SAMMANFATTNING Bakgrund Patienter sover allmänt sämre när de vårdas inom slutenvård. Sömnbrist kan leda till förlängt sjukdomstillstånd som därmed kan leda till förlängda vårdtider. Sjuksköterskans roll är att identifiera problem, risker och resurser för att planera omvårdnadsarbetet. Tillit mellan vårdgivare och vårdtagare bidrar till en ökad känsla av trygghet och förmåga att somna. Att främja nattsömn hos patienter inom slutenvård är sjuksköterskans professionella ansvar. Syfte Syftet var att belysa hindrande faktorer som påverkar patienters nattsömn inom slutenvård. Metod En allmän litteraturöversikt genomfördes. Datainsamling genomfördes i form av en artikelsökning i databaserna PubMed och CINAHL. En databearbetning och analys utfördes på 15 vetenskapliga artiklar. En innehållsanalys tillämpades för att kategorisera faktorer som stör nattsömn hos patienter inom slutenvård. Resultat Under analysen identifierades många faktorer som störde nattsömnen för inneliggande patienter. Dessa faktorer presenterades under två huvudkategorier som vardera delades in i två subkategorier. Ena huvudkategorin var individuella faktorer, som delades in i subkategorierna emotionella faktorer och fysiska faktorer. Den andra huvudkategorin var miljöfaktorer, som delades in i fysisk miljö och omvårdnad som en hindrande faktor. Två av huvudfynden var att det brast i sjuksköterskans professionella bedömningsfärdigheter för att skatta patienters sömn och att omvårdnadsåtgärder ofta var en faktor som påverkade nattsömnen negativt. Slutsats Slutsatsen var att det fanns en hel del faktorer som påverkade inneliggande patienters nattsömn. Många faktorer var risker till bidragandet av sömnbrist, som därav kunde påverka hälsan och välbefinnandet. Främjandet av god nattsömn var sjuksköterskans professionella ansvar, trots det prioriterades inte sömn för patienter inom slutenvård.

Mat och hälsa är av stor betydelse för barns utveckling. I Sverige idag lider vart femte barn av övervikt. Flera undersökningar visar på att svenska barns kostvanor har förändrats. Barn äter idag felaktigt, för lite grönsaker, för mycket sött och rör sig alldeles för lite. Syftet med denna uppsats är lyfta fram vikten av att barn får en hälsosam start i livet, särskilt avseende matvanor. Syftet är vidare att diskutera skolans och föräldrarnas ansvar i detta. I mitt föreliggande arbete har jag undersökt hur ansvarsfördelning och samarbetet, som gäller mellan föräldrar och skola vad avser barns matvanor, sett ut på en skola i Malmö. Föräldrar, skolledning och skolkökspersonal har blivit intervjuade. Vidare har jag satt samarbete i fokus och resultat visar bland annat att de intervjuade föräldrarna anser att det stora ansvaret för deras barns matvanor och hälsa ligger på föräldrarna själva.. Föräldrar ansåg dock att skolans betydelse för maten och hälsan är stor. Resultat från föräldrarna visar också att tidsbrist var den största faktorn för barns idag osundare liv. Brister i kommunikation och samarbetet mellan föräldrar och skola är ett faktum. Ingen av föräldrarna hade något intryck att skolan arbetade för att främja betydelsen av mat och hälsa. Varje part kämpar vidare med sina problem, utan att ta hjälp av övriga, vilket är mycket otillfredsställande.

Med min bakgrund som blivande geografi och idrottslärare har jag valt att undersöka rökning på två olika skolor med skilda socioekonomiska och geografiska förhållanden. Syftet med detta examensarbete var att undersöka vad det fanns för lagar, regler och direktiv för skolan gällande ungdomsrökning. Syftet var också att belysa skolornas förhållning till rökning skiljer sig åt och om det har någon koppling till vilket område de befinner sig i. Detta har undersökts dels genom den svenska skolans olika styrdokument, dels genom en enkätundersökning till rektorerna på två olika skolor. Undersökningen visade att det fanns tydliga skillnader i vilken vilket förhållningssätt dessa skolor hade till ungdomsrökning. Sammanfattningsvis drogs slutsatsen att det saknas klara gemensamma direktiv om vad som gäller med ungdomsrökning på skolorna. Detta kan förklaras med att lagarna är tvetydiga.

AbstractTitel: Viktiga vardagsmöten - om pedagogens yrkesetiska ansvar i mötet med förskolebarnen. (Important everyday encounters - Teachers Ethical Responsibilities during contact with Preschool children.)Författare: Anette NilssonBakgrund: Fokuserar på ”det nära” mötet med barnet, ansvaret i yrkesrollen, i vilka situationer pedagogen kan ställas inför val som utgör etiska dilemman, samt om betydelsen av den vuxnes personliga erfarenhet som redskap i förskolevardagen. Dessutom tas upp vad som är skrivet i styrdokument och i lärares yrkesetiska regler.Problemområdet: Etik och ansvar i mötet med förskolebarnenSyfte: Att undersöka hur pedagogerna tänker om etik, etisk och professionellt ansvar, om viktiga faktorer i mötet med barnen i vardagen samt om betydelsen av tidigare erfarenheter.Frågeställningar: Vad anser pedagogen vara viktigt i bemötandet av barnen? Hur tänker pedagogen om professionellt respektive privat ansvar? Vilka etiska konflikter/dilemman uppfattar pedagogen som svåra? Hur beskriver pedagogen förhållandet mellan egna erfarenheter (bakåt i livet) och sitt handlande i vardagen i verksamheten på förskolan?Metod: Intervjuer med förskollärare i två steg - en skriftlig och en med hjälp av ljudupptagning. Förskollärarna var från början elva till antalet, alla kvinnor, varav två föll bort.Undersökningens genomförande: Intervjuer med de tillfrågade pedagogerna – en skriftlig och en ljudupptagning.Resultatsammanfattning:oInformanterna ansåg att viktiga faktorer i mötet med barnen i vardagen är lyhördhet och att ”se” barnet.oPedagogerna ger som exempel på etiska dilemman, situationer av gränssättande art. Som vid konflikter, vid matsituationer, när de upplever gräns för kränkning av barns integritet.oSom exempel på pedagogernas tankar om professionellt ges både hänvisning till Lpfö 98, som vardagsverktyg, och till vikten av att förmedla trygghet och omsorg speciellt i de nära relationerna med de yngsta barnen. oPedagogernas spegling av erfarenheters betydelse i vardagen präglas av enighet. De ger exempel av olika slag – både negativa, att undvika och positiva, att använda som redskap.Nyckelord: bemötande, etik, etiska dilemman, integritet, kränkning, professionell, yrkesetik. / Important everday encounters-Teachers Etichal Responsivilities during contact with Pre-school children.

Mitt syfte med mitt examensarbete har varit att få mer kunskap om hur jag som pedagog ska gå tillväga ifall jag möter ett barn som far illa. Jag utgick från endast en fråga: Hur kan man som pedagog hjälpa barn som far illa? Jag valde att använda mig av kvalitativa intervjuer för att få svar på min frågeställning. Jag har även använt mig av litteratur om ämnet, Internet, och Lpo94. Intervjuerna gjorde jag med nio pedagoger för att få fram mitt resultat. Undersökningen gjorde jag på en F-4 skola, en F-5 skola och på tre förskolor i norra Skåne. Enligt Lpo-94 skall pedagogen tillgodose varje individs behov, vilket även gäller om någon far illa (Lpo94). Utav min undersökning har jag fått fram att pedagoger måste vara lyhörda som pedagog. En misstanke måste tas på allvar och det är bättre att göra en anmälan för mycket än en för lite. Det är också viktigt att skapa en trygghet hos barnet och att berätta för barnet att det inte är barnet som gör fel. Pedagogen måste även tydliggöra för föräldrarna att enligt svensk lagstiftning måste en anmälning göras om ett barn far illa. Vid minsta misstanke skall enhetschefen kontaktas. Därefter anmäler denne till socialen. Slutsatsen utav min undersökning är att det finns många barn som far illa ute i samhället. Det kan bero på mycket, men en orsak kan vara att våld mot barn inte alltid räknas. De flesta människor vill nog se en minskning av våld mot barn och även vara med att förebygga på något vis.

Ett av förskolans uppdrag är att erbjuda trygga miljöer som främjar barns utveckling, lek och lärande och en sådan miljö är den egna förskolegården. Syftet med min undersökning är att söka reda på hur några yrkesverksamma pedagoger tänker och resonerar kring just utemiljön. Jag utgår från följande frågeställningar: Hur skulle pedagogerna vilja utforma och använda sin förskolegård? Hur resonerar de kring tillgången och användandet av fast respektive löst material? Hur tänker de kring säkerhet kontra barnens behov av utmaningar? Vilka erfarenheter och upplevelser från den egna barndomen präglar deras tankar? Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med tre barnskötare och tre förskollärare vid en förskola i Malmö. Resultatet av intervjuerna visar att verksamma pedagoger är medvetna om vilken utemiljö som främjar barns lek och utveckling. De lyfter fram vikten av en variationsrik gård med träd, buskar och lite vild vegetation där barnen kan gömma sig eller leka avskilt från vuxna. Förståelsen för barnens behov av utmaningar finns, men oron för att barnen ska göra sig illa och ansvaret för de många barnen gör att barnen till viss del bromsas.

During the Covid-19 pandemic, many people were confined to their homes, which has led to a change in the work environment and an increase in remote work. This study has therefore investigated how the responsibility for the work environment reaches the home, how it is maintained, and explored how remote work is experienced by employees, with a focus on ergonomics and psychosocial aspects. To be able to answer the purpose, a qualitative research approach has been applied. The research strategy is based on a case study with a focus on a company in the telecommunications industry. Through semi-structured interviews, ten respondents have been interviewed, four employers and six employees. In addition to the interviews, the authors have searched for data in the form of existing literature and previous studies in order to analyze the results in combination with the interviews. The results of the study show that the employer takes responsibility for the work environment by clearly communicating guidelines for remote work and with continuous check-ins on the employees' health and well-being. The results also show that employees had mixed feelings about remote work, but overall, it is a good environment to focus in. The disadvantages that came up were increased distance and loneliness, as well as not everyone having the ability to create an ergonomic home office. Conclusions show that employers take responsibility according to the law, but difficulties arise in not being able to have full control over the home environment. This means that communication between employers and employees is of great importance in achieving a good work environment.

Studien belyser vilken funktion rektorer anser sig ha till ungdomskriminalitet utifrån sin yrkesroll, samt vilket ansvar och funktion rektorer anser att skolan har gentemot ungdomskriminalitet. För att synliggöra och vidare analysera rektorers förhållningssätt har ett teoretiskt ramverk skapats med grund i Hirschis (1969) kontrollteori om sociala band. Studiens resultat bygger på kvalitativa epost-intervjuer och muntliga intervjuer med tolv rektorer. Den tematiska analys som genomfördes utifrån de tolv intervjuerna mynnade ut i två teman, kontroll och funktion. Även ämnen som samverkan och ansvar har under analysens gång visat sig vara viktiga delar för förståelsen av rektorernas utsagor. Studien synliggör hur rektorer ser på sitt arbete mot bakgrund av skolan som brottsförebyggande institution, samt vilka svårigheter och möjligheter som finns i rektorernas arbete avseende förhindrande av ungdomskriminalitet. Utifrån teorin om sociala band går det att finna att rollen som rektor innefattar en kontroll över skolans aktiva val i det brottsförebyggande arbetet, men också en maktlöshet i det brottsförebyggande och brottsagerande arbetet vilket skapar en frustration. Skolan kan vara en viktig aktör i ungas liv för att få dem att avstå från kriminalitet. Ansvaret för brottsförebyggande insatser i skolan är något som rektorer tolkar olika och därmed också i tolkningen av vilken kontroll skolan ska utöva utifrån de sociala banden. / <p>2024-02-09</p>

This essay will go through how the climate crisis affects us and what the Church of Sweden can do for people suffering from climate anxiety. It will especially focus on the diaconal work that the Church of Sweden provides and how the bishops acknowledge the correlation between diaconal work and climate anxiety. By reading the Bishops letters I will argue that the Church of Sweden have a great responsibility to act for climate justice and help people with climate anxiety. I will also use self-help books and academic research as complement to The Bishops letters.   The thesis that I am working with is that the Church of Sweden have possibilities and resources to work with people suffering from climate anxiety but does not use these resources well enough. The question that rises is where the responsibility of the Church of Sweden starts and ends based on peoples needs. In my conclusion I will argue that the Church of Sweden have great possibilities and a big responsibility to help people suffering from climate anxiety but does not use its resources at its best abilities.  It is also a question whether the Church of Sweden uses its therapeutical resources at best to help people suffering from climate anxiety, especially because its one of few resources that does not involve social or economical differences in consideration but instead is available for all.   Nyckelord: klimatångest, själavård, ansvar, diakoni.

När man hyr en lägenhet är det oundvikligt att det på ett eller annat sätt kommer synas att man nyttjat lägenheten, inte minst för hyresvärden som äger fastigheten. Allt fler väljer idag att hyra lägenhet då det finns många fördelar, bland annat slipper man ansvara för underhåll av bostaden och om något av den tekniska utrustningen går sönder är det hyresvärdens ansvar att byta ut detta. Men det finns också nackdelar med att bo i en hyresrätt. Uppstår det skador som man som hyresgäst vållat genom oaktsamhet kan man bli ersättningsskyldig i form av skadestånd. Detta skadestånd beror på hur och vem som orsakat skadan. 24 § hyreslagen redogör för att hyresgästen under hyrestiden ska vårda lägenheten väl och att man är skyldig att ersätta all skada som uppkommer genom dennes vållande. Man svarar även för familjemedlemmars, gästers och hantverkares vårdslösa handlingar. Allt detta kan tyckas självklart men när skadan väl är skedd är i många fall varken hyresgästen eller hyresvärden villiga att ta ansvar för detta. Vid dessa tillfällen är bevisning en viktig del och har en stor betydelse. Att få ta del av ett besiktningsprotokoll när man flyttar in i en bostad som dokumenterar de skador som finns i lägenheten kan motverka tvister. Syftet med uppsatsen är att klargöra förhållandet mellan hyresgästen och hyresvärden för att ta reda på vem som bär ansvaret för de skador som kan uppstå i en hyresrättslägenhet. / When you are renting an apartment, it is ineluctable that it in one way or another will show that you have been using the apartment, at least for the landlord. More people frequently choose to rent an apartment because there are many advantages, for example the tenant is not responsible for the maintenance of the apartment and if the technical equipment breaks it is the landlord’s responsibility to replace it. But there are also disadvantages in renting. The tenant is obliged to compensate for any damage caused by his negligence or carelessness. This recompense depends on who caused the damage and how they did it. Our renting law 24 § states that the tenant during the rental period, have to take good care of the apartment and appurtenance. The tenant is also responsible not only for their own negligence but also for that of family members, customers and craftsmen negligent acts. This may seem obvious, but when the damage is done in many cases the tenant and the landlord are not willing to take responsibility. In such situations there must exist a sort of evidence. To make sure, the tenant should always request an inspection of the apartment. In this way, both tenant and landlord have documented the previous damages and flaws found in the apartment so that the tenant do not risk becoming liable for compensation for the damage that may occur. The purpose with the paper is to clearify the relation between tenants and landlords to find out who has the responsibility for the damages that may occur in a rented apartment.