Älgeredskollektivet är ett behandlingshem som riktar sig till ungdomar med allvarliga beteendeproblem. Behandlingen utförs genom användandet av en rad olika arbetsmetoder vilket bland annat innefattar medlevarskap, som är en relativt ovanlig behandlingsmetod i Sverige. En explorativ fallstudie genomfördes för att jämföra beskrivningen av Älgeredskollektivets arbetsmetoder med vad som enligt forskning kan klassas som effektiv institutionsbehandling av ungdomar. Rapporten baserades på kollektivets verksamhetsbeskrivning och kompletterades med datorstödda intervjuer med kollektivets personal. Resultatet visar att Älgeredskollektivet har valt sina arbetsmetoder/modeller utifrån forskning men att det finns brister i genomförandet av dessa utifrån vedertagna manualer. De har en genomtänkt behandlingstid, personalgruppen är sammanhållen men med varierande utbildning samt att de arbetar aktivt med grupprocesser. Älgeredskollektivet har ett utarbetat system för att kvalitetssäkra samt individanpassa sin behandling och fokuserar även på skola, familjearbete och värdesätter kontakten med prosociala kamrater. Då kollektivet arbetar aktivt med alla de variabler som visat sig vara av vikt för att uppnå en effektiv behandling av ungdomar bör Älgeredskollektivet således kunna anses vara en institution som bedriver effektiv behandling av ungdomar med allvarlig beteendeproblematik ifall de arbetar på det sätt som verksamhetsbeskrivningen beskriver. Bristen på forskning kring medlevarskap bidrog till att resultatet kring medlevarskapet inte var vetenskapligt förankrat men rapporten visade ändå att medlevarskapet bland annat bidrar till en upplevd familjekänsla och att familjeliknande institutioner har visat ge positiva effekter men att det kan leda till en destruktiv relation mellan behandlare och elev i vissa fall.

Baalbaki, F. Callous unemotional hos barn och ungdomar. En systematisk litteraturstudie om föräldraskapets påverkan på dragen. Examensarbete i kriminologi 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för kriminologi, 2018. Detta examensarbete i form av en systematisk litteraturstudie handlar om den känslomässiga dysfunktionen med benämningen callous-unemotional (CU). Fokus i studien avser barn och ungdomar upp till 18 år som innehar CU-drag då detta drag är kopplat till antisocialt beteende liksom risk för utveckling av psykopati i vuxen ålder. Det antisociala beteendet hos individerna betyder risk för våld och brottslighet i vuxen ålder. Litteraturstudien syftar till att besvara frågan om hur barn och ungdomar som innehar CU-dragen påverkas av föräldraskapet och är baserad på 14 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att vårdnadshavarna har en viktig roll genom att anknytning, aga, strängt föräldraskap, oengagerat/svagt föräldraskap, oräddhet, värme, positivt föräldraskap, känslighet samt mottaglighet för föräldraskapet har effekt på CU-dragen. Framtida forskning kan fokusera på tidiga interventioner för barn med CU-drag. Nyckelord: Anknytning, Antisocialt beteende, Barn, Callous unemotional, Föräldraskap, Ungdomar / Baalbaki, F. Callous unemotional among children and youth. A systematic literature review about the effect of parenting on the trait. Degree project in criminology, 15 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of criminology, 2018. This bachelor thesis in the form of a systematic literature study is about the emotional dysfunction called callous-unemotional (CU). Focus in the study relates to children and youth who have CU traits because this trait is linked to antisocial behavior, as well as the risk to develop psychopathy in adulthood. The antisocial behavior among individuals means a risk for violence and offending in adulthood. The systematic literature study aims to answer the question of how children and adolescents up to 18 years with CU traits are affected by parenting and the literature study is based on 14 scientific articles. The result shows that the caregivers play an important role through that attachment, corporal punishment, harsh parenting, poor involvement/low positive parenting, fearlessness, warmth, positive parenting, sensitivity and responsiveness for parenting has an effect on the CU-traits. Future research can focus on early interventions for children with CU-traits. Keywords: Attachment, Antisocial behavior, Children, Callous unemotional, Parenting, Youth

Det pågår en ständig debatt mellan vilka åtgärder som bör tas vid ungdomsbrottslighet, där vissa vill skärpa straffen medan andra menar att rehabilitering är lösningen. Riskfaktorer för antisocialt beteende blir därför en avgörande faktor för att bättre kunna förstå orsakerna, och med kunskapen kunna förebygga uppkomst av antisocialt beteende och ungdomsbrottslighet. Syftet med denna studie var att undersöka hur fyra olika riskfaktorer för antisocialt beteende skilde sig åt mellan två grupper. Studiens deltagare bestod utav två grupper av gymnasieelever mellan åldrarna 15–19, varav en grupp bestod av individer med högt antisocialt beteende och den andra lågt antisocialt beteende. Med hjälp av en tvärsnittsdesign och en självskattningsenkät samlades data in från deltagarna. Resultatet visade signifikant skillnad mellan grupperna på 3 av 4 riskfaktorer, självkontroll, familjerelationer och skoltrivsel. Studien fann ingen signifikant skillnad gällande relation till vänner. Slutsatsen som kan dras utifrån urvalet är att signifikanta skillnader finns på tre av dessa riskfaktorer mellan olika nivåer av antisocialt beteende, där ungdomar med högt antisocialt beteende uppvisar fler riskfaktorer än ungdomar med lågt antisocialt beteende. Förebyggande åtgärder bör därför användas för att minimera riskfaktorerna och deras påverkan på antisocialt beteende och ungdomsbrottslighet. / There’s a constant debate about what measures should be taken against juvenile delinquency, where some want increased punishment and others see rehabilitation as the solution. Thus, risk factors for antisocial behavior become vital elements to better understand reasons behind, and with knowledge be able to prevent future antisocial behavior and delinquency. The aim of this study was to examine how four risk factors for antisocial behavior differed between two groups. Participants in this study consisted of two groups with students between the ages of 15-19, of which one group consisted of individuals with high antisocial behavior and the other group low antisocial behavior from our sample. Data was collected through a cross-sectional design with a questionnaire. The results showed significant differences on 3 out of 4 risk factors, selfcontrol, family relations and school satisfaction. No significant difference was found between the two groups regarding relations to friends. The conclusion that can be drawn from our sample is that there is a significant difference on risk factors between different levels of antisocial behavior, where adolescents with high antisocial behavior show more risk factors than adolescents with lower antisocial behavior. Crime preventive measures could hence be used to minimize these risk factors and their effect on antisocial behaviour and delinquency.

I den här litteraturöversikten undersökte författarna hur forskningen ser ut kring familjers och terapeuters upplevelse av den evidensbaserade insatsen multisystemisk terapi (MST). MST är en av de strukturerade öppenvårdsinsatser som Socialstyrelsen rekommenderar att socialtjänsten ger som insats för barn och ungdomar med normbrytande beteende. Den forskning som genomförts är främst kvantitativ och har visat tvetydiga resultat kring insatsens effektivitet. Författarna belyser därför olika sätt att se på evidensbaserad praktik och varför kvalitativ forskning är ett viktigt komplement till all den kvantitativa forskning som finns om insatsen. Författarna sökte på kvalitativa studier från 2006 och fann slutligen 7 forskningsartiklar i de valda databaserna utifrån inkluderings- och exkluderingskriterierna. Efter en tematisk innehållsanalys kunde författarna identifiera tre teman; terapeutisk allians, förbättrade familjerelationer och nya färdigheter/motståndskraft. De teman som identifierats bildar en helhet som beskriver vad som händer i familjen när de får insatsen MST. Det är tydligt att när en positiv förändring uppstår inom ett område leder det till förändring och förbättring i ett annat område. Det verkar till synes vara en systemisk process där de olika delarna påverkar varandra och bidrar till en helhet. Sammantaget behövs dock fler kvalitativa studier för att identifiera vilka faktorer i MST som är viktigt för ett positivt utfall.

I följande studie har syftet varit att undersöka tre forskares uppfattningar och definitioner kring begreppet psykopati. I denna kvalitativa studie användes semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Genom den tematiska analysen har därefter två teman identifierats. Dessa var centrala drag samt arv och miljö̈. Urvalet bestod av totalt tre forskare verksamma inom bland annat ämnesområdet psykopati. Tidigare forskning som undersökt begreppet menar att det på grund av begreppets komplexitet är svårt att definiera. Den insamlade empirin tolkades därefter utifrån den biopsykosociala modellen. Modellen menar att biologiska, psykologiska samt sociologiska faktorer tillsammans kan syfta till att förklara definitionen och uppfattningen av begreppet psykopati. Studiens resultat visar att studiens deltagare till stor del definierar och uppfattar begreppet likadant. Uppfattningarna baseras dock till stor del på att studiens deltagare har en gedigen kunskap inom psykopati. De slutsatser som dras av denna studie är att det på grund av begreppets olika dimensioner samt komplexitet kan behövas en tydligare definition.

I ett försök att återinföra samarbetet mellan tvärvetenskapliga discipliner och efterfråga ett mer holistiskt synsätt på vetenskap, är uppsatsens syfte följande: Genom en litteraturstudie undersöka ifall det förekommer forskning på tidig anknytning i anslutning till kriminologisk teoribildning. Undersökningen sker genom en sökning på tre viktiga sökord i ett antal kriminologiska databaser.Artiklarna som väljs ut läses sedan igenom för att finna kopplingar till forskning på tidig anknytning. Analysen visade att forskningen inom kriminologin ganska ofta tittar på anknytning som en oberoende variabel, dock är den anknytning som tas upp mer i enlighet med sociala bandteorins begrepp attachment än med tidig anknytning hos spädbarn.

Ungdomsbrottslighet är ett stort och nutida samhällsproblem, enligt forskning kan ungdomar med ADHD ha en ökad risk att begå kriminella handlingar. Av den anledningen har vi valt att studera unga före detta kriminella med en ADHD-diagnos för att få en ökad kunskap och förståelse kring sambandet ADHD och kriminalitet. Studien vi använt oss av är en kvalitativ studie där vi intervjuade fyra unga vuxna och inhämtade det empiriska materialet utifrån deras tidigare erfarenheter kring den kriminella livsstilen. Vi intervjuade även fyra socialarbetare som arbetar med ungdomar, tre av dem arbetar på en ungdomsenhet och en arbetar som fältarbetare. Vi valde att intervjua både före detta kriminella med ADHD och socialsekreterare för att försöka få en gemensam syn på problemet varför/och hur ungdomar med ADHD-diagnos ofta hamnar i brottslighet, kriminalitet eller annat antisocialt beteende. De unga delade med sig av sina tidigare livserfarenheter, om sin syn på orsaken till att de valt den kriminella banan samt på sin ADHD-diagnos. Socialsekreterarna svarade på frågor om vilka förebyggande samhällsinsatser som står till buds och hur effektiva dessa insatser är. För att få en ökad kunskap har vi fokuserat på riskfaktorer som ansågs kunna ligga till grund för den kriminella livsstilen, kopplat till ADHD-diagnos. Den teoretiska referensramen omfattar begreppen stämpling, stigma, boendesegregation, samt för socialarbetarintervjuerna relationskompetens och omsorgsprofessionalitet. I resultatet belyser ungdomarna, faktorer som familjerelationer, boendesegregation, skola, och bristfällig vård och insatser som bidragande orsak till att de har hamnat i kriminalitet. Socialsekreterarna uttryckte osäkerhet vad gäller effekten av de insatser som erbjuds ungdomarna, samt betydelsen av att göra ”det där lilla extra” för att lyckas hjälpa den unga att nå sina mål.

Bakgrund: Historiskt sett har alkoholanvändning varit ett normativt beteende för ungdomar, en trend som från år 2000 har vänt då både andelen ungdomar som dricker samt mängden alkohol har minskat kraftigt. Därför brister kunskapen om huruvida den nya generationen av ungdomar börjar dricka alkohol av samma eller helt andra anledningar än tidigare. Därav finns det ett behov av att studera vilka bestämningsfaktorer som predicerar, det vill säga vilka faktorer som kan förutsäga alkoholdebut hos den nya generationen av ungdomar. Syfte: Denna studie syftar till att identifiera bestämningsfaktorer i form av föräldraskap och psykiska besvär som predicerar ungdomars alkoholdebut i Västmanlands län samt undersöka om dessa bestämningsfaktorers prediktionsförmåga skiljer sig åt mellan pojkar och flickor. Metod: För att undersöka vilka bestämningsfaktorer för föräldrafaktorer och psykiska besvär som predicerar ungdomars alkoholdebut användes en kvantitativ metod med sekundärdata från den longitudinella kohortstudien The Survey of Adolescent Life in Västmanland (SALVe Cohort). Två mätningar inkluderas i studien varav den första basmätningen utfördes 2012 och den andra uppföljningsmätningen utfördes 2015. Multivariata logistiska regressioner har legat till grund för studiens analyser. Resultat: Föräldrafaktorer i form av psykisk och fysisk utsatthet var prediktiva för ungdomars alkoholdebut. Dock försvann de prediktiva effekterna vid justering för confounders. Psykiska besvär i form av ADHD (Attention Difict Hyperactivity Disorder), psykosomatiska besvär och antisocialt beteende predicerade ungdomars alkoholdebut. Dock försvann de prediktiva effekterna vid för ADHD och psykosomatiska besvär vid justering för confounders. Antisocialt beteende var den enda bestämningsfaktorn som predicerade alkoholdebut efter att confounders justerats för. Slutsatser: Föräldrafaktorer tycks inte predicera med alkoholdebuten. För psykiska besvär är antisocialt beteende den enda bestämningsfaktorn som visar en prediktiv effekt för ungdomars alkoholdebut. Den könsskillnad som uppkom var att psykosociala besvär predicerade flickors alkoholdebut men inte pojkars alkoholdebut. / Background: Historically, alcohol use has been a normative behavior for adolescents, a trend that has turned from the 21st century when both the proportion of adolescents who drink and the amount of alcohol have decreased sharply. Therefore, the science shows a lack of knowledge about the new generation of adolescents where those who still consume alcohol, drink for the same or quite different reasons than before. There is a need to study which determinants are predicting, that is which factors can foretell the first initiation of alcohol for the new generation of adolescents. Aim: This study aims to identify determinants in the form of parenting and mental disorders that predict adolescent’s first initiation of alcohol in Västmanland County and investigate whether the prediction ability of these determinants differs between boys and girls. Method: To investigate which determinants of parental factors and mental disorders predicts adolescent’s alcohol initiation, a quantitative method with secondary data from a longitudinal cohort study was used The Survey of Adolescent Life in Västmanland (SALVe Cohort) was used. Two measurements are included in the study, which the first basic measurement was performed in 2012 and the second follow-up measurement was performed in 2015. Multivariate logistic regressions have been the basis for the study's analyzes. Results: Parental factors as mental and physical exposure were predictive for adolescent’s alcohol use. However, the predictive effects disappeared when adjusting for confounders. Mental disorders as ADHD (Attention Difict Hyperactivity Disorder), psychosomatic disorders and conduct problem predicted adolescent's alcohol use. However, the predictive effects disappeared for ADHD and psychosomatic disorders when adjusting for confounders. Conduct problem was the only determinant that predicted alcohol after confounders were adjusted. Conclusions: Parental factors do not seem to predict alcohol initiation. For mental disorders, antisocial behavior is the only determinant that shows a predictive effect with the adolescent's alcohol initiation. The gender differences that emerge were that psychosocial problems predicted girl’s alcohol initiation but not for boys.

Det finns betydande svårigheter i att urskilja vad det är som gör att en behandling fungerar. Behandlingsutfallet påverkas av olika faktorer och beroende på vilken infallsvinkel behandlingen har, antas olika angreppssätt. I föreliggande studie undersöks de specifika- och icke-specifika faktorerna samt kriminogena behov för att få en överblick i vad det är som påverkar en individ i behandling utifrån ett relationellt perspektiv. Syftet med föreliggande studie är att undersöka vad behandlingsrelationer och terapeutiska allianser tillskrivs för värde i forskning samt vilken vikt relationer ges i forskning om kriminogena behov. I följande studie har en litteraturöversikt med en begreppsanalys tillämpats för att kunna få svar på det uppställda syftet och frågeställningarna. Resultatet visade att det icke-specifika området och de kriminogena behoven särskiljde sig, då det icke-specifika området påvisade att relationen spelar en signifikant roll medan de kriminogena behoven belyser riskfaktorer som centrala att rikta behandling emot. / In research, there has been a difficulty in distinguishing which components that makes a treatment successful. Many factors influence the treatment outcome and depending on the approach the results will be different. This study’s objective is to investigate specific and common factors as well as criminogenic needs, to achieve an understanding how the relational perspective affects youth in treatment. The purpose of the study is to research which value treatment relationships and therapeutic alliances are given in therapeutic research and the importance of relationships within the area of criminogenic needs. This study is a literature review combined with a concept analysis, with the objective to answer the stated purpose and research questions. The results of the study showed that common factors and criminogenic needs differ, where as common factors elevated the importance of relationships for a successful treatment, criminogenic needs focused on risk factors to achieve a successful outcome.

Juvenile delinquency is a widely known problem and some adolescents are constantly engaging in delinquency. The present study examined two types of broader risky personality factors, termed “Inflated Ego” and “Low Impulse Control”, and how the two factors were related to delinquency and antisocial behaviors for adolescent boys and girls. The data was drawn from a large community sample of youths in 8th and 9th grade. The results showed that for both boys and girls, the two factors were similarly related to an antisocial lifestyle and delinquency. However, a low impulse control was the critical risk factor for persistence in delinquency. In conclusion, there is not only one single personality factor behind adolescents’ delinquency, but low impulse control seems to be the most essential predictor. / Ungdomskriminalitet är ett utbrett problem och vissa ungdomar är konstant inblandade i kriminella aktiviteter. Denna studie undersökte två typer av bredare personlighetsfaktorer förknippade med risker, benämnda ”Uppblåst Ego” och ”Låg Impulskontroll”, samt hur dessa var relaterade till kriminalitet och antisociala beteenden för pojkar och flickor. De data som använts kommer från ett stort sampel av ungdomar i åttonde och nionde klass i Örebro. Resultaten visade att de två faktorerna var relaterade på liknande sätt för både pojkar och flickor till en antisocial livsstil och brottslighet. Dock visade sig låg impulskontroll vara den övervägande riskfaktorn för en fortsatt kriminell bana. Sammanfattningsvis finns det inte bara en enda förklarande personlighetsfaktor bakom ungdomars brottslighet.