Arbete hemifrån är en växande trend och arbetstagare i Sverige har till följd av covid-19 rekommenderats att arbeta hemifrån. Syftet med studien är att undersöka och därmed bidra med kunskap om medarbetares uppfattningar om arbete hemifrån, med särskilt fokus på medarbetares fysiska och psykosociala arbetsmiljö i hemmet. Frågeställningarna studien avser besvara är; Hur uppfattar medarbetare den fysiska och psykosociala arbetsmiljön vid arbete hemifrån? Vilka utmaningar och möjligheter uppfattar medarbetare finns med att arbeta hemifrån? Genom en fenomenografisk metodansats undersöks medarbetares uppfattningar av fenomenet arbete hemifrån. Femton semistrukturerade intervjuer genomfördes med arbetstagare från det svenska tågbolaget SJ. Resultatet visar att respondenterna uppfattar att hemmets arbetsplats inte är lika bra som på kontoret och heller inte kan bli det. Respondenterna gav även uttryck för att digitala hjälpmedel inte fullt ut kan motsvara det sociala samspelet på arbetsplatsen. Gränsen mellan arbetsliv och privatliv uppfattades även vara mer flytande vid hemarbete.

Pandemin Covid-19 har förändrat arbetslivet eftersom distansarbete som arbetssätt har utvecklats i rekordfart, vilket har medfört både positiva och negativa erfarenheter för bådeföretag och dess anställda. Forskning under pandemin Covid-19 har bland annat synliggjort attbalans mellan arbetsliv och privatliv vid distansarbete varit en svår gränsdragning. Syftet med denna studie var att undersöka en utvald organisation inom den offentliga sektorn i Norrbotten, för att få en djupare förståelse för dess medarbetares upplevelser avseende gränsdragningmellan arbetsliv och privatliv vid distansarbete. Följande frågeställningar har legat till grund för att uppfylla syftet: Hur upplever medarbetarna balansen mellan arbetsliv och privatliv vid distansarbete? Tenderar medarbetarna att arbeta mer eller mindre vid distansarbete än om arbetet utförs på primärarbetsplatsen? Hur ser normer och kulturer ut kring gränsdragning inom organisationen? Hur påverkar det individens gränsdragning? En kvalitativ forskningsansats har använts och genom elva semistrukturerade intervjuer med informanter från samma organisation har det empiriska materialet samlats in. Materialet har sedan analyserats med hjälp av begrepp som förklarar hur informanterna förhållit sig till gränsdragning mellan arbetsliv och privatliv vid distansarbete. Resultatet visade att majoriteten av informanterna i studien hade en positiv grundinställning till distansarbetet. Det förekom varierade upplevelser kring huruvida balansen uppfattades som antingen positiv eller negativ. Majoriteten ansåg att balansen mellan arbetsliv och privatliv var bättre vid distansarbete än när arbetet utfördes på arbetsplatsen på grund av flexibiliteten. Alla kunde dock uppleva positiva aspekter av distansarbetet. Det förekom tendenser till ett gränslöst arbete i form av att informanterna överskred både de tidsmässiga och rumsliga organisatoriska gränserna, men trots detta verkade informanterna inte anse att arbetet tog för stor del av tiden som ska fördelas mellan arbetsliv och privatliv. Slutligen kunde det inte konstateras att varken normer eller en arbetsplatskultur där informanterna uppmanades att tänja på sina gränser och ständigt finnas tillgängliga för andra existerade inom denna organisation. Informanternav erkade huvudsakligen nöjda med detta och de allra flesta hade fungerande gränsstrategier.

Syftet med studien var att undersöka hur distansarbetare upplever förändringar i den fysiska- och psykosociala arbetsmiljön under covid-19-pandemin, med ett särskilt fokus på förändringar i balansen mellan arbetsliv och privatliv. Studien är baserad på kvalitativ metod. Datamaterialet samlades in via åtta semistrukturerade intervjuer och analyserades via en induktiv tematisk analys som resulterade i tre huvudteman och två till tre underteman. Resultatet visade att respondenterna upplevde förändringar i både den fysiska- och psykosociala arbetsmiljön och att distansarbetet bidragit till mindre vardagsstress och högre flexibilitet. Respondenterna hade däremot svårt med gränsdragningen mellan arbetslivet och privatlivet och de saknade den sociala interaktionen med arbetskollegorna. Respondenterna upplevde även att de blivit mer stillasittande och att de hade bristfällig ergonomisk arbetsutrustning. Det framkom även en tydlig brist på riktlinjer, utbildningar och utvärderingar gällande arbetsmiljön och balansen mellan arbetsliv och privatliv. Vidare önskar respondenterna en kombination av distansarbete och att arbeta fysiskt på arbetsplatsen i framtiden. / The purpose of the present study was to examine how teleworkers experience changes in the physical and psychosocial work environment during the covid-19 pandemic, with a special focus on changes in Work-Life Balance. The study is based on a qualitative method. Eight semi-structured interviews were analyzed by inductive thematic analysis, which resulted in three main themes and two to three sub-themes. The results indicated that the respondents experienced changes in both the physical and psychosocial work environment and the telework has contributed to reduced everyday stress and greater flexibility. However the respondents experienced difficulty with drawing the line between work and private life and a realization of the importance of social interaction with work colleagues. They experienced increased sedentary and inadequate work equipment. There was also a clear deficiency of guidelines, training and knowledge regarding physical and psychosocial work environment, as well as balance between work and private life. In the future the respondents wish to have a combination of telework and physical work at the workplace.

I denna studie undersöks hur svenska hotellreceptionister upplever de strukturella villkoren som hotell – och restaurangnäringen arbetar under, om de villkoren påverkar hur de kan balansera sitt arbetsliv med ett meningsfullt privatliv. Studien görs av två olika anledningar, dels för att täcka en kunskapslucka gällande ett svenskt perspektiv på hur hotellreceptionister upplever sitt arbetsliv, då det har varit avsaknad sen tidigare. Den tidigare forskningen har varit centraliserad runt Asien, Oceanen och USA. Studien görs även för att upplysa hur arbetstagare i yrken inom service- och tjänstesektorn upplever sitt arbetsliv. Frågeställningar som har använts är: Hur upplevs arbetsplatsrelationerna? Hur upplevs de strukturella arbetsvillkoren inom yrket? Hur upplevs balansen mellan arbetsliv och privatliv? De teoretiska utgångspunkterna utgörs av forskning som berör socialt hållbart arbetsliv, värdigt arbetsliv och livskvalitet i arbetslivet. Metoden som har använts är kvalitativ metod. Inom studien har semistrukturerade intervjuer använts för att få fram slutsatser om hur hotellreceptionister upplever sitt arbetsliv. I studien intervjuas 8 hotellreceptionister som har arbetat mer än ett år i en hotellreception. Det finns bra och mindre bra arbetsplatsrelationer som har en inverkan på arbetsklimatet, de närmaste kollegorna bidrar till ett bra arbetsklimat. Den dåliga kommunikationen mellan avdelningarna, och i vissa fall upplevda brister i ledningen, och arbetsplatsstressen som informanterna upplever, bidrar till ett försämrat arbetsklimat för informanterna. De strukturella arbetsvillkoren hämnar informanternas frihetskänsla på grund av att de inte kan vara med och styra över sina arbetstider och den arbetsmiljö de arbetar i, utan de får acceptera de strukturella arbetsvillkoren. Dessa villkor hämmar även privatlivet och gör det svårt att kombinera ett hotellreceptionistjobb med ett meningsfullt privatliv.

Många människors liv förändrades när coronapandemin drabbade hela världen. I Sverige uppmanades arbetsgivare och anställda att arbeta hemifrån om det fanns möjlighet till det. Distansarbete innefattar ett flertal negativa aspekter som kan påverka människors mående, bland annat bristen på social interaktion, avsaknad av hjälpmedel samt bristfälliga arbetsytor i hemmet. Flera tidigare studier visar att minskningen av sociala kontakter påverkar medarbetares mående både fysiskt och psykiskt. Det har även visat sig uppstå arbetsmiljöproblem i samband med att gränsen mellan människors arbetsliv och privatliv suddats ut. Samtidigt har distansarbete visat sig ha en positiv påverkan på medarbetares produktivitet då det innebär färre störningsmoment och därmed mer arbetsro, förutsatt att medarbetaren har förmågan att självständigt utföra sina arbetsuppgifter.  Syftet med den här kvalitativa studien är att undersöka vilka faktorer som huvudsakligen påverkar medarbetares mående under distansarbete kopplat till vilken livssituation individen befinner sig i. För att undersöka hur distansarbetet har påverkat människor i olika livsstadier har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med respondenter som befinner sig i tre olika stadier i livet. Studien stöds av tidigare forskning om distansarbete, kommunikation, fysisk och psykosocial arbetsmiljö samt balansen mellan arbetsliv och privatliv. Den teoretiska bakgrunden har använts som utgångspunkt och har sedan analyserats och jämförts med resultatet av denna studie. Resultatet av studien visar att den största skillnaden mellan respondenterna ur de tre jämförda grupperna handlar om den fysiska arbetsmiljön i hemmet. Det finns en tydlig koppling mellan vilket stadie i livet individen befinner sig i och storlek på bostad. De respondenter som har varit i arbetslivet länge har tillgång till eget arbetsrum hemma i större utsträckning än de som är i början av karriären. Ju mer erfarenhet respondenterna har, desto lättare har de att finna en balans mellan arbetsliv och privatliv. De har exempelvis lättare att avskärma sig från arbetet i slutet av dagen än de med mindre erfarenhet. Resultatet av studien visar även att det finns många likheter mellan de olika grupperna när det gäller fördelarna med distansarbete. Det finns en gemensam uppfattning om att friheten att själv få styra över sin arbetstid har en positiv effekt på välbefinnandet. Resultatet av studien indikerar att det kommer att ställas högre krav på arbetsgivare i framtiden gällande möjligheten att arbeta – på kontoret, hemifrån eller i form av en hybridlösning. Dessa nya krav beror på de fördelar som distansarbete respektive kontorsarbete medför. Samtliga respondenter i studien är eniga om att en kombination av dessa fördelar är den optimala lösningen i framtiden. / Many people’s lives changed when the Corona pandemic affected the entire world. In Sweden employers and employees were urged to work from home if possible. Remote work includes a number of negative aspects that may affect people’s well-being, including the need for social interaction, the lack of equipment, and an inadequate workspace at home. Several previous studies show that the reduction in social contacts affects employees’ well-being physically and psychologically. Studies also show that work environment issues arise when the line between work and private life is blurred out. At the same time, remote working has shown a positive impact on the employee’s productivity with fewer disruptions and thus more peace of mind, provided that the employees have the capability to independently perform their tasks.  The purpose of this qualitative study is to investigate the factors which mainly affect the employee’s well-being during remote working linked to the situation of their life. In order to investigate how teleworking has affected people in different stages of life, we conducted semi-structured interviews with participants in three different life situations. The study is backed by previous research on remote work, communication, physical and psychological work environment, and the balance between work and private life. The theoretical background has been used as a starting point. It has then been analyzed and compared to the results of this study.  The results of this study show that the most distinctive difference between the participants in the three compared groups is regarding the physical work environment at home. There is a clear connection between the stage of life and the size of the home of an individual. Participants with a long career have access to workspace at home to a greater extent than those at the beginning of their careers. Participants with a longer career tend to be better at finding the balance between work and private life. For instance, they are better at finishing work on time at the end of the day compared to the less experienced participants. The results of the study also show that there are many similarities between the different groups regarding the benefits of remote working. There is a common opinion that the ability to manage your working hours has a positive effect on your well-being. The results of the study indicate that higher demands will be placed on employers in the future regarding the possibility of working – at the office, from home, or in a hybrid solution. These demands are based on the advantages of remote work and working at the office respectively. All of the participants in this study agree that a combination is an optimal solution in the future.

Det är många som är aktiva i diskussionen om work life balance och gränsdragningen mellan arbetsliv och privatliv, allt från forskare till filosofer och sociologer. Även politiker och lagstiftare är med och bidrar till samtalet och alla dessa aktörer påverkar säkerligen hur vi, som individer, uppfattar skillnaden mellan arbetsliv och privatliv och hur gränsen däremellan bör konstrueras.  Till skillnad från tidigare studier går vi i vår studie till botten med hur samtalet utvecklats historiskt och till slut nått den uppfattning vi idag har av ”arbetsliv/ privatliv”. På så sätt hoppas vi kunna öka förståelsen för hur och varför vi uppfattar gränsdragningen som vi gör och vad vi kan göra för att bemästra just vår situation, för att nå en ökad balans mellan arbetsliv och privatliv. För att ta reda på detta reser vi i historien och får chans att uppleva och tolka olika tiders uppfattning av tankefiguren “arbetsliv/privatliv”, genom Asplunds (1979) tankefigurmodell.  Genom vår historiska tidsresa har vi ökat vår, och förhoppningsvis din, förståelse för vad som kan påverka den enskilda individen i den gränsdragande processen och varifrån uppfattningen om att arbetsliv och privatliv skiljer sig ifrån varandra, kommer. Slutligen är du nu välkommen att följa med på en historisk resa, med slutdestination ‘gränsdragning’.

Dagens individer innehar olika roller i arbetslivet och privatlivet som konkurrerar om en individs tid och energi, vilket kan skapa svårigheter att uppnå balans mellan dessa båda områden. Denna studie undersöker förhållandet mellan konflikter mellan arbetsliv och privatliv samt arbetstillfredsställelse. Individens olika roller och de åtaganden dessa innefattar kan ge upphov till konflikter mellan arbetslivet och privatlivet. Detta gör det intressant att även undersöka en särskilt värdefull aspekt av privatlivet, nämligen antal barn och dess samband med konflikterna. Studiens deltagare bestod av 87 medarbetare varav 52 kvinnor och 35 män i åldrarna 26-58 år (M = 48) och de instrument som användes för att mäta konflikterna var Work-Family and Family-Work Scales och för att mäta aspekter av arbetstillfredsställelse användes delar av Copenhagen Psychosocial Questionnaire version II. Studien fann ett negativt samband mellan upplevd konflikt arbetsliv med privatliv och tillfredsställelse med arbetet (r = -.31, p < .01), vilket är i linje med resultat av tidigare forskning. Mellan antal barn och upplevd konflikt privatliv med arbetsliv fanns ett positivt samband (r = .39, p < .001). Resultaten indikerar att upplevd svårighet att kombinera arbetsliv med privatliv tyder på en lägre grad av tillfredsställelse med arbetet, samtidigt som fler barn kan tyda på en högre upplevd svårighet att kombinera privatlivets åtaganden med arbetslivet. Upplevda konflikter mellan arbetsliv och privatliv predicerar tillfredsställelse med arbetet till 10%. / Individuals of today have different roles in their work and in their private lives that are competing for an individual's time and energy, which can create difficulties in achieving balance between these two areas. This study investigates the relationship between conflicts between work and private life and job satisfaction. The individual's roles and the commitments these contain can make it difficult to find balance between work and private life. This makes it interesting to also investigate a particularly valuable aspect of private life, namely the number of children and its relationship with the conflicts. The study's participants consisted of 87 employees, of which 52 were women and 35 were men aged 26-58 years (M = 48). The instruments used to measure the conflicts were Work-Family and Family-Work Scales and to measure aspects of job satisfaction, parts of Copenhagen Psychosocial Questionnaire Version II were used. The study found a significant negative correlation between experienced work-private life conflict and satisfaction with work (r = -.31, p = .004), which is in line with results of previous research. Between the number of children and experienced private life-work conflict, a positive relationship was found (r = .39, p = < .001). The results indicate that experienced difficulty in combining work with private life indicates a lower degree of satisfaction with work, while more children may indicate a higher experienced difficulty in combining the commitments of private life with work. Experienced conflicts between work and private life predicted satisfaction with work to 10%.

Författare: Julia Elfström & Therese Kaneklev Handledare: Olle Duhlin Examinator: Hans Wessblad Kurs: Företagsekonomi III - Organisation, examensarbete (kandidat) 15 hp, 2FE78E  Titel: Heltid med livskvalité som insats  Forskningsfråga: Vilka utmaningar behöver överkommas för att medarbetare inom vården ska få bättre inställning till heltidsarbete?  Syfte: Syftet med studien är att identifiera svårigheter medarbetare inom vården upplever påverkar inställningen till heltidsarbete, vi vill således bidra med kunskap för framtida beslutsunderlag i Heltidsresans arbete att göra heltid till norm inom kommunal och regional vård.  Metod: Genomförandet av studien har skett genom en kvalitativ forskningsmetod med en in-duktiv ansats. Studiens empiriska material har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med tio arbetstagare som arbetar inom vården.  Slutsatser: I studien har vi hittat tre utmaningar som behöver överkommas för att medarbetare inom vården ska få bättre inställning till heltidsarbete: att skapa trygghet när flexibla arbetsformer tillämpas, att förebygga ohälsa genom hälsofrämjande åtgärder och att organisera för att möjliggöra balans mellan arbete, återhämtning och fritidsrelaterade behov. / Title: Full time at the expense of quality of life  Research question: What challenges need to be overcome in order for employees in healthcare to have a better attitude towards full-time work?  Purpose: The purpose of the study is to identify difficulties that employees in healthcare experience affect the approach towards full-time work, we with that want to contribute with knowledge for future decision-making for Heltidsresan that aim to make full-time the norm in municipal and regional healthcare.  Method: This study is conducted based on a qualitative research and inductive approach. The empirical material has been collected through semi-structured interviews with 10 employees working in healthcare.  Conclusion: In the study, we found three challenges that need to be overcome to make the attitude towards full-time work more positive: to create security when flexible working methods are applied, to prevent ill-health through health promotion measures and to organize to enable balance between work, recovery and leisure-related needs.

Syftet med denna studie var att bidra med fördjupad förståelse för vilka friskfaktorer som är avgörande för långtidsfriskhet ur ett medarbetarperspektiv. Detta genom att studera vad medarbetare inom sociala sektorn i Borlänge kommun upplever bidrar till välbefinnande och friskhet på arbetsplatsen. Vidare ämnade denna studie ge förslag på hur arbetet med friskfaktorer inom Borlänge kommun kan utvecklas. För att på bästa sätt kunna besvara syftet valdes en kvalitativ metod där tillvägagångssättet för insamling av empiri var semistrukturerade intervjuer med långtidsfriska medarbetare från verksamhetsområdet personlig assistans.  Resultatet visar att begreppen stödjande ledarskap, god kommunikation, delaktighet i beslutsfattande, balans mellan arbetsliv och privatliv samt ett positivt arbetsklimat är faktorer som tenderar att ge positiva effekter för hälsa då de finns på arbetsplatsen. Ytterligare faktorer som kunde identifieras var trygghet till följd av lång erfarenhet samt arbetsmoral kopplat till lojalitet. Erfarenheten beskrivs som ett hjälpmedel att hantera olika situationer som kan tänkas uppstå i arbetssituationen samt som stressreducerande eftersom det skapar en tydlighet kring vilka förväntningar som finns i arbetet och mellan kollegorna. Hög arbetsmoral till följd av lojalitet verkar bottna i en vilja att bidra till en medmänniskas nytta genom att vara en viktig resurs i dennes liv.   Denna studie visar betydelsen av ett stödjande ledarskap för förtroendet och tilliten dels mellan chef och medarbetare, dels medarbetare emellan, vilket i förlängningen även påverkar möjligheten till delaktighet samt tryggheten i den egna arbetssituationen. Slutligen visar studiens resultat att friskfaktorer under vissa omständigheter kan bidra med nya möjligheter till främjande arbetsmiljöarbete. / The purpose of this study was to contribute to a deeper understanding of factors that are crucial for long-term well-being and health from an employee perspective. This by studying what employees in the social sector in Borlänge municipality experience contributes to well-being and health in the workplace. Furthermore, this study intended to give suggestions on how the work with health factors in Borlänge municipality can be developed. To best answer the purpose, a qualitative method was chosen in which the approach for collecting empirical data was semi-structured interviews with long-term healthy employees from the area of personal assistance. The results showed that factors such as supportive leadership, participation, autonomy, positive work climate and work-life balance were common in the respondents work situation, which are factors that has shown to have a positive effect on employees' health. Furthermore, the respondents' long-term well-being and health could also be explained by additional health factors that were identified in their work environment. The respondents described that security due to long work experience and work ethic linked to loyalty were factors that contributed to their well-being. The experience is described as a means of handling various situations that may arise in the work situation as well as stress reducing as it creates a clarity about what expectations are in the work and between colleagues. High work ethic due to loyalty seems to be rooted in a desire to contribute to the benefit of another human by being an important resource in his or her life. All in all, the results show that the foundation for successful environment work with health factors requires security and trust partly between the manager and employees and partly between the employees. Finally, the study's results show that, in certain circumstances, health factors may contribute to new opportunities for promoting work environment work.

Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva organisationers hur bakomliggande motiv påverkar införandet av hälsofrämjande aktiviteter och åtgärder. Metod: Kvalitativ studie med en induktiv ansats. Det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer med elva informanter. Slutsats: Vi kan med denna studie konstatera att det är svårt att säga hur organisationers bakomliggande motiv påverkar införandet av hälsofrämjande arbete, främst på grund av den variation och bredd som ryms i begreppet. När organisationer erbjuder en för stor variation av hälsofrämjande aktiviteter och åtgärder, kan vi inte med säkerhet identifiera vilka motiv som påverkar vilka aktiviteter och åtgärder. / Purpose: The purpose of this study is to describe how underlying motives influence the implementation of health-promoting activities and measures. Method: Qualitative study with an inductive approach. The empirical material was col-lected through semi-structured interviews with eleven informants. Conclusion: This study shows that it is difficult to say how organizations underlying motives influence the implementation of health-promoting activities and measures, mainly because of the variety and width of the concept. When organizations offer too much variety in health-promoting activities and measures, it is not possible for us to iden-tify with certainty which motives influence which of the activities and measures.