Människor utsätts för mer information än någonsin tidigare. För att underlätta processandet av information är det viktigt att presentera informationen på rätt sätt - anpassat efter användaren. Detta projekt genomfördes i samarbete med Linköpings kommun och det övergripande syftet var att undersöka hur man kan utforma ett gränssnitt för de återkopplingsrapporter som ska nå ut till anställda på företaget. För den första frågeställningen “Vad önskar förvaltningarna för information/data i en återkopplingsrapport?” valdes en kvalitativ ansats och en tematisk analys utfördes utifrån data från nio intervjudeltagare som arbetade på kommunen. Analysen visade att den data förvaltningarna var mest intresserad av handlade om volym, kategorier, vidarekopplingar, service och jämförelser med andra förvaltningar. Resultaten av den tematiska analysen lade även grunden för att besvara resterande två frågeställningar - “Hur bör denna information visualiseras för att den lättast ska kunna förstås och användas?” samt “Hur skulle ett gränssnitt för återkopplingsrapporten till förvaltningarna kunna se ut?”. För att besvara dessa frågeställningar presenterades tidigare forskning om hur rapporter utformas idag och teori kring existerande gestaltlagar samtidigt som det producerades en persona, kontextscenarier, en kravspecifikation samt skisser och en temporär prototyp av dashboard-karaktär.

Användarcentrerad design utmärks enligt Saffer (2010:33–34) av att användarna är involverade i hela designprocessen. Detta kräver att kunden tillsätter resurser (Lindberg 2006:22). Enligt Hammarberg (Dunås 2017) är den inre digitaliseringen lika viktig som den yttre, därför finner uppsatsens författare det intressant att studier om användarcentrerad design i intranät är svårt att hitta. Syftet med studien är att undersöka kunduppfattningar och användning av användarcentrerad design i intranät ur ett leverantörsperspektiv. En teoretisk grundförståelse har samlats in genom litteraturstudier. Uppsatsens undersökningar har skett genom fokuserade intervjuer med tre intranätleverantörer i Sverige. En kompletterande dokumentstudie har gjorts av fackliga tidskrifter för att hitta användarnas uppfattning om it- system genom fackliga ombud. Studiens första slutsats är att kundens uppfattade organisationsnytta enligt leverantörernas perspektiv kan kopplas till att intranätet blir användbart, tillgängligt och accepterat samt att användarcentrerad design ger databaserade motiv och ökad interaktion. Studiens andra slutsats är att kundens uppfattade motargument till användarcentrerad design i intranät enligt leverantörerna är tid, pengar och bristande kunskap, vilket medför att investeringen kan vara svår att uppskatta. Tredje slutsatsen är att samtliga leverantörer använder aktiviteterna: förståelse, utvärdering, föreställning och design för att arbeta med användarcentrerad design i intranät. I förståelsen användes exempelvis workshops och card sorting, i utvärderingen användes bland annat testprotokoll, usability scale och three testing. I föreställningen nyttjas user stories och klickbara prototyper. I den konceptuella designen användes exempelvis user stories och power point samt att fysisk design uppnåddes med hjälp av agilt arbetssätt. Fjärde slutsatsen är att citaten och tolkningarna av fackföreningarnas tidskrifter tyder på att användarna inte är speciellt involverade i systeminförskaffandet och att användare mår dåligt över it- system vilket är intressant eftersom intervjuade leverantörer upplever att de arbetar användarcentrerat i designen av intranät.

<p>This thesis deals with an iterative user-centered IT-development project in a bank setting. The aim is to present a solution for deployment of future Internet banking for small businesses. The project features a design of IT-related concepts and ideas with a strong emphasis on scenario-based design and the usage of patterns as a documentation tool.</p><p>The project plan featured an iterative framework and was carried out by a group of designers in collaboration with a reference group representing the future users of the system. This group consisted of company managers and bank employees, all from the small town of Åtvidaberg in Sweden.</p><p>The method used in the development process was Scrum. A total of three sprints were completed with user meetings at the end of every sprint. In these meetings, focus groups were utilized to obtain information from the users. Throughout the process patterns were used to document important concepts and ideas as well as to create project outlines. In meetings with the reference group there was extensive usage of scenario based design.</p><p>The outcome of the project was a prototype demonstrating some of the desired functions in the future software as well as a large pattern map showing the entire project as a whole with all the concepts and ideas that were discovered during the process.</p><p>Patterns were successfully used for documentation as well as development and helped to enhance the communication within the group of designers. Also, scenario based design worked well in the context to bridge the gap between developers and users throughout the project.</p>

Den här uppsatsen är en fallstudie på hur man utvecklar ett gränssnitt för mobila applikationer inom e-handel. Framtagandet av data bestod av en enkätundersökning som innefattade 149 stycken respondenter och analyserades med hjälp av en egen designmetod. Med den snabba utvecklingen av teknik vi har idag, är e-handel och mobila applikationer effektiva verktyg och metoder som ofta används av företag. Gränssnitt för ett företags webbsida och mobila applikation är en viktig faktor. Det finns en chans att gränssnitt underskattas av företag och det är en av anledningarna till att många kunder ofta handlar av andra företag på grund av förtroende hos företaget minskar, medan ett bra och användbart gränssnitt kan bidra till att kunder återkommer till ett företag. Den här uppsatsen kan fungera som ett hjälpmedel för företag som skapa en mobilapplikation och fördjupar sig på faktorer som är kritiska när man skapar ett gränssnitt för en mobil applikation inom e-handel. För att utveckla ett bra gränssnitt, tas två generella behov fram som användare har på en mobil e-handelsapplikation och hur informationen ska presenteras. / This essay is a case study on how to develop an interface for e-commerce mobile applications. The development of data consists of a survey that includes 149 respondents and analyzed using a custom design-method. With the rapid development of technology we have today, e-commerce and mobile applications are effective tools and methods commonly used by companies. Interface for a company’s website and mobile application is an important factor. There is a chance that the interface is underestimated by the company and it is one of the reasons that many customers buy products from other companies because of the confidence of the company decreases, while a good and useful interface can contribute to repeat business with a company. This essay can serve as a tool for companies that want to create a mobile application and deepen into factors that are critical when creating an interface for a mobile application in e-commerce. In order to develop a good interface, this essay brings forward two general needs that users have of how a mobile e-commerce application should be designed and how the information shall be presented.

<p>Detta arbete har utförts med syftet att ta reda på hur området "designa för olikheter" kan integreras med personas, för att öka användbarheten i ett intranät. "Designa för olikheter" anser att systemdesigners ska ta hänsyn till att alla människor är olika. Personas är fiktiva personer som håller systemdesigners fokuserade på användarna under hela systemutvecklingsprocessen. För att uppnå syftet med rapporten har målet varit att utveckla integrerade användarprofiler (personas integrerat med "Designa för olikheter"), som ett hjälpmedel vid projektet att utveckla Högskolan i Skövdes studentportal. Ett samarbete utfördes med projektteamet för att skapa integrerade användarprofiler som representerar alla potentiella användarna för studentportalen. Tre integrerade användarprofiler togs fram som sedan granskades av projektgruppen och representativa användare. Granskningen visade att de integrerade användarprofilerna representerade atypiska användare och därav uppnått sitt syfte. Det främsta bidraget med detta arbete är att integrerade användarprofiler hjälper till att skapa användbara system för både atypiska och typiska användare.</p> / Utveckling av HS studentportal

<p>Det här arbetet preciserar ett problem utifrån ett problemområde som faller inom ramen för användarcentrerad design. Den preciserade problemformuleringen är: I vilken utsträckning kan ett gränssnitt göras användbart genom prototyping, aktiv användarmedverkan och iterativ utveckling genom användningen av en modifierad version av ISO 13407 standarden som ett utvecklingsramverk? Den här frågeställningen har tillämpats och avgränsats till ett pekskärmsgränssnitt vid namn Navigator som är utvecklat av Asko. Resultaten visar att de gränssnittsprototyper som har skapats är användbara. Vidare visar resultaten även att det inte är tillräckligt att enbart använda tre nyckelprinciper för användarcentrerad design i syfte att uppnå användbarhet.</p>

Syfte: Företag har svårt att positionera sig på webben då de misslyckas att utveckla sina webbsidor för att stödja dess varumärkesstrategi. Syftet med denna studie är att undersöka hur ett företag kan tillämpa designstrategi ur ett användarcentrerat designperspektiv för att stödja företagets övergripande varumärkesstrategi på webben. Kunskapslucka: Denna studie har identifierat en kunskapslucka vad gäller hur företag fastställer och verkställer designstrategi för att stödja övergripande varumärkesstrategi på webben. Metod: Studien avser att undersöka tillämpning av designstrategi genom att ta fram ett designförslag som baserats på en användarcentrerad designprocess. För att göra detta har intervjuer med experter samt expertutvärdering av webbsidor utförts för att kartlägga en billeverantörs återförsäljares domän, baserat på motsvarande strategi för köpresa som är avsedd för att leda besökaren till billeverantörens produkt- och tjänsteutbud som representeras av återförsäljare och dess webbsidor. Denna datainsamling ligger till grund för persona och kontextscenarion som översätts till identifierade krav som motsvarar produktens designstrategi. Designstrategin ligger sedan till grund för det skapande momentet i den användarcentrerade designprocessen, där iterativ design leder till förädlande av framtagna ramverksskisser till interaktiv prototyp. Resultat och slutsats: Resultatet av studien som var en framtagen interaktiv prototyp visar att användarcentrerad design som tillämpar designstrategi, genom att fastställa företagets och användarens mål och behov samt innehålls- och funktionalitetskrav, är ett alternativ som tillåter strukturerad förädling av en webbsida till den punkt att webbsidan uppfyller sin designstrategi. Resultatet visar också att beroende på hur grundlig en kartläggning är och hur välformulerad designstrategin är påverkar hur väl framtagen webbsida, vare sig det är en prototyp eller slutprodukt, uppfyller sitt syfte. / Purpose: Corporations experience difficulties positioning themselves on the web as a result of not developing their websites in a way that is inline with their overall business strategy. The purpose of this study is to explore how corporations should apply design strategy, based on a user-centered design perspective, to support their overall business strategy on the web. Originality/value: This study has identified a knowledge gap in terms of how corporations define and apply design strategy in order to support their overall business strategy on the web. Methodology: This study aims to research the application of design strategy by creating a prototype through the use of a user-centered design process. This was done by interviewing experts as well as evaluating websites, in order to explore the domain of a car manufacturers retailers, which was based on the corresponding strategy of leading the visitor to the car manufacturers offerings that are represented by the retailers and their websites. This data collection was the foundation in the creation of a persona and context scenarios that was translated into identified needs that represented the products design strategy. The design strategy in turn was the foundation for the creating phase of the user-centered design process, where iterative design lead to refining framework sketches and an interactive prototype. Findings and conclusion: The study which resulted in an interactive prototype shows that user-centered design, which applies design strategy by defining the corporations and the users goals and needs, is an alternative that allows for structured refinement to the point that the website fulfills its design strategy. The results also show that depending on how well the domain exploration is executed as well as how well the design strategy is defined will affect the resulting website and to what extent it fulfills its purpose, whether it’s is still a prototype or if it’s the end result.

Mobilapplikationer har potential till att hjälpa människor förändra vanor och beteenden av olika slag. I Sverige har vi rätt till avgiftsfri tandvård upp till 22 år och i vissa landsting erbjuds fri tandvård i ytterligare några år utöver det. Traditionellt har interventioner bestått av motiverande samtal med patienter för att motivera till bättre munhälsa, vilket gör att det kan skilja sig i hur mycket människor motiveras till att ta hand om sin orala hälsa. Den här studien syftar till att försöka besvara hur ungdomars uppfattning och attityd är om en prototyp till en mobilapplikation som är tänkt att hjälpa ungdomar att förbättra sin munhälsa genom själv-monitorering. Själv-monitorering genom mobilapplikationer kallas ofta för Personal Informatics. Dessa verktyg låter användaren observera och registrera ett eller flera beteende och därefter få informationen presenterat till sig för att förstå ens beteende bättre. En aspekt som är av stor vikt vid utvecklingen av mobilapplikationer är användarupplevelsen med dem. User Experience Design handlar om processen att försöka förbättra användarupplevelsen med produkter. Den här studien har genomförts med metoder som ofta används i en UX-designprocess, såsom skapande av prototyper och intervjuer med målgruppen. Resultatet visar inte bara åsikter från deltagare ur målgruppen, utan även vad som enligt dem ger mervärde i mobilapplikationen samt framtida utmaningar i fortsatta arbetet.

Vi människor spenderar hela våra liv med att leta efter och bestämma meningar och syften för saker. Vi gör det för att skapa en helhet av vårt liv och vår omvärld. Genom detta är det också möjligt att hitta och ta fram nya meningar och på så sätt skapa innovationer. Detta är ett synsätt inom design som kallas designdriven innovation och återfinns främst inom produktutveckling. Men varför skulle vi inte ge meningar till miljöer på samma sätt som till produkter? Denna studie undersöker därför på vilket sätt designdriven innovation kan appliceras inom området rumslig gestaltning. Detta för att kunna ge rum nya användningsområden genom applicerade syftesändringar. Gestaltningen måste dessutom kommunicera det nya syftet till användarna. Hur detta kan göras undersöks också i studien. Arbetet har utgått från ett specifikt rum, en toalett på företaget Rise Sics i Västerås, för att kunna svara på forskningsfrågan. I arbetet har metoderna platsanalys, kvalitativ intervju, designdiskussion och användartester utförts. Teorier om designdriven innovation, användarcentrerad design, färg, ljus, ljud och material har studerats. Det empiriska materialet och teorierna har sedan legat till grund för ett gestaltningsförslag till toaletten, där ett nytt tillagt syfte gestaltas och kommuniceras via den rumsliga utformningen.

In this paper we explore the relations between context and feedback generated in three user-centered evaluations of a flash-based game. Whether it’s the social context, the physical context or the degree of intrusion from the evaluator, they all contribute to the quality of the feedback received. The selection of test subjects is a narrow process, which gives the above mentioned factors different meaning. Contextual factors have shown to influence the feedback given within both usability and user-experience. The difference in feedback given to user-experience however, was shown to be influenced mostly by the social context where the selection of test-subjects and degree of involvement from the evaluator are key factors to the subjects. The test-subjects might not express vital thoughts because they don’t want to criticize the designer or intrude on the design, nor do they want to appear stupid when something is not understood.