Bakgrund Det riktas idag mycket fokus på entreprenörskap i samhället och det blir allt vanligare att människor väljer företagande som ett karriärsval. Den tid vi nu lever i brukar kallas för entreprenörens era och de personer som väljer att starta eget företag hyllas som hjältar. Detta fokus på entreprenörskap grundar sig i att det i Sverige under de senaste två decennierna har skett ett ideologiskt skifte och en individualiseringsprocess på arbetsmarknaden. Genom denna individualisering har ansvaret för att få ett arbete flyttats från staten till individen. Individens rätt till en anställning har ersatts av skyldigheten till att skaffa en anställning. Idag har individen själv ansvaret att hålla sig anställningsbar på marknaden eller bli egenanställd genom att starta ett eget företag.Syfte Syftet med vår studie är att få en ökad förståelse kring vad det är som driver ett urval entreprenörer till att satsa sin tid och sina resurser på att starta ett eget företag. Vi vill skapa en bild av hur våra respondenter upplever risker och möjligheter som företagsstarten medför och vad som har påverkat dem att starta eget företag.Metod Vi har valt att göra en kvalitativ studie med tematiskt öppna intervjuer för att samla in vårt empiriska material. Intervjuerna har utförts på tio entreprenörer som grundat olika stora företag och är verksamma inom olika branscher.Resultat Respondenterna uppger flera olika motiv till att starta eget företag så som idéförverkligande, ekonomi, intresse, utveckling och självbestämmande. Det största motivet vi kunnat utläsa är självbestämmande och att kunna råda över sin egen tid. Det som har påverkat respondenterna till att känna dessa drivkrafter inför att starta eget företag ser vi är deras familj och nära omgivning samt den samhällshällsförändring som skett. Respondenterna ser tid och pengar som de största riskerna med att starta eget företag men de menar att fördelarna med att driva företag överväger dessa risker. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

<p>En sjukskrivning orsakad av psykisk ohälsa leder till en frånvaro från arbetsmarknaden och medför negativa konsekvenser för individen. Sannolikheten för att komma tillbaka i arbete minskar när sjukskrivningsperioden ökar. Att snabbt få tillbaka individen och påbörja en rehabilitering har visat sig vara framgångsrikt för den sjukskrivnes återinträde på arbetsmarknaden. Syftet med föreliggande studien var att kartlägga faktorer som kan påverka en individs möjlighet att återkomma till arbetsplatsen samt att undersöka om en långtidssjukskrivning påverkar en individs anställningsbarhet. Data inhämtades genom semistrukturerade intervjuer med nio arbetstagare och fyra arbetsgivare. Ur resultatet framkom att faktorer såsom socialt stöd och anpassning av arbetsuppgifter och arbetstider var relevanta. Vidare visade resultatet att den upplevda anställningsbarheten påverkades av en sjukskrivning. Rehabiliteringens utfall var beroende av arbetsgivarens hänsyn till individens resurser och behov. Att tillämpa utbildning i rehabiliteringsprocessen kan öka den anställdes upplevda anställningsbarhet vilket gynnar både organisationen och individen.</p>

<p>Arbetet bygger på frågorna om vad som är god anställningsbarhet för ekonomer och hur stor roll mjuka egenskaper spelar för anställningsbarheten. Frågorna uppstod i samband med den omstrukturering av ekonomutbildningen vid Karlstad Universitet som kommer ske i samband med att den nya handelshögskolan etableras. Vi tar även upp vår syn på hur Bolognaprocessen påverkar anställningsbarheten och ytligt hur rekryteringsprocessen är uppbyggd för att få en bättre förståelse för hur en anställning går till.</p><p> </p><p>I uppsatsen har vi redovisat de nio intervjuer vi genomfört med olika personer från olika företag och organisationer angående deras syn på anställningsbarhet och hur de värderar mjuka egenskaper. Med teori som grund har vi även valt att presentera en egen modell över vad vi anser är mjuka egenskaper.  </p><p> </p><p>Vår slutsats är att en god anställningsbarhet uppnås genom en slutförd ekonomutbildning i kombination med goda mjuka egenskaper. Det första steget är att ta sig till intervju och för att göra det behöver den arbetssökande ekonomen vara kvalificerad och ha en examen. Betygen spelar mindre roll. Bland de som tar sig till anställningsintervjun är det den sökande med bäst mjuka egenskaper som oftast får jobbet. Därför kan vi konstatera att mjuka egenskaper är en nyckelegenskap för att få jobb som ekonom och att det vore en bra idé att försöka införa det som ett koncept på den nya ekonomutbildningen. Vi anser också att skolan bör satsa på att erbjuda bra masterutbildningar istället för att lägga all kraft på att få erhålla en civilekonomexamen, då en masterexamen kvalitetsmässigt tycks väga minst lika tungt som en civilekonomexamen i Sverige.</p>

Arbetet bygger på frågorna om vad som är god anställningsbarhet för ekonomer och hur stor roll mjuka egenskaper spelar för anställningsbarheten. Frågorna uppstod i samband med den omstrukturering av ekonomutbildningen vid Karlstad Universitet som kommer ske i samband med att den nya handelshögskolan etableras. Vi tar även upp vår syn på hur Bolognaprocessen påverkar anställningsbarheten och ytligt hur rekryteringsprocessen är uppbyggd för att få en bättre förståelse för hur en anställning går till.   I uppsatsen har vi redovisat de nio intervjuer vi genomfört med olika personer från olika företag och organisationer angående deras syn på anställningsbarhet och hur de värderar mjuka egenskaper. Med teori som grund har vi även valt att presentera en egen modell över vad vi anser är mjuka egenskaper.     Vår slutsats är att en god anställningsbarhet uppnås genom en slutförd ekonomutbildning i kombination med goda mjuka egenskaper. Det första steget är att ta sig till intervju och för att göra det behöver den arbetssökande ekonomen vara kvalificerad och ha en examen. Betygen spelar mindre roll. Bland de som tar sig till anställningsintervjun är det den sökande med bäst mjuka egenskaper som oftast får jobbet. Därför kan vi konstatera att mjuka egenskaper är en nyckelegenskap för att få jobb som ekonom och att det vore en bra idé att försöka införa det som ett koncept på den nya ekonomutbildningen. Vi anser också att skolan bör satsa på att erbjuda bra masterutbildningar istället för att lägga all kraft på att få erhålla en civilekonomexamen, då en masterexamen kvalitetsmässigt tycks väga minst lika tungt som en civilekonomexamen i Sverige.

Denna studie handlar om begreppet anställningsbarhet utifrån lärare och yrkesverksamma i bageribranschen. I och med införandet av den nya läroplanen Gy11 ändrades yrkesutbildningarna från att vara yrkesförberedande till att eleverna nu efter avslutat gymnasieutbildning skall vara anställningsbara. Anställningsbarhet är ett vitt begrepp och betydelsen ändrar sig beroende av vem som använder sig av det. Frågan är om tolkningarna är olika i bransch och skola och att man därför inte kan uppnå Gy 11:s mål med anställningsbarhet? För att undersöka om det finns en samsyn på begreppet intervjuades sex lärare inom restaurang och livsmedelsprogrammet samt sex representanter från branschen. De har alla lämnat sina åsikter om anställningsbarhet via kvalitativa intervjuer och dessa har sedan sammanställts till ett resultat. Resultatet visade en samstämmighet över vad de ansåg vara viktigast för anställningsbarheten, vilket var grundkunskaperna i yrket. / With the introduction of the new curriculum Gy11 VET, vocational education and training changed from being a vocational. Now the focus is to make the students employable after completion of secondary education. Employability is a broad term and the meaning changes depending on who uses it. The question is whether the interpretations are different in the industry and in the schools and that it therefore cannot achieve Gy 11's goal of employability? To investigate whether there is consensus on the concept I interviewed six teachers in the restaurant and food program, and six representatives from the industry. They have all left their opinions on employability through qualitative interviews and these were compiled into a result. The results showed a consensus over what they considered most important for employability, which was the basic skills in the profession.

Syftet med denna studie är att genom en dokumentanalys utröna hur Skolverket har utformat det nya Hantverksprogrammet, hur de har resonerat kring problem och möjligheter med APL, samt hur Skolverket definierar begreppet anställningsbarhet. Undersökningen omfattar även en intervjustudie för att få veta hur några av lärarna på hantverksprogrammet ställer sig till samma frågor och vi jämför slutligen Skolverkets och lärarnas uppfattningar. Mycket skiljde sig i synen på den nya läroplanen, både mellan vad Skolverket och skolorna ansåg men också mellan skolorna i sig. Den stora skillnaden vi hittade mellan skolorna var hur olika svårt de hade att få tag i kvalitativa APL-platser till sina elever. Detta verkade ha att göra med hur skolorna låg geografiskt, dvs. om de låg i storstadsregionen eller de mindre städerna. I de större städerna var det inget problem att skaffa relevanta APL-platser medan lärarna i småstäderna inte anser sig kunna uppfylla kravet på kvalitativa praktikplatser. En av skillnaderna vi hittade mellan Skolverket och lärarna är hur de tolkar begreppet anställningsbar. Skolverket tolkar det som att eleverna ska kunna gå direkt från skolan till en anställning inom yrket medan lärarna tolkar det som att eleven ska få en inblick i yrket och kunna lite av varje.

En sjukskrivning orsakad av psykisk ohälsa leder till en frånvaro från arbetsmarknaden och medför negativa konsekvenser för individen. Sannolikheten för att komma tillbaka i arbete minskar när sjukskrivningsperioden ökar. Att snabbt få tillbaka individen och påbörja en rehabilitering har visat sig vara framgångsrikt för den sjukskrivnes återinträde på arbetsmarknaden. Syftet med föreliggande studien var att kartlägga faktorer som kan påverka en individs möjlighet att återkomma till arbetsplatsen samt att undersöka om en långtidssjukskrivning påverkar en individs anställningsbarhet. Data inhämtades genom semistrukturerade intervjuer med nio arbetstagare och fyra arbetsgivare. Ur resultatet framkom att faktorer såsom socialt stöd och anpassning av arbetsuppgifter och arbetstider var relevanta. Vidare visade resultatet att den upplevda anställningsbarheten påverkades av en sjukskrivning. Rehabiliteringens utfall var beroende av arbetsgivarens hänsyn till individens resurser och behov. Att tillämpa utbildning i rehabiliteringsprocessen kan öka den anställdes upplevda anställningsbarhet vilket gynnar både organisationen och individen.

Anställningsbarhet är ett vanligt förekommande begrepp i forskning men även i en europeisk samhällskontext. Syftet med föreliggande studie var att granska platsannonser riktade mot yrkesprofessionerna läkare, lärare och polis och då med fokus på hur anställningsbarhet framställdes i termer av de kompetens-och egenskapskrav som fanns inskrivna i annonserna. Totalt granskades 112 platsannonser som analyserades med hjälp av en trestegsmodell. Resultatet åskådliggjorde tre separata anställningsbarhetsdiskurser, en för respektive yrkesprofession samt en gemensamhetsdiskurs vilken skar genom samtliga professioner. Utifrån den analytiska diskussionen framträdde bilden av den “ideala anställda” – den anställningsbara. Genom platsannonserna synliggjordes en humanistisk människosyn i vilken individen framställs som fri att själv påverka och ansvara för sin anställningsbarhet.

Syftet med vår studie har varit att beskriva och analysera kvinnliga klienters förutsättningar inom Kriminalvården, med fokus på utbildning och studie- och yrkesvägledning. De forskningsfrågor som vi har utgått ifrån är: Vad har anställda inom Kriminalvården och dess samverkanspartners för upplevelse av kvinnliga klienters utbildningsmöjligheter under verkställigheten? Vad har anställda inom Kriminalvården och dess samverkanspartners för upplevelse av studie- och yrkesvägledning och dess möjligheter för kvinnliga klienter? Och Hur arbetar Kriminalvården för att öka kvinnliga klienters anställningsbarhet efter verkställigheten? Vi har använt en kvalitativ metod och har genomfört åtta semistrukturerade intervjuer, främst med personal inom Kriminalvården. Resultatet visar att utbildning på anstalt är en viktig faktor. Dock kom vi fram till att kvinnornas möjligheter är mer begränsade än männens, framförallt när det gäller yrkesutbildningar. Detta påverkar anställningsbarheten negativt och bidrar till en ökad risk för återfall i brottslighet. Vi kunde också se att studie- och yrkesvägledning är en viktig del inom Kriminalvården och att den har utvecklats positivt de senaste åren.

Syftet med denna studie var att se om yrkesidentitet korrelerade med en upplevd anställningsbarhet även om arbetsmarknaden kunde vara svår att ta sig in på. Piloter valdes ut som en grupp med en svårare arbetsmarknad att ta sig in på, med tro på om högre yrkesidentitet. För att samla in data för denna studie utformades en webbenkät som skickades ut till 30 pilotstudenter i sverige, samt till 30 stycken andra studenter runtom i sverige för att ha som testgrupp och kunna ställa mot pilotstudenternas resultat. Enkäten innehöll 27 påståenden rörande yrkesidentitet, intern anställningsbarhet, extern anställningsbarhet och ambition, samt sju bakgrundsfrågor om tidigare erfarenheter och varför just det valda studieområdet. För att analysera datan genomfördes en MANOVA samt en korrelation för att se om det finns korrelationssamband inom grupperna. Totalt så besvarade 60 stycken enkäten varav 30 pilotstudenter och 30 ”generella” studenter från runtom i landet. MANOVAN visade på signfikanta skillnader där pilotstudenterna skattade högre på yrkesidentitet, extern anställningsbarhet och ambition till skillnad från den generella studentgruppen. Korrelationen visade starka samband mellan yrkesidentitet, intern och extern anställningsbarhet samt ambition. / The purpose of this quantitative study was to see if there's a correlation between work identity and self-perceived employability even though the external work market is low. For the study, aviation students were chosen as a group with probably higher work identity and was compared to regular students from different educations. A web survey was formed to collect the data that was needed, and were sent out to 30 aviation students and 30 ”general” students from different educations around the country. The survey contained 27 question about work identity, internal and external employability and ambition. Also seven background questions about why the chosen education field. To analyze the data a MANOVA and correlation analysies were carried out. The result showed that aviation students experienced a higher work identity than the general students. They also showed higher ratings in external employability and ambition. The “general” students showed higher results in internal employability. Work identity showed strong correlations between all the employability scale items for the aviation students but not for the “general” students.