Forskarna menar att dyskalkyli är lika vanligt förekommande som dyslexi. För att hjälpa elever med dyskalkyli är det viktigt att upptäcka svårigheterna så tidigt som möjligt. Internationell forskning har genomfört tester för att finna orsaken till dyskalkyli och därmed kunna ställa en tidig diagnos samt sätta in tidig hjälp. Jag har därför undersökt vilken kunskap lärare har för att kunna upptäcka dyskalkyli och anpassa undervisningen för att hjälpa elever med specifika matematiksvårigheter. För detta ändamål genomfördes ett antal intervjuer med lärare som arbetar med matematikundervisning i de tidigare skolåren. I undersökningen har det framkommit att det talas väldigt lite om dyskalkyli och kunskapen om begreppet är enligt informanterna ganska begränsad. Dyskalkyli har inte fått samma uppmärksamhet som dyslexi trots att litteraturen betonar att det är lika viktigt att kunna räkna som att kunna läsa och skriva för att klara sig i dagens samhälle. Å andra sidan visade det sig att elever med matematiksvårigheter får hjälp även om svårigheterna kanske inte fått benämningen dyskalkyli. Undersökningsresultatet visade dock tydligt att dyskalkyli endast förekommer sällsynt vilket kan ha sin förklaring i att en säker diagnos inte kan ställas förrän eleverna är äldre. Studien visade också att informanterna vill ha mer kunskap om hur dyskalkyli kan upptäckas och därmed ännu bättre kunna bemöta elever med matematiksvårigheter.

Since reading difficulties is a growing problem in Society and a problem that hinders Children to take an active part in every day life, I wanted to investigate how the School Library can be an educational resource for students with reading difficulties. Using qualitative interviews, I have gained insight into how three school librarians and two teachers work with Students with reading difficulties at two different Schools.The Respondents feel that they have the Knowledge necessary to work with students with reading difficulties, but Wish they had more Resources in terms of Time and Staff to help Students achieve School Goals even better. There are always new assistive technology for Students with Reading Difficulties, and an important part of the Educational work of the School Library, is to be informed of the Facilities available and how they work. I show, in my Research the importance of cooperation between school libraries and teachers to provide the students with reading difficulties the love of reading and work to promote reading. It is important that the School Librarian is an integral part of the School's Team to take full advantage of every opportunity to help the Reading Impaired Students with Information and finding the right Reading Level. Other important aspects that I see as very important to help the Reading Impaired Students in their Reading Development, is that they are given a lot of time and a Peaceful and Stimulating Environment to read and learn in.

Abstrakt   Syftet med undersökningen har varit att undersöka två skolor beträffande sitt arbetssätt med elever i behov av särskilt stöd; tillämpade de segregerad eller integrerad undervisning för dessa elever, hur dessa elevers lärmiljö såg ut, hur fungerade samarbetet mellan hemmen, skola och övriga samhällsfunktioner.   Bakgrunden till undersökningen var dels det egna intresset för att arbeta med elever i behov av särskilt stöd, dels Skolverkets utbildningsinspektions rapport (2007) där de rapporterade att en del kommuner inte följde lagen i sitt arbete med elever i behov av särskilt stöd.   Författaren valde att göra en jämförande fallstudie med enkät och frågeguide som metod för undersökningen. Två skolor jämfördes och tre lärare svarade på enkätfrågorna.   Resultatet av undersökningen visade att båda skolorna hade någon form av segregerad undervisning för de elever som hade det extra svårt och omfattningen ökade i de äldre årskurserna. De vanliga klassrummen var sällan anpassade för utåtagerande elever med koncentrationssvårigheter m.m. I de högre årsklasserna var samarbetet med hemmen, polisen och resursgruppen (socialtjänsten) betydligt intensivare.                                                                                                                                     Nyckel ord: Elever i behov av särskilt stöd,  klassrumsmiljö, segregerad undervisning, integrerad undervisning, anpassad undervisning.

Examensarbetets syfte är att kartlägga belysningsprocessen vid kulturhistoriska belysningsprojekt.; vilka intressenter som är delaktiga, vilka lagar och regler som styr belysningen i dessa miljöer samt ta reda på om det finns någon sammanhållande kraft som säkerställer att objektets värden bibehålls och att staden som stadsrum gestaltas enhetligt. Följande frågeställningar besvaras i rapporten:  Vem/vilka bär ansvar i processen vid utformningen av historisk anpassad belysning och hur ser samverkan mellan olika aktörer ut under processen.  Hur ser det ut i dagens samhälle när det gäller att uppmärksamma ett kulturminne med belysning?  Vilka riktlinjer/lagar finns det för att säkerställa kvaliteten av arbetet? Under studien har intervjuer genomförts med personer som varit delaktiga under gestaltandet av belysningen för domkyrkorna i Uppsala och Lund. Vi har talat med beställaren, ljusdesigners, RAÄ - Riksantikvarieämbetet, SFV - Statens Fastighetsverk, Länsstyrelsen på respektive ort samt stadsarkitekter i båda dessa städer. På vardera platsen genomfördes en observation av dessa anläggningar i vilken vi har ställt den information som vi samlat in under intervjuerna mot det färdiga resultatet. Resultatet visar att det idag inte finns någon sammanhållande kraft/person som säkerställer kvalitet och enhetlighet när det gäller belysningsplanering i staden. De lagar som finns idag berör inte belysningen i sig utan dessa innehåller snarare restriktioner för hur installationen får påverka de skyddade objekten. Gestaltningsarbetet regleras också via bygglov och kravställande intressenter vilket på det sättet begränsar att belysningen inte blir dominerande. Denna bedömning görs från objekt till objekt. Baserat på det resultat som vi fått kan vi dra slutsatser att det skulle behövas en person som har det övergripande ansvaret för denna typ av belysningsfrågor. Detta för att säkerställa att resultaten sammanfaller med önskvärd helhet för staden. Dessutom ser vi att en viktig yrkesgrupp, stadsarkitekterna, bör involveras mer i dessa frågor för att alla delar i staden ska finnas med i resonemanget för ett enhetligt stadsrum. Samarbetet är i dessa projekt viktigt att trycka på. Dessutom ska man tidigt ställa sig frågan om varför man vill genomföra en belysning och därför utforma en målbild för varje projekt. Ett belysningsprogram eller andra riktlinjer kan behöva utformas för att förenkla processen och förtydliga komplexiteten med att belysa äldre, historiskt viktiga miljöer.

På fastigheten Nornan 13 i Tingsryd, Kronobergs län, finns idag en mangårdsbyggnad från mitten av 1800-talet. Då ett flertal ekonomibyggnader på fastigheten tidigare förstörts i en brand, funderar fastighetsägaren på att komplettera tomten med nya byggnader i form av flerbostadshus. Denna rapport utreder möjligheterna och förutsättningarna för nybyggnation på Nornan 13, samt ger utifrån dessa villkor förslag på hur sådan byggnation bör och kan utformas. Förslaget presenteras med hjälp av ritningar, illustrationer och beskrivningar. Eftersom samtliga byggnader på Nornan 13 och närliggande fastigheter är av äldre karaktär bedöms området som känsligt för ny modern bebyggelse. Av den anledningen genomförs en områdesanalys för att kunna identifiera områdets kulturhistoriska värden, samt undersöka hur nybyggnation kan tillvarata dessa. Områdesanalysen genomförs med stöd av DIVE-metoden.

Personer med autismspektrumtillstånd tillhör gruppen som ökat mest inom insatsen daglig verksamhet. Då insatsen tillkom utformades den främst efter personer med utvecklingsstörning eller med stora fysiska funktionshinder. Syftet med studien är att undersöka hur daglig verksamhet är anpassad efter personer med Aspergers syndrom. Utifrån intervjuer med personal på daglig verksamhet visar resultaten på att daglig verksamhet fungerar bra och är anpassad efter individuella behov. Samtidigt visar resultaten på att en utveckling av daglig verksamhet behövs men upplevs svår att genomföra. Slutsatserna är att det kan vara svårt att anpassa en verksamhet efter personer med Aspergers syndrom då de inte alltid beskriver vilka behov de har, att behov kan se väldigt olika ut individer emellan samt att deras förmågor kan ses som både styrkor och svagheter. En slutsats är även att arbetet med målgruppen bör kompletteras med arbete utifrån en samhällsnivå för att en utveckling mot en anpassad verksamhet ska möjliggöras. / People with autism spectrum disorders belong to the group that has increased most within the daycare center. At the introduction, the daycare center was primarily designed for people with intellectual or major physical disabilities. The study's purpose is to examine how daycare center activities are adapted for those with Asperger’s syndrome. Interviews with daycare center staff show that the activities function well and are adapted for individual needs. However, the results also show that a development of the activities is needed but believed difficult. The conclusions are that it seems to be difficult to adapt activities for people with Asperger’s syndrome since they not always describe their needs, that their needs may be very individual, and that their abilities can be seen as both strengths and weaknesses. Another conclusion is that the work with the target group should be complemented with work at a community level, to enable development towards adapted activities.

Denna kandidatuppsats behandlar multinationella företags anpassning av sin marknadskommunikation utifrån marknaders kulturella olikheter. Vi fokuserar på ett företags anpassning av marknadskommunikationen i form av direktförsäljning i världen i allmänhet och Sverige, Tyskland och Indien i synnerhet. Vår frågeställning är således: Hur ser marknadskommunikationens anpassningsnivå utifrån olika kulturer ut hos ett svenskt multinationellt företag? Från ett företagsperspektiv Från ett externt perspektiv   För att studera detta ämne var vi i behov av teorier kring marknadsföring samt kulturella olikheter. Därför har flertalet forskares teorier kombinerats med störst fokus på artiklar och studier av Hofstede och de Mooij. Gemensamma nämnaren för dessa artiklar är deras argumentation för vikten av anpassad marknadskommunikation och kulturers stora olikheter. Vidare har Fills Marketing communications: engagements, strategies, and practice från 2005, där han beskriver fördelar även med standardisering, anlagts för en mer nyanserad bild.   För våra empiriskadatainsamlingar utgick vi ifrån en såväl kvalitativ som kvantitativ ansats. Vi genomförde tre intervjuer med anställda med marknadskommunikationsansvar från företaget som studerats, det för att skapa en förståelse för deras utgångspunkt (Företagsperspektiv). Vidare genomfördes en innehållsanalys av företagets produktkataloger för att undersöka hur anpassad dess marknadskommunikation upplevs vara från ett externt perspektiv (Hofstedes empiriska bevis i kombination med studiens innehållsanalys). Resultatet visade att företaget såg anpassningen som en viktig del och hade utfört studier som visade på förbättrade försäljningssiffror då katalogerna innehöll igenkännande förebilder. Däremot visade innehållsanalysen av katalogerna att anpassningen av katalogerna inte stämde överens med företagets ambitioner. Slutsatsen är att det finns en diskrepans mellan företagets ambition gällande marknadskommunikationen och denna studies externa perspektiv.

Pedagogisk tillgänglighet handlar om att göra anpassningar i pedagogiken så att alla elever kan delta på sina villkor. Denna studie har valt att fokusera på pedagogisk tillgänglighet för fysiskt, psykiskt och intellektuellt funktionsnedsatta elever ur ett lärarperspektiv. Syfte har varit att undersöka lärares uppfattningar om deras kunskapsbas samt pedagogiska anpassningar gällande elever med fysiska, psykiska och intellektuella funktionsnedsättningar. Syfte har dessutom varit att undersöka om dessa uppfattningar skiljer sig åt mellan lärare beroende på yrkeserfarenhet och kön. Syftet låg till grund till tre frågeställningar: (1) Hur ser lärares uppfattade kunskapsbas ut gällande elever med fysisk, psykisk och intellektuell funktionsnedsättning? (2) Finns det skillnader i hur lärarna uppfattar att de anpassar pedagogiken för elever med fysisk, psykisk och intellektuell funktionsnedsättning? Hur ser dessa i så fall ut? (3) Finns det ett samband mellan lärarnas uppfattade kunskapsbas och hur ofta de uppfattar att de anpassar pedagogiken till elever med fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsnedsättning? Hur ser detta i så fall ut? En enkätstudie har genomförts på fyra av Uppsala kommuns gymnasieskolor. Totalt 51 lärare deltog i undersökningen. Efter analys av data drogs följande slutsatser: Lärarna uppfattade i genomsnitt att de hade ”ganska bra” kunskap om vilka av deras elever som hade någon funktionsnedsättning. Ingen signifikant skillnad upptäcktes i hur lärarna uppfattade att de anpassade pedagogiken för elever med fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsnedsättning. En könsskillnad upptäcktes där kvinnorna uppfattade sig själva göra mer frekventa anpassningar av pedagogiken för elever med psykiska funktionsnedsättningar än vad männen gjorde. Ingen signifikant skillnad upptäcktes mellan lärare beroende på yrkeserfarenhet. Tre positiva korrelationer upptäcktes när samband mellan kunskapsbas och frekvens av anpassningar i pedagogiken undersöktes. Det innebär att ju mer lärarna uppfattade att de visste om elevernas funktionsnedsättningar, desto mer frekvent uppfattade de att de anpassade pedagogiken för eleverna.

Tack vare PISA-undersökningarna har läsförståelse hamnat i fokus i och med att resultaten pekar mot att ungdomars läsförståelse har försämrats. För att förbättra läsförståelsen krävs arbetsmetoder som lärare aktivt arbetar med i klassrummet och att undervisningen är anpassad efter elevers olika förutsättningar.I föreliggande uppsats har syftet därför varit att undersöka vad som i tidigare forskning skrivits om undervisning i läsförståelse på gymnasiet och hur den kan anpassas till den individuella eleven. Med systematisk litteraturstudie som metod har nio vetenskapliga texter bearbetats noggrant för att kunna besvara följande: - Vad finns det för metoder för att arbeta med läsförståelse?- Hur kan läsförståelseundervisningen anpassas efter elevers olika förutsättningar? I de studerade texterna framgick att både lärarna och eleverna tillämpade olika strategier som underlättade för förståelsen. Exempelvis ställdes frågor till texterna och repetition tillämpades, och bearbetning av text med hjälp av textsamtal var en metod där elevers förståelse ökade samt även i viss mån när texter bearbetades med hjälp av skrift. I de studerade texterna framgick även att hög text- och genremedvetenhet samt läslust kunde kopplas samman med läskompetens. Ur resultatet framgick också att elever kan ha olika styrkor och svagheter för vilka de behöver undervisning som är individuellt anpassad. Utifrån resultatet drogs bland annat slutsatsen att för att undervisningen ska kunna anpassas efter varje elev krävs av lärarna goda kunskaper om läsförståelsens olika komponenter och att elever får läsa texter som motsvarar deras kunskapsnivå. En annan slutsats som drogs utifrån resultatet är att oavsett om eleverna ska samtala eller skriva krävs att uppgiften uppmuntrar eleverna till tolkning och reflektion för att förståelsen av det lästa ska öka.

Bakgrund: Postoperativa sårinfektioner är en vanlig komplikation till kirurgi och orsakar lidande för patienten och extra kostnader för samhället. Preoperativ dusch är en viktig faktor som kan förhindra uppkomsten av komplikationer efter en operation. Sjuksköterskan ansvarar för att kunna anpassa informationen till patienten om den preoperativa duschen så att patienten känner sig välinformerad och trygg i situationen. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur information om genomförandet och vikten av den preoperativa duschen anpassas till patienten. Metod: Deskriptiv design med kvalitativ induktiv ansats. Semistrukurerade intervjuer genomfördes med 11 sjuksköterskor. För analys av resultatet har kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman (2004) använts.  Resultat: Studiens resultat visade att anpassad information om genomförandet och vikten av den preoperativa duschen var viktig för att öka patientens känsla av trygghet och delaktighet. Att använda ett gemensamt språk med ord anpassade till patienten lyftes fram som viktigt för att kunna ge anpassad information. I intervjuerna framkom även att det fanns ett behov av skriftlig information på olika språk. Sjuksköterskorna var överens om att faktorer i arbetsmiljön – såsom tidspress, hög arbetsbelastning samt dåligt samarbete mellan avdelningar - var en stor anledning till att information blev bristfällig och nedprioriterades. Slutsats: Sjuksköterskornas information om den preoperativa duschen fokuserade främst på genomförandet och lite vikt las på varför den skulle göras. Att ha tid identifierades som en viktig förutsättning för att kunna anpassa information till patienten, och på så viss öka deras känslor av delaktighet och trygghet. Informationen om den preoperativa duschen nedprioriterades ofta på grund av att andra arbetsuppgifter ansågs viktigare. För att öka sjuksköterskornas förståelse för betydelsen av den preoperativa duschen skulle operationssjuksköterskan kunna dela med sig av sin kompetens och hjälpa till med utformandet av skriftlig information. / Background: Surgical site infections are common complications of surgery and causes suffering for the patient and extra costs for the society. The preoperative shower is an important factor that can prevent the occurrence of complications caused by surgery. The Registered Nurse is responsible to inform the patient about the preoperative shower so that the patient feels well-informed and safe in the situation.  Aim: The aim of this study is to explore how information about the implementation and the importance of the preoperative shower is adapted to the patient.  Method: Descriptive design with a qualitative inductive onset. Semi-structured interviews were conducted with 11 Registered Nurses. A qualitative content analysis inspired by Graneheim and Lundman (2004) was used for the analysis.  Result: The result showed that adapted information about the implementation and importance of the preoperative shower was important for enhancing the patient’s feeling of safety and participation. To use a common language with words adapted to the patient was regarded as important for the ability to give an adapted information. The necessity of written information in different languages was also identified in the interviews. The Registered Nurses agreed that factors in the work-environment – such as insufficient time, an extensive workload and poor co-operation between wards – were strong reasons causing information to become inadequate and not prioritised. Conclusion: The Registered Nurses information about the preoperative shower focused mainly on its implementation, and little on its importance. To be given time was identified as important for the ability to adept the information to the patient, and thus enhance the patients feeling of participation and safety. Information about the preoperative shower was often given lower priority due to other, higher prioritised, duties. To enhance the Registered Nurses understanding of the meaning of the preoperative shower the theater nurse could share their knowledge and be helpful in the design of written information.