ett tvång, men också hur kombinationen av medier och genrer tillsammans med anonymiteten och det estetiska skapar en spänning mellan aktör och betraktare. De förändringar jag funnit gör också ”Post A Secret” till en resurs för att förstå vår samtid genom utnyttja anonymitetens frispråkighet, men kan även användas för att se hur autenticiteten idag söker nya vägar.</p>

<p>Syftet är att ta reda på vad som menas med anonymitet i dagens kameraövervakade stad. Dentraditionella uppfattningen är att stadens karaktär är anonymitet och syftet är att ta reda på huranonymiteten ser ut idag när stadsmedborgarna är kameraövervakade. Studien är en begreppsutredning av anonymitet, och dess relaterade begrepp trygghet.Huvudsakligen används Simmels teori om storstaden och Foucaults teori om övervakning,men också teoretikerna Jane Jacobs och Mike Davis och deras syn på trygghet i staden så välsom en del andra källor. Jag kopplar Simmel och Foucault till anonymitetet och trygghet,tillämpat på dagens stad. Slutsatserna är att dagens stadsmänniska är både anonym och inte, beroende på hur man serdet. De som syns i kamerans blick är de som begår brott, medan de andra fortfarande äranonyma. Gällande tryggheten kan den uppnås genom ett levande folkliv. Det handlar om attmänniskor ska våga sig ut i staden och inte stänga in sig på grund av sin rädsla. Blir stadenöde så försvinner dess traditionella karaktär, det vill säga möjligheten till möten mellan olikamänniskor. Uppsatsen är uppdelad i fyra kapitel, varav det första är inledande, sedan följer enpresentation av de centrala teorierna. Det tredje kapitlet är ägnat åt att utveckla trygghetensoch tillitens begreppsmässiga mening i relation till samtida kameraövervakade städer. Detslutliga kapitlet drar slutsatsen att det inte finns någon inneboende spänning mellankameraövervakning och trygghet, men samtidigt finns det ingen garanti att en ökning avkameraövervakning kommer att resultera i ökad offentlig trygghet.</p>

Syftet med denna uppsats är att studera konstprojektet och bloggen ”Post A Secret” utifrån ett bekännelseperspektiv i allmänhet och ”Post A Secret” som en ny typ av bekännelse i synnerhet. Projektet baseras på att individer anonymt skriver ner en hemlighet på ett egenhändigt gjorda vykort och skickar in till skaparen Frank Warren som publicerar dem på hemsidan. Den tidigare forskningen behandlar två övergripande teman; bekännelse och Internet. Dessa får stort utrymme i uppsatsen på grund av att projektet är en kombination av flera olika medier och infallsvinklar och behöver förstås utifrån den kontext i vilket det konstrueras. Den teoretiska och begreppsliga referensramen ger bakgrund och förståelse för den samtid inom vilken bekännelsen förstås. Med Vivien Burrs socialkonstruktionism i grunden arbetar jag med Norman Faircloughs kritiska diskursanalys för att analysera vykortens form och innehåll i varsin del och undersöker även hur de samverkar till att konstruera bekännelsen I analyskapitlet avhandlas även hur projektet konstruerar hemligheten, det autentiska uttrycket, det vill säga på vilket sätt projektet uppfattas som ärligt och seriöst och vad anonymiteten får för konsekvenser för projektet. I en avslutande diskussionsdel för jag ett resonemang kring den hur vi kan se ”Post A Secret” som en ny typ av bekännelse då den främst fokuserar på ett identitetsskapande snarare än ett tvång, men också hur kombinationen av medier och genrer tillsammans med anonymiteten och det estetiska skapar en spänning mellan aktör och betraktare. De förändringar jag funnit gör också ”Post A Secret” till en resurs för att förstå vår samtid genom utnyttja anonymitetens frispråkighet, men kan även användas för att se hur autenticiteten idag söker nya vägar.

Syftet är att ta reda på vad som menas med anonymitet i dagens kameraövervakade stad. Dentraditionella uppfattningen är att stadens karaktär är anonymitet och syftet är att ta reda på huranonymiteten ser ut idag när stadsmedborgarna är kameraövervakade. Studien är en begreppsutredning av anonymitet, och dess relaterade begrepp trygghet.Huvudsakligen används Simmels teori om storstaden och Foucaults teori om övervakning,men också teoretikerna Jane Jacobs och Mike Davis och deras syn på trygghet i staden så välsom en del andra källor. Jag kopplar Simmel och Foucault till anonymitetet och trygghet,tillämpat på dagens stad. Slutsatserna är att dagens stadsmänniska är både anonym och inte, beroende på hur man serdet. De som syns i kamerans blick är de som begår brott, medan de andra fortfarande äranonyma. Gällande tryggheten kan den uppnås genom ett levande folkliv. Det handlar om attmänniskor ska våga sig ut i staden och inte stänga in sig på grund av sin rädsla. Blir stadenöde så försvinner dess traditionella karaktär, det vill säga möjligheten till möten mellan olikamänniskor. Uppsatsen är uppdelad i fyra kapitel, varav det första är inledande, sedan följer enpresentation av de centrala teorierna. Det tredje kapitlet är ägnat åt att utveckla trygghetensoch tillitens begreppsmässiga mening i relation till samtida kameraövervakade städer. Detslutliga kapitlet drar slutsatsen att det inte finns någon inneboende spänning mellankameraövervakning och trygghet, men samtidigt finns det ingen garanti att en ökning avkameraövervakning kommer att resultera i ökad offentlig trygghet.

Denna studie jämför hur kommentarer till nätartiklar på Aftonbladet.se har förändrats från 2010 till 2011 vad gäller innehåll, språk och ton. Mellan dessa år har systemet för kommentering ändrats på Aftonbladet.se, från att det 2010 krävdes registrering och att kommentatorn fick välja ett valfritt alias, till att kommentering sker via ett redan registrerat Facebook-konto med kommentatorns riktiga namn. Studiens syfte är att ta reda på hur diskussionerna och språket i kommentarsfälten påverkas när kommentatorn inte längre får vara anonym. Med kvantitativ innehållsanalys undersöks två artiklars kommentarer per dag under en vecka, 14 till 20 oktober 2010 och 2011, 14 artiklar från varje år. Urvalet av artiklar utgår från vilka artiklar som topplacerats i Aftonbladets pappersupplaga samma dag. Totalt har 1452 kommentarer undersökts med 28 variabler. Variablerna berör bland annat huruvida kommentaren är kritisk, om den svarar på en annan kommentar och om den innehåller stavfel eller andra språkliga misstag. Efter att kodningen genomförts gjordes ett reliabilitetstest där 30 redan undersökta kommentarer analyserades en gång till för att stärka resultatets validitet. Huvudresultatet visar att det 2011 pågår en mer aktiv diskussion mellan de som kommenterar och att kvinnorna har tagit mer plats i kommentarsfälten än tidigare. Detta kan ha sin förklaring i att det är mer lättillgängligt att kommentera via ett Facebook-konto förutsatt att man redan har ett registrerat konto. Språkbruket är i princip det samma båda åren, men kommentarerna har blivit längre och mer sakliga. / This study compares reader comments on articles displayed on Aftonbladet.se, in terms of content and language. Between these years the system for commenting on Aftonbladet.se has changed from a registration, when the user could choose their own alias, to commenting using their already existing Facebook-account with the user’s real name. This study answers the question how and if the reader comments change when the option of being anonymous disappears. This study analyses readers’ comments of two articles every day during two weeks, October 14th to October 20th 2010 and 2011, with a total of 14 articles each year. The selection of articles was based on the articles placement in the printed newspaper Aftonbladet the same day. 1452 comments have been studied through 28 variables. Some of the most important variables were; whether the comment is critical, whether the comment answers another comment and if it contains spelling mistakes. In order to strengthen the validity of the study a test of the reliability was made and 30 comments were re-analysed one more time. The main results of the study indicates that the debate was more active between the users in 2011 than in 2010 and that women to a higher extent started to take place in the commenting area. These results are probably an effect of using the Facebook account for commenting, which is accessible and easy to use.

Introduktion: Internet består idag av flertalet forum som var och en kan karaktäriseras som en internetkultur. Dessa forum inriktar sig till att antingen anonymisera sina användare för att utnyttja yttrandefrihetens maximala potential, eller icke-anonymitet där användare kan kopplas till personliga uppgifter tillgängliga till de som vistas på forumet. Allt fler svenskar väljer anonymiseringstjänster på grund av de digitala övervakningslagarna som har trätt i kraft under 2000-talet. Syftet: syftet med studien är explorativt, det vill säga att ta reda på hur så kallade lurkers, åskådare, uppfattar anonymitet på internet. Metod: för att samla empiri genomfördes kvalitativa intervjuer med sex stycken så kallade lurkers. Den empiriska datan analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: de analyserade intervjuerna visar att internetkultur omfattar begreppet anonymitet. Anonymiteten utgörs av två kategorier (i.) beteende och (ii.) interaktion. Resultatet visar att internetkulturer utgörs av olika barriärer som bestämmer vad som är tillåtet genom regler och normer. Anonymt beteende beskriver hur man individuellt behandlar eller presenterar sig själv för andra, och anonym interaktion beskriver det samspel som skapas mellan två eller flera användare. Samt genom att ansluta sig till en anonym internetkultur få uttrycka sina äkta åsikter utan konsekvens. Analys: resultatet analyserades övergripande med hjälp av utvecklade dramaturgiska begrepp. / Introduction: Internet today consists of several forums, each of which can be characterized as an Internet culture. These forums focus to either anonymize its users to take advantage of the maximum potential of free speech, or non-anonymity, where users can be linked to personal information available to those who dwell on the forum. More and more Swedes are choosing anonymization because of the digital surveillance laws in force in the 2000s. The purpose: the purpose of this study is exploratory, that is, to find out how so-called lurkers, spectators, perceived anonymity on the Internet. Method: to collect empirical data qualitative interviews with six so-called lurkers was conducted. The empirical data were analyzed using qualitative content analysis. Result: the analyzed interviews show that the Internet culture embrace the concept of anonymity. Anonymity is composed of two categories (i.) behavior and (ii.) interaction. The results show that Internet culture is made up of different barriers that determine what is permitted by rules and standards. Anonymous behavior describes how an individual treats or presents himself to others, and anonymous interaction describes the interaction that is created between two or more users. By connecting to an anonymous Internet culture gives the individual the option to express their true opinions without consequence. Analysis: the results were analyzed generally by using developed dramaturgical concepts.

Denna uppsats är en utvärdering av stödsökandes upplevelser av kontakt med Sveriges tjejjourer och deras upplevelser av stödbehov. Syftet med utvärderingen var att undersöka hur de stödsökande upplever det stöd de får i sin kontakt med tjejjourerna och att inkludera de stödsökande i utvecklingen av tjejjourernas verksamhet. Detta genom att ta reda på vilka behov de stödsökande anser sig ha då de kontaktar en tjejjour. Empirin samlades in genom en kvalitativ enkät avsedd för tjejer som varit i kontakt med tjejjourerna. Empirin hanterades genom innehållsanalys och kategoriserades under teman. Resultaten analyserades mot bakgrund av tidigare forskningen och teori. Den tidigare forskningen visade på befintlig kunskap och kunskapsluckor gällande ungas behov av socialt stöd och omständigheter kring ungas stödsökande beteende, samt socialt stöd online. De teorier som användes var empowerment och KASAM. Resultaten visar att tjejjourernas verksamhet är en uppskattad form av socialt stöd för tjejer idag och att möjligheten att vara anonym i stödkontakten är viktig. Resultaten visar även att tjejjourerna behöver bli mer synliga och att ökad tillgänglighet önskas av de stödsökande. En av de viktigaste faktorerna i tjejjourernas kontakt med stödsökande är att bemötandet är personligt och engagerat.