Sammanfattning Under tiden som yrkesverksam lärare kommer man med stor sannolikhet undervisa elever med autismspektrumstörning. Denna studie inriktar på just denna funktionsnedsättning och hur lärare kan arbeta pedagogiskt för att stödja dessa elever. Syftet är därmed att undersöka lärarens upplevelser av att undervisa elever med autismspektrumstörning. Studien grundar sig på tre olika teman som är kopplade till studiens frågeställning. Dessa teman handlar om lärarens tidigare erfarenheter, den anpassade undervisningen och samt övriga klasskamrater. Studien har intervju som metod. Den består av fyra respondenter som har olika bakgrund och utbildning. Studien utgår i från ett sociokulturellt perspektiv i analysdelen. Kortfattat visar studiens resultat att trots olika bakgrund, utbildning och erfarenheter anpassar lärarna undervisningen på ett liknande sätt. De har ett gemensamt synsätt och en positiv attityd för elever med autismspektrumstörning. Slutsatsen är att det sker en anpassad undervisning i klassrummet och att övriga elever påverkas positivt av den anpassade undervisningen. Nyckelord: Pedagogik, anpassad undervisning, autismspektrumstörning, intervju, lärarperspektiv

Armerad betong är ett av de vanligaste konstruktionsmaterial vi har. Tack vare armeringen i betongen kan konstruktionen ta upp de dragspänningar som uppstår från både betongens egentyngd och yttre laster. Kostnaderna för en betongkonstruktion beror på flera olika faktorer, armering och armeringsarbetet har ofta en stor ekonomisk betydelse för totalkostnaden för ett byggprojekt. Konstruktörens arbetsuppgift är att dimensionera betongelementet och se till att dragkraftsbehovet uppfylls. Behovet varierar i hela konstruktionen men vanligtvis dimensioneras betongelementet med samma armeringsmängd som krävs i maxmomentet i hela konstruktionen. Genom att anpassa armeringens dragkraftskapacitet efter dragkraftsbehovet kan dimensioneringsvillkoret uppfyllas med en mindre mängd armering vilket också ger en lägre armeringskostnad. Som konstruktör är noggrannare uträkningar ofta uteslutet på grund av tidspress. Att kunna anpassa armeringen i konstruktionen är en möjlighet som konstruktörer har men det kräver desto mer arbetstid. Konstruktören skulle behöva lägga fler arbetstimmar på att minska mängden armering vilket skulle innebära att entreprenören betalar konstruktören mer för arbetstiden, men sparar mer pengar på material. Detta skulle därmed kunna leda till en ekonomisk vinning både för konstruktör och entreprenör. Vilket leder till frågeställningen: Är det ekonomiskt lönsamt för en konstruktör att dimensionera betongelement med armering anpassad efter dragkraftsbehovet? Målet är att klargöra om det är lönsamt att som konstruktör lägga tid på att minska mängden armering i betongplattor.   En jämförelse av armeringsmängd har gjorts mellan en befintlig dimension utan optimerad armering och en ny dimension med optimerad armering. För att få ett så rättvist resultat som möjligt har ett befintligt projekt valts ut där samma förutsättningar använts. Studien behandlade en pålad betongplatta på 72,5 m2. Beräkningar har gjorts för hand på balkarna och för plattan har beräkningsprogrammen FEM-design 3D-Structure samt Concrete Beam används. Beräkningarna har gjorts enligt normsystemet Eurokoder 2: Dimensionering av betongkonstruktioner samt Boverkets konstruktionsregler.   Beräkningarna resulterade i att merkostnaden blir 1 450 kr för en betongplatta med optimerad armering. För flera likadana betongplattor sker en besparing då samma ritning kan användas till alla betongplattor. / Reinforced concrete is one of the most common construction materials we have. Thanks to the steel reinforced concrete, construction can take both the tensile stresses that arise from both the concrete's selfweight and external loads. The cost of a concrete structure depends on several factors; reinforcement and man-hours often have a significant financial impact on the overall cost of a building project. The constructor task is to design the concrete element and ensure that the tensile force requirement is met. The need varies throughout the structure but usually are concrete elements designed with the same amount of reinforcement that required at the maximum torque throughout the structure. By adapting the reinforcement’s tensile force capacity throughout the structure can dimensioning conditions be fulfilled with a smaller amount of reinforcement, which offers a lower reinforcement cost. As a constructor, accurate calculations are often excluded because of time pressure. Being able to customize the reinforcement of the structure is an opportunity that the constructors have but it requires more working hours. The constructor would need to add more hours to reduce the amount of reinforcement, which would mean that the contractor pays the constructor more for working, but saves even more money on materials. This could therefore lead to a financial gain for both the constructor and entrepreneur. Which leads to the question: Is it economically feasible for a constructor to use reinforcement adapted to the draft requirement? The intention is to clarify whether it is profitable to the constructor to spend time reduce the amount of reinforcement in concrete slabs.   A comparison of the amount of reinforcement has been made between an existing dimension without optimized reinforcement and a new dimension with optimized reinforcement. To get such a reasonable result as possible, existing projects have been selected where the same conditions has been used. The study dealt with a piled concrete slab of 72.5 m2. Calculations for the beams were made by hand and the slab with the calculation programs FEM Design 3D Structure and Concrete Beam. The calculations are made according to the standard system Eurocodes 2: Design of concrete structures and the Board's Design Regulations.   The calculations resulted in additional cost of 1450 SEK for a concrete slab with optimized reinforcement. For many of the same slab is made savings as the same drawing can be used for all concrete slabs.

Syfte med min studie var att undersöka hur idrottslärare tänker kring individanpassad undervisning som erbjuder valmöjligheter. Mina frågeställningar var: Ska man anpassa undervisningen så att eleverna erbjuds olika valmöjligheter och i så fall varför? Vilka för- och nackdelar finns det med en anpassad undervisning som erbjuder valmöjligheter inom ämnet idrott och hälsa? Hur kan man genomföra anpassad undervisning som erbjuder valmöjligheter inom ämnet idrott och hälsa på ett bra sätt?   Som metod valde jag att ha en kvalitativ ansats för att på så sett få en djupare förståelse för hur idrottslärarna tänker och resonerar kring att erbjuda valmöjligheter. Jag genomförde fyra intervjuer med olika idrottslärare som alla hade ett minimum av 10 års praktisk yrkeserfarenhet. Samtliga idrottslärare ansåg att det är viktigt att erbjuda eleverna valmöjligheter samt att det finns många för- och nackdelar som man måste vara medveten om. De var överens om att valmöjligheterna varierade mycket beroende på individerna i de olika klasserna. Alla lärare var överens om att valmöjligheter är speciellt bra lämpat för redskap och hinderbanor. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 6-9. Ht 2011</p>

Syftet med studien är att undersöka lärares uppfattning om hur undervisningen anpassas efter klassernas gymnasieprogram. Studien har med ett didaktiskt perspektiv fokuserats på om lärarna uppfattar uppdraget att anpassa undervisningen efter klassens gymnasieprogram i Naturkunskap A, om lärarna uppfattar behovet av anpassning av undervisningen efter klassens gymnasieprogram i Naturkunskap A samt hur lärarna beskriver sitt arbete med anpassning av undervisningen efter klassens gymnasieprogram i Naturkunskap A. Med en tolkande ansats som utgångspunkt har fyra lärare intervjuats i en kvalitativ intervjustudie. Lärarna är medvetna om uppdraget att anpassa efter gymnasieprogrammets inriktning och upplever att det finns behov av anpassning efter gymnasieprogrammets inriktning. Men de uttrycker att det finns också behov att göra andra anpassningar så som individanpassning. Lärarna beskriver sitt arbete med anpassningar och det viktigaste att anpassa tycker de är att prata så alla förstår samt att det är en tryggmiljö i klassrummet. Det stämmer överrens med att det krävs en trygg klassrumsmiljö för att ur ett sociokulturellt perspektiv kunna utforma kunskap. Som en intressant biprodukt, med stöd av intervjuerna, har det i studien utvecklats en modell som beskriver lärarnas arbete med anpassning. Modellen beskriver hur lärarna först möter en grupp och sedan när de lärt känna varandra kan gå från grupp till individnivå. Vilket program eleverna går på och vilken årskurs de kommer ifrån påverkar också hur gruppen ser ut tillsammans med vilka individer som gruppen består av. Modellen säger att lärare hämtar information ifrån individerna, årskursen och programmet för att kunna göra olika anpassningar. Jag har kunnat identifiera två olika typer av lärare som har olika lång arbetsstäcka för att komma till individnivå beroende på att de befinner sig i olika kontexter.

Elevers rätt till delaktighet finns beskrivet i flera av skolans styrdokument. Lärares syn och tolkning av hur delaktighet och inkludering ska fungera i skolans dagliga arbete skiljer sig åt. Nilholm och Göransson (2014) menar att inkludering visserligen är att undvika särlösningar utanför klassrummet men att det då finns risk att helheten missas. Szönyi och Söderqvist Dunkers (2018) ser det som ett problem att det inte finns en gemensam definition vad som menas med delaktighet.                                                  I den här studien intervjuas tio lärare som undervisar i den anpassade grundskolan om deras syn på god undervisning, elevers delaktighet och inkludering. Syftet med studien är att ta reda på hur några lärare ser på delaktighet och hur de ser att eleverna är delaktiga. Denna studie har en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer. Dessa intervjuer har sedan analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet och ekologiska systemteoretiska systemet. Några av de resultat som studien visat är att lärares syn på delaktighet skiljer sig åt och att synen på en skola för alla är olika. Flera av lärarna lyfter svårigheterna med att veta om eleverna är delaktiga då de saknar ett talat språk eller på annat sätt har svårt att kommunicera med varandra. Shier (2001) belyser vikten att eleverna hela tiden känner att de har personer runt sig som är lyhörda på vad de vill förmedla och ger förutsättning att kommunikation kan ske.

Syftet med studien är att undersöka framställningen av funktionsnedsättning i Lgrsär 22; anpassad grundskolas läroplanstext, samt att undersöka möjligheter och begränsningar med koppling till likvärdighet och hur det synliggörs i texterna för elever med funktionsnedsättningar. Med hjälp av kvalitativ innehållsanalys som metod, har det varit möjligt att undersöka och granska. Teoriramen fokuserar på likvärdighet som har varit ett grävande och sorterande begrepp i denna studie. Likvärdighet utifrån tre perspektiv; likvärdighet ur ett kollektiv kompensatoriskt perspektiv, likvärdighet utifrån individualiserat ansvarstagande perspektiv och likvärdighet utifrån kvalitet socialt rättviseperspektiv. Dessa perspektiv valdes då det tar utgångspunkt i att likvärdighet inte innebär likformighet i utbildning men erbjuder elever med olika förutsättningar lik-värdiga möjligheter till utbildning och inte begränsningar. Möjligheter och begränsningar är nyckelord i denna studies frågeställningar. Resultatet har sammanställts och analyserats mot studiens bakgrund, tidigare forskning, litteraturgenomgång samt ur likvärdighetsbegreppets tre perspektiv De första delarna av läroplanstexterna liknar varandra utifrån de olika skolformerna Det som framgår i resultaten är att i läroplanen förväntas det att eleverna ska bli lika aktiva medborgare och ansvarstagande i samhället med eller utan funktionsnedsättning. Samtidigt särskiljer sig förutsättningar som eleverna får när det gäller förväntningar och innehåll i undervisningen. Skillnaderna påverkar eleverna i undervisningssammanhang och kan ha konsekvenser för deras framtid samt möjligheter i samhället. Det är angeläget att eleverna får utveckla sin fulla potential. Studien visar vikten av att fortsätta utveckla undervisning inom den anpassade grundskolan för att främja elevernas utveckling. Genom att implementera anpassade undervisningsmetoder i läroplanen, erbjuda adekvat stöd, resurser och förväntningar samt att bygga starka samarbeten mellan skolan, hemmet och samhället. Följden blir att det som skrivs om läroplanens intention inte förverkligas. Vid genomgång av historiska handlingar, visar resultaten att synen på elever med funktionsnedsättningar har utvecklats genom tiden, trots det blir materialet för den anpassade grundskolan inom statliga insatser eller revideringar av styrdokument inte prioriterat.

Sammanfattning Individualiserad undervisning kan smidigast benämnas som att läraren anpassar undervisningen i klassrummet. Relationen mellan begreppen anpassad undervisning och individualisering är oundvikligt i dess sammanhang. Anpassningar inom skolverksamheter har i läroplanen varit aktuellt sedan lgr 62 fram till lgr 22. Det är en rättighet för eleverna att utbildningen ska vara tillgänglig för alla genom insättande av anpassningar i undervisningen utifrån elevernas individuella förutsättningar och behov. Syfte Denna kunskapsöversikt är ämnad för att söka, kartlägga och analysera forskning som belyser anpassad undervisning utifrån elevernas individuella behov och förutsättningar inom ämnet svenska i grundskolans F-3. Forskningen som ligger till grund för vår analys syftar på att besvara tre stycken frågeställningar: Vad kännetecknar forskningen om anpassad undervisning inom ämnet svenska? Vilka strategier anser forskning finns om anpassad undervisning? Vilka kompetenser anser forskning att lärare bör ha kring anpassad undervisning inom ämnet svenska? Metod Insamlingen av urvalet genomfördes genom en systematisk litteratursökning inom tre databaser: Primo, Eric och DiVA. De som inkluderades av urvalen och som ligger till grund för vår kunskapsöversikt är tio vetenskapligt granskade artiklar och två doktorsavhandlingar. Resultat Med utgångspunkt i vår kartläggning av våra inkluderade studier blir det uppenbart att det är betydelsefullt att lärarens strategier och kompetens blir avgörande för elevernas kunskapsutveckling när det gäller anpassningen för elevernas individuella behov och förutsättningar. I enlighet med det kan denna kunskapsöversikt bidra med lärdom som handlar om betydelsen av anpassad undervisning utifrån individuella behov och förutsättningar men även ge förslag på vidare forskning inom forskningsfältet där svagheter identifieras.

Det finns brister i skolans studie- och yrkesvägledning, bland annat när det gäller tillgänglighet och styrning, konstaterar en statlig utredning. I skolan måste undervisningen anpassas för att bli tillgänglig för alla elever, men görs detta med vägledningen? Funderingar uppstår kring hur kvalitén kan höjas och hur vägledningen kan tillgängliggöras. Studiens syfte är att bredda kunskapen om hur studie- och yrkesvägledare i skolan arbetar för att nå alla elever med vägledning. Syftet är även att undersöka hur studie-och yrkesvägledare resonerar kring och beskriver sitt arbete med snäv vägledning och hur den kan anpassas för att göras tillgänglig för alla elever. Forskningsfrågorna är: Vilka konkreta arbetssätt använder studie- och yrkesvägledare för att nå alla elever med snäv vägledning, hur ser studie- och yrkesvägledare på det enskilda samtalet, dess betydelse och möjligheterna till anpassning samt vilka faktorer påverkar möjligheterna att anpassa och tillgängliggöra den snäva vägledningen i skolan? Sex studie- och yrkesvägledare intervjuades i studien och det som genomsyrar resultatet är deras inkännande och empatiska förhållningssätt. Respondenterna beskriver att de anpassar samtalet och mötet med eleven efter individen. Flera vägledare tar upp relationsskapande, som en förutsättning för att kunna nå eleverna med vägledning. Samarbete lyfts fram som centralt och att vägledningen med fördel kan starta i klassrummet, för att sedan fångas upp i samtal hos SYV. I studiens resultat framkommer att flera olika faktorer påverkar möjligheten att anpassa och tillgängliggöra vägledningen. I analys och diskussion besvaras forskningsfrågorna utifrån studiens resultat och en diskussion förs kring orsaker och möjliga lösningar. Kompetensutveckling, relation som metod, samarbete och fokus på vägledningens innehåll ur ett helhetsperspektiv diskuteras. Framtida forskning skulle kunna vara att undersöka elevers uppfattningar om hur vägledningen kan anpassas.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett omfattande begrepp och kännetecknas av att personen har nedsatt förmåga att hantera sina känslor och upprätthålla samspel med andra människor. Psykisk ohälsa är vanligt förekommande i samhället. Patienter med psykisk ohälsa har hög risk till försämrad hälsa och att insjukna i somatisk sjukdom, därmed behov av att vårdas inom den somatiska vården. Det är viktigt som sjuksköterska att nå fram till denna patientgrupp för att förhindra försämrad hälsa, därför behövs det mer kunskap om hur sjuksköterskan kan anpassa interaktionen för denna patientgrupp. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att anpassa interaktionen med patienter som har en psykisk ohälsa på somatiska vårdavdelningar. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes. Det rekryterades sammanlagt sex sjuksköterskor via arbetsplatsträffar. Intervjuerna var semistrukturerade som innefattade en intervjuguide. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med hjälp av innehållsanalysen. Vilket sammanställdes till ett resultat. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier och fem underkategorier. Studiens resultat visade att en anpassad interaktion baserades på kunskapen om patienten som individ, sjukdomen och sjukdomsutvecklingen. Kunskapen införskaffades genom att skapa sig en relation med patienten som har en psykisk ohälsa med hjälp av kommunikationen. En god sjuksköterska- och patientrelation underlättade anpassningen av interaktionen för att på så vis kunna ge vård med god kvalité Slutsats: Samtliga deltagare uttryckte att deras erfarenhet av att anpassa interaktionen med patienter som har psykisk ohälsa kunde ha sina fördelar men även utmaningar. Föreliggande studie skulle kunna bidra till en ökad kunskap om hur sjuksköterskan kan anpassa interaktionen med denna patientgrupp. Studien kan även utgöra en bra grund till fortsatt forskning.

Studiens syfte är att undersöka samt att belysa komplexiteten i svenska kommuners krishantering med fokus på kommunikatörens roll vid kriskommunikation anpassad till personer med utländsk bakgrund. Studien är baserad på nio semistrukturerade intervjuer, åtta kommunikatörer och en säkerhetssamordnare på olika kommuner. De teoretiska utgångspunkterna som ligger till grund för studien är; strategisk kommunikation, kriskommunikation, the two-step flow model och nätverksstrategier samt budskap och meningsskapande.   Studiens resultat visar att det finns brister i kommunernas förberedande faser. Informanterna anser att kommuninvånarna ska känna till och ta ansvar för sig själv vid kris. Sverige präglas enligt Dressel (2015) av en statligorienterad riskkultur vilket innebär att invånarna förlitar sig på att stat och myndigheter tar sitt ansvar vid kris. Det finns alltså en motsättning i förväntningarna mellan kommunikatörernas önskan om invånarnas ansvar och vice versa. Det finns en medvetenhet bland informanterna om att personer med utländsk bakgrund ofta skiljer sig i hur de ser på risker och hot. Många gånger framhålls dock bristande resurser som en avgörande faktor när det kommer till anpassningen av kriskommunikationen. Vid snabba krisförlopp har kommuner idag svårt att tillgodose personer med utländsk bakgrunds informationsbehov, då insatserna är ad hoc. Detta främst på grund av långsamma översättnings processer, det är därför viktigt att kommunikatörerna använder sig av de interna resurser som finns till hands.