<p>In the society of today more and more employees are reported sick due to illness caused by their place of work. A lot of employees are stressed in their daily work and because of that they get mentally exhausted. These common occurrences are a part of the psycho-social work environment and it is the employers responsibility to avoid them. To rehabilitate an employee is often very expensive and takes a lot of time. Focusing on preventing illness in the work environment, instead of repair when illness is a fact, is an advantage both for the employers and the employees.</p><p>The purpose with this essay is to illuminate the responsibility that the employers have to prevent psycho-social illness in the work environment. This will be done by studies in the valid right in the area. To se the effects of valid regulations an investigation is made on one chosen department at the University of Karlstad. This is done to be able to see how this department systematically is working with the psycho-social work environment.</p><p>The conclusion in this essay is that it do exist shortage in how to prevent illness in the work environment. An example of shortage is that a lot of work is done with repairing errors in the work environment, instead of preventing them. Other shortages that has been identified are lack of treatment plans, follow ups and education in the work environment.</p>

In the society of today more and more employees are reported sick due to illness caused by their place of work. A lot of employees are stressed in their daily work and because of that they get mentally exhausted. These common occurrences are a part of the psycho-social work environment and it is the employers responsibility to avoid them. To rehabilitate an employee is often very expensive and takes a lot of time. Focusing on preventing illness in the work environment, instead of repair when illness is a fact, is an advantage both for the employers and the employees. The purpose with this essay is to illuminate the responsibility that the employers have to prevent psycho-social illness in the work environment. This will be done by studies in the valid right in the area. To se the effects of valid regulations an investigation is made on one chosen department at the University of Karlstad. This is done to be able to see how this department systematically is working with the psycho-social work environment. The conclusion in this essay is that it do exist shortage in how to prevent illness in the work environment. An example of shortage is that a lot of work is done with repairing errors in the work environment, instead of preventing them. Other shortages that has been identified are lack of treatment plans, follow ups and education in the work environment.

This essay is written about how the physical environment affects teachers’ own learning. The purpose is to see how the teachers’ work is affected by various factors, such as the uses and placement of the teachers’ offices, common room, or any other places where a meeting may occur. The survey was conducted using both interviews and observations of the teacher’s office. For the analysis of both the interviews and the observations we used Design for Learning by Rostvall and Selander (2008). The paper concludes that the physical environment influences learning in many ways. The design of the office and its distance from the common room had an impact on how teachers socialized with each other which is essential for learning to occur. Furthermore, there are other aspects that affect the teachers in how learning can take place in their office, such as how well the Internet works or the noise levels around it. The discussion in the paper is about the importance of teacher’s learning and further development, but also how this study can be applied to other professions.   Keywords: Physical environment, learning, teacher, school building.

According to statistics, a significant increase in sickness has occurred in the public sector in recent decades in Sweden. Human therapeutic professions is the area where the illness is most prevalent. The purpose of this study was through a qualitative method and hermeneutic approaches explore how conscious six social workers in the social services are on stress and how they cope with it. Further it investigates and analyzes how these results affect their daily work. One important result due to stress is that the social workers ability to treat their clients is impaired and they are less able to be empathetic. Inadequacy in the work environment leads to a sense of insufficiency by social workers, and a reduced quality of life. This despite the fact that they express a variety of coping strategies. The conclusion of the study shows that due to high demands, a lack of control over ones work and lack of support from management, social workers have a sense of inadequacy.

Pandemin kom som en blixt från klar himmel och överrumplade hela sjukvården. Sjuksköterskornas psykosociala arbetsmiljö har påverkats då pandemin medfört ett större tryck på vården då fler har sökt sig till sjukhusen till följd av Covid-19. Syftet med studien är att undersöka hur sjuksköterskornas psykosociala arbetsmiljö har påverkats av Coronapandemin och hur deras upplevelser gällande arbetsbelastning, stress och höga krav har varit. Metoden som har använts i studien är en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Sex sjuksköterskor intervjuades, varav fyra intervjuer hölls via zoom och resterande på Sahlgrenskas Universitetssjukhus. Resultat/slutsats: Studiens resultat visar på att sjuksköterskornas psykosociala arbetsmiljö har påverkats under Coronapandemin på ett negativt sätt. Ökade krav, högre arbetsbelastning, ökad stress och krisen som pandemin fört med sig, så har sjuksköterskorna på intensivvårdsavdelningen slitit oerhört, vilket har resulterat i en försämrad psykisk hälsa.

I byggbranschen är planering en viktig del för att säkert och effektivt genomföra byggnads- och anläggningsarbeten. En form av planeringsverktyg är arbetsberedning. Med en arbetsberedning görs det analyser på enskilda arbetsmoment, med målet att genomföra arbetet inom rätt tid, ekonomi, kvalitet och bra arbetsmiljö.Syftet med denna rapport är, ur ett arbetsmiljöperspektiv, att kartlägga hur NCC:s arbetsberedningar fungerar i dagsläget, med målet att ge förbättringsförslag. Detta sker genom intervjuer och enkätundersökningar på personalen på NCC.Resultatet visar att personalen på NCC ser arbetsberedningar som ett bra hjälpmedel för att förbättra arbetsmiljön. Däremot finns det brister i dagens arbetssätt kring arbetsberedningar som bör förbättras. Vi rekommenderar NCC att förbättra sitt arbete kring planering, genomförandet och uppföljning av arbetsberedningar. Våra egna förbättringsförslag finns att läsa om under avsnitt ”Rekommendationer”. / To safely and effectively carry through within the construction industry, planning plays an important part. Work preparation is one form of planning. When using the model of work preparations, one analyzes the specific work preparation with the intent and goal to carry through the labor within the beforehand estimated time, budget and quality, while still maintaining satisfying work environment.The aim of this paper is to, from a perspective of work environment, map out how NCC: s work preparations function today. The goal is to provide suggestions for improvement. This can be done by performing interviews and surveys on the NCC employees.The results indicate that the staff of NCC see work preparation as a helping aid in improving work environment. However, there are also shortcomings in the way work preparations are done at NCC, and these could be improved. We therefore recommend NCC to make improvements in the planning, realization and the follow-up phase when setting up a work preparation. Our suggestions for improvement can be found under “recommendations”.

<p>Precis som människor påverkas av sin omgivning, påverkas även organisationer av sin omvärld. Vår tids globalisering och den hårda konkurrens som den tillför ställer allt högre krav på organisationerna att förändras i takt med sin omvärld för att överhuvudtaget kunna överleva. Men de krav som kan leda till både organisationsstrukturella och ekonomiska problem behöver inte enbart komma genom press utifrån, utan kan även uppkomma inifrån organisationen.</p><p>Uppsatsen har som syfte att försöka ta reda på hur en organisation hanterar den psykosociala arbetsmiljön som uppstår i samband med en omorganisation. Författarna har velat se om det går att urskilja tendenser till hur man bäst hanterar alla de känslor som uppkommer hos de drabbade medarbetarna i samband med en förändringsprocess. Uppsatsen ämnar även att söka svar på hur ledningen uppfattar det känslospektra som utspelar sig hos de medarbetare som utsätts för en organisationsförändring.</p><p>Undersökningen som genomförts har haft en abduktiv ansats där datainsamlingen varit kvalitativ i form av en fallstudie. Undersökningsobjektet är Region Stockholm som nyligen genomförde en omorganisering för att bättre kunna harmonisera med ny huvudkund. Författarna har kommit fram till att de ansvariga för Region Stockholms omorganisation har haft en väl förankrad uppfattning av hur de drabbade medarbetarna känt sig under förändringsprocessen. De känslor som de ansvarig beskrivit och i vilket följd de infunnit sig stämmer väl överens med den syntes som skapades som grund för undersökningen.</p>

Precis som människor påverkas av sin omgivning, påverkas även organisationer av sin omvärld. Vår tids globalisering och den hårda konkurrens som den tillför ställer allt högre krav på organisationerna att förändras i takt med sin omvärld för att överhuvudtaget kunna överleva. Men de krav som kan leda till både organisationsstrukturella och ekonomiska problem behöver inte enbart komma genom press utifrån, utan kan även uppkomma inifrån organisationen. Uppsatsen har som syfte att försöka ta reda på hur en organisation hanterar den psykosociala arbetsmiljön som uppstår i samband med en omorganisation. Författarna har velat se om det går att urskilja tendenser till hur man bäst hanterar alla de känslor som uppkommer hos de drabbade medarbetarna i samband med en förändringsprocess. Uppsatsen ämnar även att söka svar på hur ledningen uppfattar det känslospektra som utspelar sig hos de medarbetare som utsätts för en organisationsförändring. Undersökningen som genomförts har haft en abduktiv ansats där datainsamlingen varit kvalitativ i form av en fallstudie. Undersökningsobjektet är Region Stockholm som nyligen genomförde en omorganisering för att bättre kunna harmonisera med ny huvudkund. Författarna har kommit fram till att de ansvariga för Region Stockholms omorganisation har haft en väl förankrad uppfattning av hur de drabbade medarbetarna känt sig under förändringsprocessen. De känslor som de ansvarig beskrivit och i vilket följd de infunnit sig stämmer väl överens med den syntes som skapades som grund för undersökningen.

Detta är en studie som syftar till att skapa fördjupad förståelse i hur samarbetet mellan medarbetarna på Maxkompetens Växjökontor har förändrats under ett långt distansarbete. Majoriteten av interaktionen mellan medarbetarna har tidigare utgjorts av att träffas fysiskt på kontoret men i samband med Folkhälsomyndighetens rekommendationer om distansarbete har den fysiska interaktionen minskat. I en undersökning om vilka utmaningar som upplevs svårast med distansarbete har det framkommit att samarbete med kollegor är den största utmaningen. Tidigare studier som genomförts innan Covid-19 pandemin menar att företag bör arbeta mer på distans i framtiden. Det som dessa studier inte reflekterat över är dock i vilken omfattning distansarbete försvårar medarbetarnas sociala relationer och samarbete med varandra. Denna studie utgörs av en kvalitativ fallstudie med en abduktiv forskningsansats. Den empiriska datainsamlingen baseras på semistrukturerade intervjuer med fem medarbetare från Växjökontoret. Studien har sin utgångspunkt i sociala relationer, vilket är en grundförutsättning för samarbete mellan medarbetare. Ett starkt socialt stöd och småpratande ökar möjligheten till goda sociala relationer och samarbete. När den fysiska interaktionen minskar mellan medarbetare finns det risk för att de sociala relationerna och samarbetet påverkas negativt. Slutsatsen visar att samarbetet mellan medarbetarna var sämre under första halvåret av pandemin. Detta då den ovana situationen med ett distanserat arbetssätt gjorde att det förekom lägre kommunikation och samspel mellan medarbetarna. Numera har medarbetarna ett starkt samarbete på distans. De har hittat nya sätt att samarbeta på genom att de är mer aktiva i att kontakta varandra på distans. Medarbetarna har fått ett lärande om både för- och nackdelar med distansarbetet. Det har visat sig vara svårt att finna digitala alternativ för att ersätta spontana småprat och den fysiska interaktionen. Avslutningsvis är det tydligt att öppen-dörr-kommunikation fungerar sämre på distans, detta då det kräver ett initiativ från medarbetare vilket underlättas vid den fysiska interaktionen.

De utsattas erfarenheter av mobbning i arbetslivetMobbning eller kränkande särbehandling är en företeelse som reflekterar hur den psykosociala arbetsmiljön på arbetsplatser uppfattas av medarbetarna. Den psykosociala arbetsmiljön kan generera trivsel och gemenskap eller konflikter och utanförskap. Syfte med studien var att undersöka mobbning på olika arbetsplatser i Sverige, med fokus på stöd, hjälp och eventuella motverkande insatser, samt uppfattning om hur mobbning påverkar hälsan och välbefinnandet. Nio respondenter med olika yrken och från olika delar av Sverige intervjuades. Studiens resultat visade brister i stöd till de utsatta vilket berodde mest på passivt ledarskap, svag gruppdynamik, hög arbetsbelastning och orättvis arbetsfördelning samt brister i förebyggande insatser. Resultaten visade också att de utsatta upplevde påverkan på deras psykiska och fysiska hälsa samt på deras tillvaro. Studien visar att mobbning och kränkande särbehandling existerar i det svenska arbetslivet oavsett individernas yrkeserfarenhet, social, kulturell eller etnisk bakgrund.