No description available.

No description available.

Ett vård- och omsorgsbehov uppstår i många fall plötsligt. Som anhörig tas det ofta för givet att då ställa upp. Kommunen har sedan 2009 skyldighet att ge stöd till anhörigvårdare, men stödet är många gånger ej anpassat. Ca var femte vuxen i Sverige har att vårdansvar gentemot en anhörig. Som anhörigvårdare tas ett stort ansvar gentemot den anhöriga och detta ansvar förväntas öka i takt med att befolkningen blir allt äldre. Det är därför viktigt att uppmärksamma förvärvsarbetande anhörigvårdares situation för att optimera stödet från den formella vården. Syftet med studien är att belysa hur anhörigvårdare, som förvärvsarbetar, upplever och påverkas av det ansvar de tar på sig angående vården och omsorgen av en familjemedlem. Datainsamlingen skedde med hjälp av halvstrukturerade livsvärldsintervjuer. Data analyseras med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats vilket resulterade i tre kategorier och tio underkategorier. De tre kategorierna var: Att vilja sin anhörigas bästa, att hantera ansvaret som anhörigvårdare och Att försöka leva som vanligt. I resultatet framkom att anhörigvårdaren upplevde sig ha det yttersta ansvaret för den anhöriga, den formella vården sågs mer som ett komplement. Ansvaret gentemot den anhöriga fanns alltid där och gav således anhörigvårdaren begränsningar i vardagen. Att förvärvsarbeta trots ansvaret som anhörigvårdare beskrevs som en självklarhet, men delade åsikter om arbetet gav stress eller andrum rådde. Anledningen till att en anhörigvårdare ofta tog på sig ett stort ansvar berodde på kärlek och pliktkänslor gentemot den anhöriga.

Referring to the Corporate Citizenship responsibility from the consumers perspective, consumers should be informed about Corporate Citizenship responsibility actions in order to educate them and make them more sensitive towards the dynamic role they are given.

Detta arbete syftar till att ta reda på hur lärare i årskurs 1 på lågstadiet anser att de jobbar med bedömning i praktiken. Genom att utföra kvalitativa intervjuer av lärare i årskurs 1 tar jag reda på hur de anser att de bedömer elever under svenskundervisningens läs- och skrivinlärning. Resultatet blev blandat. För en lärare var den formativa bedömningen en del av det dagliga arbetet, medan det för en annan lärare inte alls fanns med i lärarens planering för den dagliga verksamheten. Jag kunde se att det i årskurs 1 fanns ett visst motstånd till att bedöma eleverna utifrån de strategier som ingår i den formativa bedömningen, då eleverna ansågs ”för små” för att ta till sig av alla delar som ingår i formativ bedömning.

Att som allmänsjuksköterska utbilda sig inom anestesi som specialistområde och sedan börja arbeta på en operationsavdelning medför stora förändringar. Det kan innebära att funderingar väcks hos sjuksköterskan kring exempelvis ökat ansvar, annorlunda miljö och att arbeta mer självständigt. Övergången från att arbeta som sjuksköterska, kanske en längre tid, att ha hittat sin roll, varit säker i det och blivit expert i yrket sätts plötsligt på prov igen då hen blir novis på nytt. Tidigare forskning finns kring hur den nyutexaminerade allmänsjuksköterskan upplever sitt yrke, dock finns det lite forskning om den nyutexaminerade anestesisjuksköterskans upplevelse.   Syftet med studien var att beskriva hur den nyutexaminerade anestesisjuksköterskan upplever sin nya yrkesroll på en operationsavdelning. För att ta reda på hur de upplever första året i arbetet användes en kvalitativ forskningsintervju med induktiv ansats som metod. Åtta anestesisjuksköterskor intervjuades. Transkriberingen analyserades sedan utifrån kvalititativ innehållsanalys. Resultatet visar på att anestesisjuksköterskorna upplevde yrket som ansvarsfullt, varierande och spännande. De upplevde också att det fanns många svårigheter som skapade oro och stress och de berättade om vad som är viktigt för att de ska känna sig trygga, exempelvis stöd från kollegor. Resultatet presenteras i fyra kategorier; ett givande arbete, att känna sig otillräcklig, att skapa förutsättningar för att lyckas och att tillåta sig vara ny. Kategorierna presenteras med respektive underkategorier. Tidigare forskning styrker att nyutexaminerade anestesisjuksköterskor upplever mycket stress och att de behöver stort stöd från arbetskamrater. Det framkommer   också   skillnader   mellan   studiens   resultat   och   tidigare   forskning, exempelvis skiljer sig upplevelserna åt kring produktionsstress på arbetsplatsen. De slutsatser som studien resulterar i är; att trots stress i arbetet upplever anestesisjuksköterskorna att de valt rätt yrkesinriktning, det är viktigt att skapa goda förutsättningar för nyutexaminerade anestesisjuksköterskor exempelvis att få stöd av sina kollegor, att ha kontroll över situationer ökar känslan av trygghet och minskar osäkerheten samt är det också av stor betydelse att anestesisjuksköterskor tillåter sig själva att vara nya för att de ska trivas på jobbet.

No description available.

Depression är en sjukdom som blir allt mer vanlig, i Sverige såväl som globalt. Sjukdomen kan leda till symtom i varierade utsträckning och svårighetsgrad. Närstående till en person som insjuknat i depression kan ta på sig ansvaret att vårda och kan också utgöra en hälsoresurs för den som är sjuk. Som sjuksköterska är det viktigt att förstå att även om den som har insjuknat i depression är drabbad, är även de närstående också det. Genom ökad kunskap om de närståendes upplevelser torde vården kunna ge bättre stöd och hjälp till den närstående. Syftet med studien var således att beskriva upplevelsen  av  att  vara  närstående  och  vårda  en person  som  lider  av  depression. Metoden var en litteraturstudie där 10 artiklar analyserats. Axelssons modell (2012, ss. 203-220) har använts för analysen. Resultatet visade bland annat att närstående till stor del eftersökte information och kunskap för att uppleva att de utgjorde ett gott stöd för sin käraste. Det beskrev även det omfattande ansvaret som de närstående fick axla i vårdandet. Vårdandet utav en person som led av depression föranledde även till starka känslostormar hos de närstående, exempelvis ilska, frustration, rädsla, oro och hopp. Sjuksköterskan har en nyckelroll i att informera och stötta patienten och de närstående, men finns det tid för det?

Bakgrund: Palliativ vård är en helhetsvård av den sjuka samt stöd till deras närstående. Palliativ vård definieras som att lindra lidande och främja livskvaliteté. Vid palliativ vård innebär det att närstående oftast är mer delaktiga i vården, då de bor under samma tak. Metod: Studien har utförts som en allmänlitteraturstudie. Resultatet baserades på nio kvalitativa artiklar som var skrivna på engelska och publicerade i vetenskapliga tidsskrifter. Resultat: Analysen medförde fem huvudkategorier: Att vardagen förändras, Känslan av att stå bredvid när den sjuke personen lider och försämras, Att vara ensam och inte ha stöd, Att vara tillsammans i en annorlunda situation och Att känna ansvar och mening. Slutsats: Den närstående kan uppleva sin nya livssituation som negativ men även positivt. Den positiva aspekten kan vara den gemenskap som parterna kan få. De negativa aspekterna var bristande information och stöd från vårdpersonal och att de upplevde sin nya livssituation som frihetsbegränsande.

<p>Studiens syfte är att via en diskursanalys urskilja existerande och framträdande diskurser om övervikt och fetma utifrån dags- och kvällspressen. Tonvikten ligger på begreppen orsak, ansvar och åtgärd. Vidare är syftet att undersöka om övervikt och fetma konstruerats som ett samhällsproblem i tidningarna och i så fall hur. Studiens vetenskapsfilosofiska utgångsläge är socialkonstruktivismen och de teorier som använts i analysarbetet har varit diskursanalys, Faircloughs tredimensionella modell samt Losekes teori om konstruktionen av samhällsproblem. Resultatet indikerar att de tre olika begreppen genererat varierande svar men att vissa diskurser kunnat urskiljas som mest framträdande. Dessa diskurser inbegriper individen ensam, livsmedelsindustrin, flera aktörer gemensamt och skolan. Övervikt och fetma har vidare till stor del visat sig vara konstruerat som ett samhällsproblem i texterna. En liten men betydande del har dock inte konstruerat övervikt och fetma som ett samhällsproblem genom att de inte anser åtgärdandet av frågan som en angelägenhet för samhället. De diskurser som kunnat urskiljas som mest framträdande i media, antas särskilt påverka den sociala praktiken och indirekt de ”fysiska” åtgärdshandlingar som utförs. Media förmedlar dock ingen entydig bild vilket kan ge ett splittrat budskap till den sociala praktiken.</p>