<p>Syftet med den här uppsatsen har varit att ta reda på hur domstolarna resonerar i sina bedömningar kring straffansvaret i fall där en arbetstagare omkommit på arbetsplatsen. Jag har även undersökt hur långt arbetsgivarens ansvar sträcker sig vad gäller det förebyggande arbetet och skyldigheter som uppkommer i samband med dödsfallen. Jag har genomgående använt mig av en rättsdogmatisk metod och en stor del av uppsatsen är av deskriptiv karaktär för att läsaren ska få en bra överblick i det rådande rättsläget.</p><p>Dödsfallen på arbetsplatserna i Sverige har under de senaste 50 åren minskat rejält men fortfarande omkommer varje år mellan 60-80 personer.  I förhållande till övriga europeiska länder är det en relativt låg siffra men fortfarande rör det sig om många människor som förlorar livet endast på grund av att de utför sitt arbete.</p><p>Största delen av regleringen kring arbetsgivarens ansvar finns i Arbetsmiljölagen, dess förordning och i Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Regleringen är väldigt omfattande och klargör tydligt vilka skyldigheter arbetsgivaren har.</p><p>För att kunna redogöra och förstå domstolarnas bedömningsgrunder är en del i uppsatsen vikt åt den svenska straffrättens uppbyggnad gällande vem eller vilka i ett företag som besitter straffansvaret. I kapitlet beskrivs även företagaransvaret, delegering samt en del där övriga länders straffrätt redogörs.</p><p>I det avslutande kapitlet redovisas de slutsatser som framkommit. De visar bland annat att arbetsgivaren har ett omfattande ansvar för arbetsmiljön och besitter ofta själv straffansvaret. Domstolarnas bedömningsgrunder utgår från att först bedöma om det är den åtalade som besitter straffansvaret för att sedan kunna bedöma om det finns ett orsakssamband mellan den åtalades handling och den efterföljande konsekvensen. Om dessa krav uppfylls kan domstolen döma den åtalade för arbetsmiljöbrott enligt kap. 3:10 § BrB.</p>

I vår tid växer nya generationer upp i ett samhälle med hög förändringstakt. Ur ett personsäkerhetsperspektiv innebär förändringsintensiteten en osäkerhet gällande vilka potentiella risker vi utsätts för. Risker kan identifieras och hanteras genom ett systematiskt säkerhetsarbete. Det kräver en god säkerhetskultur som bland annat innebär att samtliga individer inom en organisation vet hur det ska påtala risker för sin arbetsgivare och känner sig trygga att göra det (Reason, 1997; Power, 2007). Arbetsmiljölagen (1977:1166) föreskriver att risker ska identifieras och hanteras i ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Samtidigt rapporteras att ca trettio procent av tusen grundskollärare upplever någon form av risk i samband med att föra fram kritik till eller om sin arbetsgivare (Helte, 2011). Hur påverkar den situationen förekomsten av internrapportering, förmåga att hantera risker och att dra lärdom av händelser? Är skolan en lärande organisation? Syftet med studien är att få en inblick i hur riskbilden kan se ut på en skola och, belysa hur fyra pedagoger upplever kulturen på sin arbetsplats, generellt och i förhållande till det systematiska arbetsmiljöarbetet enligt arbetsmiljölagens (1977:1166) intentioner. Studien genomfördes som en kvalitativ fallstudie. Studiens resultat visar att i samtliga fall var avsaknaden av en god säkerhetskultur med systematisk och strukturell approach anmärkningsvärd, även på de skolor som hade en trygg och öppen kultur. Den riskbild som framkom i intervjuerna omfattade risker i den psykiska och fysiska arbetsmiljön. Riskerna var tätt sammanlänkade med den pedagogiska verksamheten. Informanterna förmedlade behov av ökat systematiskt säkerhetsarbete och nämnde flera önskvärda effekter inom hela verksamheten som detta skulle kunna medföra. / In our time, new generations grow up into a society of rapid change. From a personal security point of view, the high rate of change implies an uncertainty regarding which potential dangers we will face. Risks can be identified, addressed and managed through Systematic Safety Work. It requires a good safety culture which among other things means that everyone knows how they are supposed to report risks to their employers and that they are comfortable doing so. (Reason; 1997; Power, 2007). The Work Environment Act (1977:1166) stipulates that risks are to be identified and managed in a Systematic Safety Work. At the same time it is reported that about thirty percent of one thousand teachers experience some kind of risk expressing criticism to or about their employers. (Helte, 2011). How does this affect internal reporting, ability to manage risks and to learn from incidents? Is school a Learning Organization? The purpose of this study is to gain insight into what kind of risks there are in school and to illustrate how four teachers experience the culture in their workplaces, generally and in relation to Systematic Safety Work according to the intentions of the Work Environment Act (1977:1166). The study was conducted as a qualitative case study. Our results demonstrate that in all cases there was a notable lack of good safety culture including systematic and structural approach. This also applied even to the schools with a confident and open culture. The risks which were expressed in the interviews concerned both mental and physical work environment. The risks were closely interconnected with the educational activities. Informants conveyed the need for increased Systematic Safety Work and mentioned several desirable effects in the whole school organization as a result.

Syftet med den här uppsatsen har varit att ta reda på hur domstolarna resonerar i sina bedömningar kring straffansvaret i fall där en arbetstagare omkommit på arbetsplatsen. Jag har även undersökt hur långt arbetsgivarens ansvar sträcker sig vad gäller det förebyggande arbetet och skyldigheter som uppkommer i samband med dödsfallen. Jag har genomgående använt mig av en rättsdogmatisk metod och en stor del av uppsatsen är av deskriptiv karaktär för att läsaren ska få en bra överblick i det rådande rättsläget. Dödsfallen på arbetsplatserna i Sverige har under de senaste 50 åren minskat rejält men fortfarande omkommer varje år mellan 60-80 personer.  I förhållande till övriga europeiska länder är det en relativt låg siffra men fortfarande rör det sig om många människor som förlorar livet endast på grund av att de utför sitt arbete. Största delen av regleringen kring arbetsgivarens ansvar finns i Arbetsmiljölagen, dess förordning och i Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Regleringen är väldigt omfattande och klargör tydligt vilka skyldigheter arbetsgivaren har. För att kunna redogöra och förstå domstolarnas bedömningsgrunder är en del i uppsatsen vikt åt den svenska straffrättens uppbyggnad gällande vem eller vilka i ett företag som besitter straffansvaret. I kapitlet beskrivs även företagaransvaret, delegering samt en del där övriga länders straffrätt redogörs. I det avslutande kapitlet redovisas de slutsatser som framkommit. De visar bland annat att arbetsgivaren har ett omfattande ansvar för arbetsmiljön och besitter ofta själv straffansvaret. Domstolarnas bedömningsgrunder utgår från att först bedöma om det är den åtalade som besitter straffansvaret för att sedan kunna bedöma om det finns ett orsakssamband mellan den åtalades handling och den efterföljande konsekvensen. Om dessa krav uppfylls kan domstolen döma den åtalade för arbetsmiljöbrott enligt kap. 3:10 § BrB.

Purpose: This thesis aim is to examine the employer’s responsibility regarding the psychosocial work environment and to investigate the shape of employee surveys as a tool for the employer to discover psychosocial risks in the work environment. The aim is also to investigate how international organizations pay attention to the issue. Method: The legal dogmatic method is applied in the work to establish current law in the field of psychosocial work environment. Furthermore, the method of sociology of law is applied in order to study three different employee surveys as a result of established law. Results: The result shows several factors that the employer needs to take into account due to their responsibility when it comes to psychosocial work environment. An example of this is help and support units for employees that should be offered by the employer. The result of the employee surveys studied shows that they contain some disadvantages, such as that they tend to be too long. However, they pay attention to a lot of psychosocial risks. There also tends to be a clear correlation between regulations within the psychosocial work environment field and the formulated questions in the employee surveys. Conclusion: The study finds that the employer has an extensive responsibility when it comes to the psychosocial work environment. It also shows that the employee surveys have improved over time and that they have the potential to be a functional tool to discover psychosocial risks at work. The study also finds that the different international organizations have quite different focus regarding psychosocial work environment.

Den till sjöss vanliga nålhackan som används vid rostskyddsarbete avger kraftigt stötande vibrationer som kan skada användaren efter extensiv användning. Syftet med denna studie var att klarlägga hur mycket vibrationer ett däcksmanskap kan utsätts för under en normal arbetsdag samt vilka hälsorisker som föreligger vid användning av nålhackan. Två metoder har använts för att genomföra studien. En fältstudie användes för att ta reda på vilka hand- och armvibrationsnivåer ett däcksmanskap kan komma upp i vid arbete med nålhacka. Detta skede via loggning av tid som nålhackan använts på fyra olika fartyg och resultatet ställdes sedan mot lagstadgade insats- och gränsvärden för hand- och armvibrationer. En litteraturundersökning användes för att komma fram till hur hand- och armvibrationer, HAV, påverkar arbetaren och vilka risker som föreligger vid HAV-exponering. Fältstudieresultatet visar att genomsnittsvärden överskred arbetsmiljölagens lagstadgade gränsvärden för hand- och armvibrationer. Resultatet från litteraturstudien tyder på att däcksmanskapsyrket skulle kunna vara en riskfaktor för utvecklande av hand- och armvibrationssyndrom, HAVS, som kan ge symtom såsom vita fingrar, försämrad finmotorik och greppstyrka. / At sea, the needle scaler is a commonly used tool for removing rust and preparing steel surfaces for new paint. Prolonged exposure to its strong vibrations can cause harm to the user. The purpose of this study was to determine the amount of vibration exposure a seaman working on deck with needle scalers can reach during a normal working day, and how this exposure can affect the worker’s health. To accomplish this, two methods were used. A field study was used, aimed to determine the daily vibration exposure, by logging the time needle scalers were used on board four different merchant ships. A literature search was used aimed at examining how hand- arm vibration, HAV, affect the worker and what risks HAV-exposure can generate. The result from the field study showed that the average vibration values ​​exceeded European statutory limits. The result from the literature study showed signs that the deck seaman profession may be a risk factor in developing hand- and arm vibration syndrome, HAVS, with symptoms such as impaired dexterity, white finger syndrome and reduced grip strength in the hand as possible risks.

Bemanningsföretagen har sedan legaliseringen 1993 fått fäste på den svenska arbetsmarknaden. Bemanningsbranschen innebär en förändring av det traditionella anställningsförhållandet som vanligtvis är tvåpartsrelation till att bli en trepartsrelation. Det har skapat viss problematik, då arbetsrättslig lagstiftning främst är anpassad efter den tvåpartsrelation som ännu anses vanligast. Den reglering som styr arbetsmiljöfrågor är främst Arbetsmiljölagen, vilken kom till då trepartsförhållande var främmande för den svenska arbetsmarknaden. Därmed väcktes frågan om vilken aktör som bär arbetsmiljöansvaret vid uthyrning av arbetskraft samt om arbetsmiljöansvaret skiljer sig vid anlitandet av entreprenad.Syftet blir därför att, genom den rättsdogmatiska metoden, utreda gällande rätt och därigenom få djupare förståelse för komplexiteten kring ämnet. Stora delar av uppsatsen är av deskriptiv karaktär, en beskrivning av rådande rättsläge. För att få en internationell koppling berörs även International Labour Organizations konvention nr. 181 i syfte att utreda vilken inverkan den har för arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag och deras arbetsmiljö.I mina slutsatser konstaterar jag att skyddet för den”traditionella arbetstagaren” är omfattande, medan skyddet för en arbetstagare i en trepartsrelation är betydligt mer komplex. Arbetsmiljöansvaret vid uthyrning av arbetstagare är i behov av ett förtydligande, vilket enligt mig borde ske genom lagstiftning. Till skillnad från personaluthyrning råder det ingen tvekan om ansvarsfördelningen vid anlitandet av entreprenad i Arbetsmiljölagen men enligt mig finns det ett behov av en definition av begreppet entreprenad. Definitionen bör syfta till att förebygga feltolkning av begreppet, då arbetssituationen, i vissa fall, kan bidra till att ett annat rättsförhållande skapas och att arbetsmiljöansvar då förskjuts till kundföretaget. International Labour Organizations konvention nr. 181 har ingen direkt inverkan på arbetsmiljöansvaret för uthyrda arbetstagare, då Sverige valt att inte ratificera konventionen. / Recruitment companies have since legalization in 1993 gained a foothold on the Swedish labour market. The staffing industry is a change from the traditional employment relationship which usually is a bilateral relationship to become a trilateral relationship. This has created some problems, when labour legislation primarily is adapted to the bilateral relationship, which still is considered most common. The regulations governing health and safety issues at the working place are mainly found in the Work Environment Act, which was written before the trilateral relationship appeared on the Swedish labour market. Thus, the question arose as to which player has the safety responsibility for rented labour and if the work environment responsibility differs in the employment of subcontracted employees.The aim of this thesis is therefore, through the legal dogmatic method, to investigate the law and thereby gain a deeper understanding of the complexity of the subject. A large section of my paper is of descriptive character, a description of the current legal position. To get an international connection, I also refer to the International Labour Organization Convention 181 in order to investigate what impact it has on rented labour and the work environment.In my findings, I conclude that the protection of the "traditional worker" is extensive while the protection of a worker in a trilateral relationship is much more complex. Work environment responsibility for hiring of workers is in need of clarification, which according to me, should be by legislation. Apart from rented labour, there are no uncertainties regarding work environment responsibilities for subcontracted employees in the Working Environment Act. However, according to me, there is a need of a definition of the term outsourcing. The definition should aim to prevent misinterpretation of the concept. In some cases the work conditions can contribute to the fact that a different legal relationship is created and work environment responsibilities are shifted to the client company. International Labour Organization Convention 181 has no direct impact on the work environment responsibility for rented labour since Sweden decided not to ratify the Convention.

Since the early 1980s, several   research programs initiated in the construction industry with the aim of   achieving a better working environment and more codetermination in the   planning of construction projects. Integrated planning (IP) was a project   carried out in 1985-1988 as a collaboration with Lund University, companies   in the construction industry and the trade unions in the afore-mentioned   area. The integrated planning concept was developed and implemented in the   construction industry in building production. IP is a model for integrating   production planning with systematic work environment planning and integrating   the skills of all participants in building production planning from early   stage to finish. The purpose of this study is to assess the extent to which   the work environment plan is a governing document during the ongoing work   environment planning before and during construction. Work Environment Act   (AML) and its provisions (AFS 1999: 3, AFS 2001: 1 and AFS 2015: 4) are   governing for the planning of the working environment in a construction   project. Based on the provisions, the report's research questions focus on   how and at what stage a work environment plan is established, as well as how   the model integrated planning is used in the ongoing work environment   planning prior to construction start and during the production phase. Of the   companies included in the study, three of them, Skanska, Peab and NCC are   Sweden's largest company and work on a national and international scale. The   third is INAB, a small company that mainly works nationally. The results show   that work environment planning starts at an early stage with preventive   actions and routines during the building construction process and mainly   follow the same concept as the integrated planning model. Integrated work   environment planning (IWEP) is a model for building production planning that   can be used in any projects, whatever, its complexity and size. Tallåsen is a   clear example that shows the work environment plan is a governing document during   the production phase. More attention should be paid to the OSA (AFS 2015:4)   by implementing more practical preventive actio / <p>Betyg 170707, H14.</p>

Byggindustrin är idag en av våra mest olycksdrabbade branscher i Sverige sett tillantalet sysselsatta inom branschen. Olycksfrekvensen ligger idag kring 11/1000sysselsatta och år. Statistiken visar att byggindustrin har fler sjukskrivningar på grundav olyckor än andra branscher, vilket givetvis leder till större utgifter i förhållande tillde andra på denna punkt. Ett sätt att öka intresset för säkerhet och arbetsmiljöfrågorinom byggverksamheten kan vara att undersöka de ekonomiska aspekterna. Det ärtydligt att sjukskrivningar är en stor kostnad för byggföretagen men finns det egentligennågon motsättning mellan lönsamhet och säkerhet?Syftet med studien är att undersöka kopplingen mellan arbetsmiljöarbete,sjukskrivningar och kostnader inom byggsektorn. Studien utförs för att kunna ge enoberoende rekommendation på vilka åtgärder inom arbetsmiljö och säkerhet som kanminska antalet sjukskrivningar på grund av arbetsolyckor. Tanken är att undersökavilka olyckor som bidrar till flest sjukdagar och därmed störst kostnader för företagen,samt se vilka grundorsaker som går att förknippa med dessaStudien tar endast upp sjukskrivningar där bakomliggande orsak är en arbetsolycka.Det innebär att arbetssjukdommar orsakat av arbetshygieniska förhållanden intekommer att beaktas. Detta för att begränsa studien till den typ av olyckor inombyggindustrin som bidrar till flest sjukskrivningar.Undersökningen har gjorts i form av en omvärldsanalys med avsikt att samlainformation och kartlägga ämnet. Information och statistik i detta arbete har i störstamöjliga mån baserats på vetenskapligt säkerhetsställd litteratur ochmyndighetsinformation. Rapporten baseras i stor del på den nuägesbeskrivning sompresenteras i kapitel 4 som redogör bakgrund och den nuvarande situationbyggverksamheten befinner sig i när det gäller arbetsmiljöarbete, olycksstatiastik samtorsaker och kostnader för sjukskrivningar vid arbetsolyckor. I kapitel 3 presenteras denlagstiftning som i Sverige ligger till grund för arbetsmiljöarbete.I denna studie har olika undersökningar kombinerats för att få fram ett resultat på hurmycket sjukskrivningar, orsakade av arbetsolyckor, kostar. Kostnaderna baseras påarbetsmiljöverkets och försäkringskassans olycksfallstatistik samt försäkringskassanskalkylunderlag för sjukskrivning [25]. För att uppskatta kostnader för olika typer avolycksfall, undersöks hur många sjukdagar de fem vanligaste orsakerna bidrar med. Detvisar sig att den sjukskrivningskategori som kostar arbetsgivaren mest är fall från höjdoch att de åtgärder som enligt många studier förebygger detta är att ha en städadarbetsplats.Slutligen kan det konstateras att det finns kopplingar mellan arbetsplatsolyckor,sjukskrivningar och kostnader för företag inom byggsektorn. Det finns även åtgärdersom kan ge effekt på minskade sjukskrivningar, exempelvis städning och information.Utöver detta pekas även projektering ut som en punkt där anpassningar förarbetsmiljön kan göras och på så vis minska sjukskrivningar och öka lönsamheten hosföretagen. / The construction industry is one of our most injurious industries in Sweden today. Theaccident frequency currently lies around 11 per 1000 employees per year. Statistics showthat the construction industry has more sick leave due to accidents than other business,which of course leads to larger cost in relation to others industrial branches in this area.One way to increase the interest in safety and work environment issues in theconstruction industry can be to examine the economical aspects. It is clear that sickleave is a big cost for construction companies, but is there really any contradictionbetween profitability and safety?The purpose of this study is to investigate the connection between work environmentand profitability for companies in the construction sector. The study is carried out inorder to give an independent recommendation on which measures within workenvironment and safety that could be used to reduce the number of sick leave occasionsdue to work accidents. The idea is to investigate which accidents contribute to the mostsick days, and to see which root causes that could be associated with these accidents.The study only addresses sick leave where the underlying cause is workplace accidents.This means that occupational diseases caused by industrial hygiene conditions will notbe taken into account, this is to limit the study to the section which contributes themost to sick leave in the construction industry .The study has been conducted as an analysis of the surrounding world with theintention of gathering information and mapping out the subject. Information andstatistics in this research have, as far as possible, been based on scientifically securedliterature and government information. The report is largely based on the complieddescription of the current situation presented in chapter 4. This chapter describes thebackground and current situation for the construction industry in regards to legislation,work environment, accident statistics as well as causes and costs for sick leave in theevent of work accidents.In this report, various research has been combined to obtain a result on how much sickleave, caused by occupational accidents, costs. The costs are based on the SwedishWork Environment Authority and the Swedish Social Insurance Agency’s accidentstatistics as well as the Swedish Social Insurance Agency’s calculation basis for sickleave. In order to estimate the costs for different types of accidents, the number of sickdays for the five most common causes of injuries were picked out. It turns out that thecause of accidents that contributes to the highest costs for the employer is fall fromhight. It was also detected that according to many studies, the most efficient way toprevent fall from hight was to have a tidy workplace.Finally, it’s concluded that there are connections between work environment accidents,sick leave and costs for companies within the construction sector. There are alsomeasures that can affect sick leave, for example cleaning and information. Beyondthese, construction design is pointed out as an area where adjustments for the workenvironment can be made and though that reduce sick leave and increase profits for thecompanies.

Sammanfattning Förskollärares arbetsmiljö med fokus på stress är en masteruppsats i pedagogik med syftet att försöka belysa förskollärares egna uppfattningar. Det fanns många rapporter om förskollärare, arbetsmiljö och stress, på senare år larmrapporter. Därför undersöks också hur myndigheter och andra parter beskriver arbetsmiljöproblem. Varför syns inga förbättringar av arbetsmiljön och varför blev så många förskollärare sjuka? Hittades några svar hos förskollärare själva? Metoden blev en tematisk analys av kvalitativa intervjuer med 20 förskollärare i Stockholm. Studiens teoretiska perspektiv är ramfaktorteorin, sociokulturellt perspektiv, psykosocial miljö och stress inklusive krav-kontroll-stöd modellen. Några av de viktigaste resultaten blev: Förskolebarnen ingår inte i arbetsmiljölagen, det finns statistiska problem med att mäta barngruppers storlek 15 oktober bara varje år, det är problem att all statistik slår ihop förskollärare och fritidspedagoger, ska förskollärare undervisa 40 timmar/ vecka, det saknas likvärdighet för till exempel planeringstid och ökad arbetad tid hemma. Studien föreslår vidare forskning. / Abstract Preschool teachers 'work environment with a focus on stress is a master's thesis in pedagogy with the aim of trying to shed light on preschool teachers' own perceptions. There were many reports on preschool teachers, work environment and stress, in recent years alarm reports. Therefore, it is also investigated how authorities and other parties describe work environment problems. Why are there no improvements in the work environment and why did so many preschool teachers become ill? Were any answers found among preschool teachers themselves? The method was a thematic analysis of qualitative interviews with 20 preschool teachers in Stockholm. The theoretical perspective of the study is the framework factor theory, sociocultural perspective, psychosocial environment and stress including the requirements-control-support model. Some of the most important results were: Preschool children are not included in the work environment law, there are statistical problems with measuring the size of children's groups on 15 October only every year, it is a problem that all statistics combine preschool teachers and leisure educators, preschool teachers must teach 40 hours / week, it is missing equivalence for, for example, planning time and increased time worked at home. The study proposes further research.