This essay takes its starting point in the fact that job strain, high demands in combination with low control, has an impact on the risk for employees to be afflicted to a cardiovascular disease. Therefore, the aim of the study is to examine what responsibilities the employer, through the regulation, is imposed to prevent the risk for unhealthy workload for employees. The study was made doable through the legal method that enables a combination of science and legislation and that is characterized of a free argumentation. The method has been complemented with a gender perspective, a physiological perspective and a European legal perspective. Used material is except regulations on the working environment, also literature and other relevant studies and also some statistic. The research question has been: In what ways are the employers obligations regulated in AFS 2015:4 to resist unhealthy workload and which support is the prescription given to the relevant paragraph’s in Arbetsmiljölagen (1977:1160)? To sum up the answer, the employer has an extensive responsibility to include, investigate and inform the employees about unhealthy workload. Trough the regulation AFS 2015:4 makes the regulation about workload in Arbetsmiljölagen (1977:1160) more clear.

Pipelife Sverige AB, som är en del av Pipelife International, har två fabriker varav en ligger iLjung och en i Ölsremma. Företaget tillverkar plaströr för en mängd olikaanvändningsområden. Rören tillverkas huvudsakligen av termoplasterna PVC(polyvinylklorid, PE (polyeten)och PP (polypropen). Pipelife har i början av 2011 köpt in ettwebbaserat kemikalieregister från företaget Intersolia med namnet iChemistry. Syftet med dethär arbetet är att uppdatera varje kemikalie som företaget använder sig av med informationoch därefter göra riskbedömningar på dessa. Riskbedömningarna innefattar alla kemikaliersom används i Ljung och i Ölsremma, inklusive rengöring och städ.En kemisk riskkälla är något som kan skada hälsan eller orsaka en olycka där orsaken ärkemisk. Alla företag där kemiska riskkällor kan förekomma är skyldiga att riskbedöma dessa.Det finns en stor mängd regler och bestämmelser kring kemiska riskkällor och grunden tilldessa är föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker: Arbetsmiljöverkets författningssamling(AFS 2011:19). De risker som finns ska undersökas och åtgärder vidtas för att arbetet skakunna utföras säkert. Riskbedömningsprocessen kan beskrivas på följande sätt: förstdokumenteras vilka kemiska riskkällor som finns, vilka kemiska egenskaper de har och vilkaföreskrifter det är som gäller. Därefter ska farliga situationer identifieras och val av åtgärdergöras.Flera myndigheter och förordningar styr hanteringen av kemikalier idag. I EU:skemikalielagstiftning, som upprätthålls av ECHA (European Chemical Agency), ingår Reachsom reglerar kemikalier och deras användning från tillverkare till slutanvändare.Arbetsmiljöverkets uppgift är, utifrån de yttre ramar som riksdagen beslutat, att utforma lagenpå detaljnivå och se till att alla företag tar ansvar och följer arbetsmiljölagen.iChemistry är ett kemikaliehanteringssystem för riskbedömningar som tillhandahålls av ettföretag inom IT-branchen som heter Intersolia. iChemistry REGISTER är den grundläggandenivån som kan byggas på med någon av de mer avancerade varianterna SERVICE,COMPLIENCE eller MANAGER. Arbetet sker via webben och uppkoppling på internetkrävs för att få tillgång till databaserna. Varje företag designar sin egen organisation medlämpligt antal grenar, exempelvis med en gren för varje avdelning och inventerar därefter insina kemikalier. Varje kemikalie har sin egen sida där information om hantering, lagring,skyddsutrustning och riskbedömning görs. Genom att riskbedöma kemikalien utifrån dessriskfraser fås en rättvisande bild av om och hur en kemikalie är farlig.De farligaste kemikalierna har i denna rapport sammanställts i bilaga 2 och Pipelife skallutifrån det här försöka byta ut de farligaste kemikalierna mot mindre farliga eller helt ofarligakemikalier. Nästan 350 kemikalier har riskbedömts och av dessa är det cirka 40 stycken somklassas som farliga för hälsan. De miljöfarliga kemikalierna är något fler, cirka 80 stycken.Resultatet av riskbedömningarna visar att skaderisken är mycket låg. Regler föravfallshantering och arbetstagarnas närhet till iChemistry är omständigheter som bidrar till attPipelife har en bra och förhållandevis säker arbetsmiljö kring sina kemikalier. / Program: Teknologie kandidatexamen i kemi

<p>This diploma work was performed because the company Sveriges BostadsrättsCentrum, with the abbreviation SBC, had a need to gain insight into how changes in the Work Environment Act and related regulations which took effect January 1, 2009 affecting their work with the work environment. The changes mean that the client may hand over his work environment responsibilities to a contractor and that he has to select so-called building work environment co-ordinators. At SBC they are working as representatives for tenant-owner's association when a construction is about to be carried out. The purpose was to ascertain how changes may affect the work at SBC. The diploma work intends to educate the staff at SBC how work with the work environment would look like if they met the regulatory requirements. The main issue that the diploma work deals with is whether SBC has the responsibility to select a building work environment co-ordinator for the planning and projecting before the contractor takes over responsibility for the work environment. Questions were answered by information from the Work Environment Act, AFS 1999:3 and other material from the Work Environment Authority. Two interviews with staff at the Work Environment Authority were also held. One of the conclusions drawn from the diploma work is that it’s the client who will select a building work environment co-ordinator for the planning and projecting. That should be done as soon as the planning and projecting has begun. The planning and projecting usually begins before the main contractor takes over responsibility for the work environment as the employee. It is not clear that SBC will take on the client’s responsibility to select a building work environment co-ordinator for the planning and projecting in the early planning, before the contractor takes on responsibility and there are several ways to do this.</p>

<p>Syftet med undersökningen är att beskriva och öka insikten om enhetschefernas dubbla roll och deras arbetssituation då det gäller tillämpningen av arbetsmiljölagen och socialtjänstlagen och hur de hanterar denna dubbla roll.</p><p>De forskningsfrågor som vi har sökt svar till är:</p><p>• Vad styr och vad består enhetschefernas arbete av?</p><p>• Hur ser enhetscheferna på sin dubbla roll gentemot arbetsmiljölagen och socialtjänstlagen?</p><p>• Hur hanterar enhetscheferna motsättningar mellan arbetsmiljölagen och socialtjänstlagen?</p><p>Studien är en kvalitativ intervjustudie där sex enhetschefer inom äldreomsorgen har intervjuats. Analysen har skett genom kodning som gav de kategorier och teman som resultatet redovisas under.</p><p>Resultatet visar på att socialtjänstlagen och arbetsmiljölagen styr enhetschefernas arbete och att lagarna genomsyrar hela verksamheten då de används som ett medel och redskap för att nå en lösning på motsättningar. Hanteringen av socialtjänstlagen och arbetsmiljölagen ses av enhetscheferna och organisationen som en självklar del i arbetet och de upplever överlag inte hanteringen som ett problem. De svårigheter som uppkommer är i den gråzon som finns mellan olika lagar och dessa svårigheter har de ansvaret för att lösa. Resultatet visar tydligt på att enhetscheferna är fokuserade på HUR de ska genomföra uppdraget och lösa svårigheterna och inte på VAD de ska göra. Motsättningar löses genom ett samarbete mellan berörda parter och det är enhetscheferna som har den samordnande rollen. Socialtjänstlagen och arbetsmiljölagen ses som två jämbördiga lagar men socialtjänstlagen prioriteras i tillämpningen eftersom brukaren måste få sina behov tillgodosedda.</p> / <p>The purpose of this research is to describe and gain a deeper insight in the dual role of the unit managers and their practical work situations in terms of applying and managing the work environment act as well as the social services act and possible oppositions between the two.</p><p>The following research questions have been formulated for the subject:</p><p>• Which are the tasks and responsibilities of the unit managers and which factors determine these?</p><p>• What is the opinion of the unit managers, in terms of their dual role, towards the work environment act as well as the social services act?</p><p>• How is the opposition in the work environment act and the social services act dealt with by the unit managers?</p><p>The research is of qualitative nature based on an interview study in which six unit managers within the geriatric care participated. In order to analyze the outcome a coding system was used, which resulted in the different categories and themes under which the outcome is presented. The outcome of the research indicates that the work environment act and the social services act are the base for the work of the unit managers, the laws permeate the whole unit as they are used as tools in order to reach solutions to oppositions. The unit managers consider the management of the two acts as a natural task in their work and they do not, in general, perceive the management of the acts as problematic. The possible problematic and difficult areas are the issues, which can be said to be in the grey zone between different acts, and it is the responsibility of the unit managers to solve these difficulties. The outcome of the research is strongly showing that the unit managers are focused on HOW the task should be performed and difficulties solved rather then WHAT they should be doing. Oppositions are solved through cooperation between the involved parties and it is the unit managers who have the coordinating role. The work environment act and the social services act are regarded equally important but nevertheless the latter is prioritized in practice since it is necessary to fulfill the needs of the users.</p>

No description available.

Syftet med undersökningen är att beskriva och öka insikten om enhetschefernas dubbla roll och deras arbetssituation då det gäller tillämpningen av arbetsmiljölagen och socialtjänstlagen och hur de hanterar denna dubbla roll. De forskningsfrågor som vi har sökt svar till är: • Vad styr och vad består enhetschefernas arbete av? • Hur ser enhetscheferna på sin dubbla roll gentemot arbetsmiljölagen och socialtjänstlagen? • Hur hanterar enhetscheferna motsättningar mellan arbetsmiljölagen och socialtjänstlagen? Studien är en kvalitativ intervjustudie där sex enhetschefer inom äldreomsorgen har intervjuats. Analysen har skett genom kodning som gav de kategorier och teman som resultatet redovisas under. Resultatet visar på att socialtjänstlagen och arbetsmiljölagen styr enhetschefernas arbete och att lagarna genomsyrar hela verksamheten då de används som ett medel och redskap för att nå en lösning på motsättningar. Hanteringen av socialtjänstlagen och arbetsmiljölagen ses av enhetscheferna och organisationen som en självklar del i arbetet och de upplever överlag inte hanteringen som ett problem. De svårigheter som uppkommer är i den gråzon som finns mellan olika lagar och dessa svårigheter har de ansvaret för att lösa. Resultatet visar tydligt på att enhetscheferna är fokuserade på HUR de ska genomföra uppdraget och lösa svårigheterna och inte på VAD de ska göra. Motsättningar löses genom ett samarbete mellan berörda parter och det är enhetscheferna som har den samordnande rollen. Socialtjänstlagen och arbetsmiljölagen ses som två jämbördiga lagar men socialtjänstlagen prioriteras i tillämpningen eftersom brukaren måste få sina behov tillgodosedda. / The purpose of this research is to describe and gain a deeper insight in the dual role of the unit managers and their practical work situations in terms of applying and managing the work environment act as well as the social services act and possible oppositions between the two. The following research questions have been formulated for the subject: • Which are the tasks and responsibilities of the unit managers and which factors determine these? • What is the opinion of the unit managers, in terms of their dual role, towards the work environment act as well as the social services act? • How is the opposition in the work environment act and the social services act dealt with by the unit managers? The research is of qualitative nature based on an interview study in which six unit managers within the geriatric care participated. In order to analyze the outcome a coding system was used, which resulted in the different categories and themes under which the outcome is presented. The outcome of the research indicates that the work environment act and the social services act are the base for the work of the unit managers, the laws permeate the whole unit as they are used as tools in order to reach solutions to oppositions. The unit managers consider the management of the two acts as a natural task in their work and they do not, in general, perceive the management of the acts as problematic. The possible problematic and difficult areas are the issues, which can be said to be in the grey zone between different acts, and it is the responsibility of the unit managers to solve these difficulties. The outcome of the research is strongly showing that the unit managers are focused on HOW the task should be performed and difficulties solved rather then WHAT they should be doing. Oppositions are solved through cooperation between the involved parties and it is the unit managers who have the coordinating role. The work environment act and the social services act are regarded equally important but nevertheless the latter is prioritized in practice since it is necessary to fulfill the needs of the users.

No description available.

No description available.

This diploma work was performed because the company Sveriges BostadsrättsCentrum, with the abbreviation SBC, had a need to gain insight into how changes in the Work Environment Act and related regulations which took effect January 1, 2009 affecting their work with the work environment. The changes mean that the client may hand over his work environment responsibilities to a contractor and that he has to select so-called building work environment co-ordinators. At SBC they are working as representatives for tenant-owner's association when a construction is about to be carried out. The purpose was to ascertain how changes may affect the work at SBC. The diploma work intends to educate the staff at SBC how work with the work environment would look like if they met the regulatory requirements. The main issue that the diploma work deals with is whether SBC has the responsibility to select a building work environment co-ordinator for the planning and projecting before the contractor takes over responsibility for the work environment. Questions were answered by information from the Work Environment Act, AFS 1999:3 and other material from the Work Environment Authority. Two interviews with staff at the Work Environment Authority were also held. One of the conclusions drawn from the diploma work is that it’s the client who will select a building work environment co-ordinator for the planning and projecting. That should be done as soon as the planning and projecting has begun. The planning and projecting usually begins before the main contractor takes over responsibility for the work environment as the employee. It is not clear that SBC will take on the client’s responsibility to select a building work environment co-ordinator for the planning and projecting in the early planning, before the contractor takes on responsibility and there are several ways to do this.

Syftet med denna uppsats är att kartlägga arbetsgivarens respektive Försäkringskassans ansvar för arbetslivsinriktad rehabilitering, genom lagtext, föreskrifter, domstolspraxis och doktrin. I den arbetslivsinriktade rehabiliteringen finns det tre huvudaktörer: arbetsgivaren, Försäkringskassan och arbetstagaren. Arbetsgivaren har en rehabiliteringsskyldighet gentemot sina anställda, enligt arbetsmiljölagen och lagen om allmän försäkring. I rehabiliteringsansvaret ingår sedan 1992 att arbetsgivaren ska genomföra en rehabiliteringsutredning när den anställde varit helt eller delvis borta från arbetet under en tid. Arbetsgivaren har även ett ansvar för arbetsanpassning av t.ex. arbetsuppgifter, för att på så sätt möjliggöra för arbetstagaren att kunna fortsätta sitt arbete trots eventuell nedsatt arbetsförmåga. Utredningen ska sedan lämnas till Försäkringskassan inom åtta veckor. Utifrån arbetsgivarens rehabiliteringsutredning ska Försäkringskassan sedan upprätta en rehabiliteringsplan. Ändamålet med planen är att den försäkrade ska få den rehabilitering som behövs för att denne ska kunna återgå till arbetet så snabbt som möjligt. I de fall där det finns behov ska Försäkringskassan även kalla den försäkrade till ett avstämningsmöte, för att så snart som möjligt fånga upp den försäkrades möjlighet att återgå till arbete och vilket behov den försäkrades har av stöd i den processen. De olika typer av rehabiliteringsåtgärder som kan bli aktuella är främst arbetsträning och utbildning. Även arbetstagaren har ett rehabiliteringsansvar som går ut på att arbetstagaren aktivt måste delta i rehabiliteringsåtgärderna. Ansvars- och rollfördelningen mellan Försäkringskassan och arbetsgivaren är inte helt självklar utan det finns en inbakad problematik. Denna problematik tros bero på den otydlighet som finns mellan aktörernas ansvarsområden. I betänkandet SOU 2006:107 ger utredningen förslag på åtgärder för att tydliggöra lagarna och då också förtydliga ansvars- och rollfördelningen mellan aktörerna. Dessa förslag diskuteras vidare i uppsatsens avslutande kapitel. / The purpose of this essay is to describe the Swedish legislation and examine court cases concerning employers’ and the Social insurance office’s (Försäkringskassan) responsibility for rehabilitation of employees. There are three main players in regards to work related rehabilitation: the employer, the Social insurance office, and the employee. The employer is mainly responsible for work related rehabilitation, which is prescribed in the Work Environment Act (Arbetsmiljölagen) and the National Insurance Act (Lagen om allmän försäkring). The employer’s responsibilities for work related rehabilitation include, since 1992, conducting a rehabilitation investigation of the sick employees. The investigation shall lay the groundwork for the necessary steps to be taken at the workplace to insure that the employee can return to work. The employer also has a responsibility to modify work tasks to the individual employee insuring that the employee can continue to work even if the employee’s work capacity is reduced due to injury or disease. The rehabilitation investigation done by the employer must be turned over to the Social insurance office within eight weeks. The Social insurance office then makes a rehabilitation plan based on the investigation. The purpose of the plan is to insure the employee receives the rehabilitation that he/she needs to be able to return to work as fast as possible. The Social insurance office must also meet the employee for a meeting (avstämningsmöte) if deemed necessary. The purpose of the meeting is to establish what the employee’s needs are in regards to his/her rehabilitation. The two types of rehabilitation methods most commonly used are work training and education. The employee also has a responsibility to actively take part in the rehabilitation process. How one should distribute responsibility and divide roles between the social insurance office and the employer is not entirely clear. Currently, there exists a conflict between the different players about how to do this due to the lack of clearly established responsibilities and roles as pertain to each party. The parliament is trying to create more defined legislation with a new report called SOU 2006:107, which they hope will help clarify the individual responsibilities of all parties involved. These proposals will be discussed further in the essay’s final chapter.