Följande uppsats är en kvalitativ studie med kvantitativa inslag och den har som syfte att undersöka engelsklärares uppfattning om och inställning till hur elever kommer i kontakt med det engelska språket på sin fritid.    De metoder som användes under studiens gång var semistrukturerad intervju och enkätundersökning. Sammanlagt deltog 7 engelsklärare i grundskolan, varav två deltog i den semistrukturerade intervjun och resterande fem deltog via en digital enkät.   Studiens resultat visar att engelsklärare är medvetna om hur deras elever kommer i kontakt med engelska, och utifrån detta individanpassar de undervisningen bland annat genom öppna uppgifter baserat på elevernas egna intressen. Den röda tråden som går genom studiens resultat handlar om ett av lärarens viktigaste uppdrag, att se vad eleven än behöver träna på, för att sedan hjälpa dem utveckla det.

SammanfattningAidan, Alia (2022). När svårigheter omvandlas till nya möjligheter, en studie om anpassning av lärmiljö för flerspråkiga elever med språkstörning i årskurs 4–6.(When difficulties are transformed into new opportunities, a study on adaptation of learning environment for multilingual students with language in grades 4 - 6).  Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.  Förväntat kunskapsbidrag Min förhoppning är att studien bidrar med utökad kunskap kring de dagliga utmaningar som flerspråkig elever med språkstörning möter samt hur speciallärare kontinuerligt arbetar för att individanpassa lärmiljön för flerspråkiga elever med språkstörning. Jag hoppas även att genom den studien kunna synliggöra olika arbetssätt som speciallärare använder för att främja och stimulera lärandet för flerspråkiga elever med språkstörning.  Syfte och frågeställningar Syftet är att beskriva hur fyra speciallärares undervisning och anpassning av lärmiljön för flerspråkiga elever med språkstörning i årskurserna 4–6. För att kunna få svar på det formades nedanstående frågeställningar:  -       Hur uppfattar och beskriver speciallärare språkstörning respektive flerspråkighet? -       Vilka konsekvenser för lärandet medför språkstörningen hos flerspråkiga elever? -       Hur anpassar speciallärare den pedagogiska och sociala lärmiljön och stödjer flerspråkiga elever med språkstörning?   Teori Den teoretiska utgångspunkten för studien är sociokulturell teori med fokus på begreppen, artefakter (språkliga och intellektuella), mediering, appropriering och proximal utvecklingszon.MetodEn kvalitativ studie inspirerad av fenomenografisk metodansats och halvstrukturerade intervjuer. I undersökningen intervjuades fyra speciallärare från fyra olika grundskolor i samma kommun i södra Sverige. Resultat Resultatet av undersökningen visade att flerspråkiga elever med språkstörning har expressiva och impressiva svårigheter, i undervisningssituationen samt i social interaktion med andra i elevgruppen. Resultatet betonar även vikten av det kollegiala samarbetet och betydelsen av samverkan med vårdnadshavare. Resultatet bekräftade även till en stor del att speciallärarna använder sig av anpassat material för att stötta och individanpassa den pedagogiska och sociala lärmiljön för flerspråkiga elever med språkstörning. Material som erbjuds var bland annat bildstöd och tillgång till digitala hjälpmedel.  Specialpedagogiska implikationer Det är viktigt att individanpassa stödet för flerspråkiga elever med språkstörning, men samtidigt inte glömma bort att våga utmana eleven ett steg över elevens eget nivå. Det för att kunna främja och stimulera utveckling av lärandet. En implikation av studiens resultat har visat att det saknas stöttning av en studiehandledare som behärskar elevernas modersmål, vilket resulterar i att eleven inte blir stimulerad på sitt modersmål i undervisningen. Vad som berör den sociala aspekten av lärmiljön rekommenderas en konkret handlingsplan som omfattar ett gemensamt förhållningssätt och som följs upp och utvärderas.

Syftet med detta projekt är att undersöka hur olika lärare undervisar för en mer inkluderande undervisning i matematik utifrån tre frågeställningar. Kvalitativ semistrukturerad intervjustudie genomfördes med fyra medverkande matematiklärare genom ett målstyrt urval. Intervjuerna fördes på distans, spelades in, transkriberades ordagrant, analyserades, kodades sedan utifrån teman och sammanställdes slutligen till ett resultat. Flera av lärarna i studien upplever känslan av otillräcklighet och brist på tid som svårast. Varierande undervisningsmetoder visar på ökad möjlighet till inkluderande matematikundervisning. Gemensamt går att se hur lärarnas metoder utvecklats med hjälp av deras kunskap för läroämnet och att allas mål är att utveckla dessa metoder för att bli så meningsfull och inkluderande som möjligt. Det framgår också att lärarna anser det vara av yttersta vikt att de får ett adekvat stöd och tillgänglighet av resurser för att skapa så bra förutsättningar för lärande som möjligt.

SAMMANFATTNING Bakgrund: I och med antagandet av Barnkonventionen 1989 och sedermera övrig lagstiftning och rekommendationer har synen på barn ändrats. Barn anses idag vara kompetenta individer vilka har rätt att ta del av information som rör dem samt göra sina röster hörda, och deras åsikter ska tas i beaktning. Barns delaktighet i sin vård har belysts i flera artiklar genom åren i vilka det visat sig ha en positiv inverkan på barn och vården av dem då de känt sig inkluderade i beslutsfattandet. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor kan arbeta för att öka barns delaktighet i sin vård i sjukhusmiljö. Metod: Litteraturöverskt Resultat: Sammanställningen av resultatet resulterade i tre kategorier; kommunikation med barn, barns beslutsfattande och organisatoriska faktorer, med vardera tre underkategorier. Resultatet visade på fördelar med att inkludera barn i beslutsfattandet gällande deras egen vård i sjukhusmiljö. Anpassad kommunikation och information visade sig vara bra sätt att inkludera barn. Barn som kände sig inkluderade och bjöds in i planeringen av vården var ofta aktiva i beslutsfattandet. Det framkom även att barn inte alltid vill vara aktiva beslutsfattare och att vårdpersonalen måste göra en bedömning inför varje unik interaktion. Något som efterlystes var framtagandet av riktlinjer och utvärderingsinstrument. Slutsats: Sjuksköterskan har i sitt arbete möjlighet att påverka och aktivt arbeta för att främja att barn inkluderas i sin vård och görs delaktiga i de beslut som tas på en för dem lämplig nivå.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på lärares erfarenheter och uppfattningarom bildämnets plats och betydelse inom gymnasiesärskolans undervisning. Studienämnar belysa bildämnets relevans inom, såväl som utanför, själva bildundervisningen.Författaren undersöker detta genom att intervjua tre lärare som arbetar i ovan nämnaverksamhet. Frågeställningar för denna studie är följande: Vilka erfarenheter hargymnasielärare av bildundervisning i gymnasiesärskolan? Vilka uppfattningar hargymnasielärare om bildämnets plats och betydelse i gymnasiesärskolan? Denna studiehar nyttjat en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer somdatainsamlingsmetod. Resultatet i denna studie visar att merparten av lärarna anser attbildämnet är ett viktigt ämne i gymnasiesärskolan. Vidare anser lärarna att elevernauppskattar bildämnet samt att skolledarna på gymnasiesärskolan värderar alla ämnenlikvärdigt. De intervjuade beskriver att ämnesöverskridande samarbeten är vanligtförekommande och att undervisning med inslag från estetisk verksamhet återfinns imånga klassrum och kurser. Bildämnet på gymnasiesärskolan används både ur ett mediespecifikt samt medieneutralt perspektiv. De intervjuade lärarna beskriver funktionen av bildundervisningen på gymnasiesärskolan som kompensatorisk och som ett lustfyllt skapande vilket främjar den personliga utvecklingen.

Det har skett en ökning av antalet elever i den anpassade grundskolan där elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning (IF) står för den största ökningen. Studiens syfte var att undersöka och ge exempel på hur lärare i den anpassade grundskolan arbetar med kunskapsutveckling för elever med lindrig IF, samt hur samverkan med grundskolan kan se ut gällande dessa elevers möjligheter till deltagande i klassrumsundervisning. Studien utgick från en kvalitativ forskningsansats där data samlats in genom semistrukturerade intervjuer med tio lärare verksamma inom den anpassade grundskolan. Resultatet har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv, där begreppen utveckling sker i samspel med andra och den proximala utvecklingszonen är det vi har utgått från.  Resultatet visade att det finns en stor variation gällande användandet av bedömningsstöden och i arbetet med elevernas kunskapsutveckling. Vi ser markanta skillnader gällande samverkan mellan de olika skolformerna. För en framgångsrik samverkan blir ledningens kunskaper om den anpassade grundskolan och dess verksamhet av stor betydelse för hur samverkan ser ut. Betydande blir även att ledningen och lokalerna är gemensamma för de båda skolformerna. Vi ser även att det har skett en förändring mot ett större kunskapsfokus kontra det tidigare omsorgsfokuset, även om det är ett område som kräver fortsatt utvecklingsarbete på skolorna.

Begreppet inkludering saknar en tydlig definition men kan i utbildningssystemet relateras till utbildning, pedagogik och praktik. Inkluderande utbildning framhävs som en process där målsättningen är att öka elevers delaktighet i skolans gemenskap (Florian & Black-Hawkins, 2011; Nilholm & Göransson, 2013). Utbildningen ska utgå från individers olika sätt att tillgodogöra sig undervisning (AlRawi & AlKahtani, 2021) samtidigt som den ska utveckla kunskaper och grundläggande värden för ett aktivt medborgarskap (Lgrsär22, 2022). Syftet med denna studie var således att belysa komplexiteten i speciallärares och specialpedagogers inkluderande uppdrag i relation till elevernas utveckling och lärande mot målen i grundsärskolan (anpassade grundskolan). För att undersöka detta användes semistrukturerade intervjuer som metod. Analys av resultatet har genomförts med utgångspunkt i Bronfenbrenners (1979; 1996) utvecklingsekologiska perspektiv. Resultaten visar att inkludering beskrivs handla om tillgänglighet och aktivt deltagande där komplexiteten framhävs på olika sätt. Faktorer som elevernas individuella behov och förutsättningar samt relationer och styrdokument betonas. En slutsats är att komplexiteten i inkluderingsuppdraget innefattar en rad utmaningar och dilemman som kan kopplas till såväl samhälleliga strukturer och krav som den egna verksamhetens förutsättningar och elevgruppernas mångfald.

No description available.

Syftet med den här studien var att belysa elevers upplevelser av- och tankar om anpassad motorisk träning i skolan, med stöd av tre pedagogiska perspektiv: motorisk utveckling, fysisk aktivitet och självförtroende. Vi har använt oss av en kvalitativ metod, då vi har intervjuat elever mellan sju och tolv år, på fyra skolor i Skåne som har anpassad motorisk träning. Materialet i studien omfattar 24 elever, varav 13 godkände att intervjuas, via ett samtyckesbrev. Resultatet visade att alla de intervjuade eleverna upplever att de har blivit bättre motoriskt och känner att de trivs och vågar mer och har kul under lektionerna i anpassad motoriskt träning. Majoriteten av de intervjuade har ett intresse av fysisk aktivitet och de upplever en ”må-bra-känsla” när de är fysiskt aktiva. Resultatet av vår undersökning kan komma att användas som underlag för att framhäva betydelsen av anpassad motorisk träning. Slutsats: Resultaten visar att den anpassade motoriska träningen är en stödjande miljö som leder eleverna in på rätt spår, där de är fysiskt aktiva, tränas motoriskt, tar ansvar för sin hälsa och där självförtroendet stärks. Resultaten tyder också på att alla skolor i framtiden bör erbjuda daglig fysisk aktivitet och anpassad motorisk träning mer än två dagar i veckan. / The purpose of this study was to illuminate students' experiences of- and thoughts on adapted motor training in school, with the support of three pedagogical perspectives: motor development, physical activity and self-confidence. We have used a qualitative method, as we have interviewed students between the ages of seven to twelve at four different schools in Skåne with adapted motor training. The material in this study comprises of 24 students, of which 13 agreed to be interviewed, through a consent letter. The result showed that out of all the questioned students, they experienced that they had improved their motor skills, were confident, scales more and had fun in their classes of adapted motor training. The majority of the participants in this study have an interest in physical activity and they experience a “feel-good-sensation” when they are physically active. The results in our study may be used as a guide to highlight the importance and meaning of adapted motor training. Conclusion: The results show that the adapted motor training is a supported environment that leads the students in the right direction, where they are physically active, take responsibility of their own health, improve their motor skills and self-confidence strengthening. The results also indicate that all the schools in the future should offer daily physical activity and adapted motor training more than twice a week.

Examensarbetet En skola för alla? Hur pedagoger arbetar med de ”snabba” eleverna i svenska är skrivet av Anna Andersson och Lotta Andersson. De elever som har varit snabba inom skolämnen har enligt tidigare forskning inte varit en prioriterad grupp inom den svenska skolan. Enligt tidigare forskning har dessa elever inte fått någon stimulerande undervisning på deras rätta nivå. Syftet med denna undersökning var att belysa hur pedagoger inom årskurs F-3 arbetar med de elever som är snabba inom svenskämnet och hur dessa elever blir stimulerade och motiverade under sin skolgång. Samt belysa vilken form av materiel pedagogerna använder sig av för att ge eleverna den undervisning som de har rätt till. Tre intervjuer och åtta enkäter med verksamma pedagoger i årskurs F-3 genomfördes för att få en bild av hur det ser ut i några skolor. Resultatet från intervjuer och enkäter visade, tvärtemot vad tidigare forskning visar, på en bild av lärare som arbetade för en individanpassad undervisning för att alla elever skulle få känna sig motiverade och stimulerade till sitt arbete i skolan.