An expansion of production of electricity from renewable energy sources is evident both internationally but also in Sweden. One renewable energy source that has great potential and access is solar energy, where solar panels is the prime and most used technique. The electrical system needs to be in a constant balance, this means that the production and consumption of electrical energy must constantly match each other. When solar panels get a bigger role in the world’s electricity production a need to store the overproduced electricity is born. A name for this type of storage is electrical energy storage (EES) and this can be the solution to achieve a flexible electrical system. There is a lot of different types of EES and it can be hard do decide its size.  In this study calculation models were built to evaluate different EES for a building. On this building solar panels are planned and therefore a need of EES to increase the buildings self-sufficiency rate and self-consumption rate. The three different ESS that was studied was lithium ion battery, vanadium redox flow battery and hydrogen-based energy storage. Five different calculation models were built, one for the lithium ion battery, one for the vanadium redox battery and three different hydrogen-based energy storage were built all with their own set of conditions. The appropriate sizes of the five systems were calculated. For these systems the environmental impact, costs and payback time was also calculated. Self-sufficiency rate and self-consumption rate is the highest for the two hydrogen-based energy storages 1 and 2. The self-sufficiency rate was 167% and the self-consumption rate was 100%. In these systems the total amount of solar produced electricity is used within the system. All systems contribute to a decrease in operating costs if compared to the building without solar panels. The hydrogen-based system 1 answers for the largest decrease in operation costs, this system uses 456 kWh electricity per year compared to the system without solar panels who uses 11 600 kWh electricity per year. The shortest payback time for the EES systems answers to the vanadium redox flow battery at 29 years. The solar panels payback time is 25 years and their lifetime are five years longer at 30 years. This is a good sign for the development of the solar panels. If more money is given to the development of solar panels, they will most likely get more effective and more environmentally friendly. The environmental impact results show that a system without solar panels has the lowest environmental impact at 11 070 kg carbon dioxide equivalents for at 30-year time span, if the impact of the Swedish electricity mix is considered. If the European electricity mix is considered the system with the solar panels has the lowest environmental impact and contributes to an emission reduction of -35 922 kg carbon dioxide equivalents over a 30-year time span. The results make it hard to argument for the use of EES today. All studied ESS systems contributes to an increase of environmental impact and their payback time is longer than their lifetime which makes them a poor investment.

No description available.

En ny grundskola ska ersätta barrackskolan vid Slättgårdsvägen 74. Projektet utgår från idén att genom byggnaden utformning höja skolans status och ge lärare och elever en skola att vara stolt över - att med arkitekturen visa att skolan är en viktig plats. Detta var en central tanke i de skolbyggnader som uppfördes i enlighet med normalritningarna för folkskolor som gavs ut mellan 1865 och 1920. Denna tanke saknas dock ofta idag, när skolverket inte ger några arkitektoniska riktlinjer och tillfälliga baracker ofta blir lösningen på skolans lokalbrist. Byggnaden består av två avlånga huskroppar som mäter 12.5 x 65 meter, sammankopplade med en länk. Konstruktionen är huvudsakligen ett pelar- balksystem av limträ, uppfört efter ett grid vilket resulterar i en upprepning av tre meter breda element. Programmet är utformat för att ge överblick och transparens i allmänutrymmen, och lugn och utblick i de andra rummen. De lokaler som delas av många och kan användas av allmänheten utanför skolans öppettider är placerade i skolans nedre delar, medan hemvisterna och personalutrymmen är placerade högre upp. / A new elementary school is about to replace the temporary school building at Slättgåtdsvägen 74. The main idea of this project is to elevate the status of the school and to give teachers and students a building to feel pride in, to show that school is a place of importance through architecture. This idea was a cornerstone in schools built according to the standardized school drawings, published between 1865 and 1920. Today, this thought is frequently absent, The National Agency for Education lacks architectural guidelines and temporary school barracks often becomes the solution for the shortage of facilities in the schools. The school is composed of two narrow buildings, measuring 12,5 x 65 meters, joined together. The construction is mainly a glulam pillar and beam system, built along a grid, resulting in a repetition of 3 meter wide building elements. The programme layout is designed to provide overview and transparency in shared spaces, and calm and outlook in the other rooms. The facilities shared by many and which can be of use for the public when the school is closed is placed on the lower floors, while the classrooms and staff rooms are placed on the higher floors.

Ett förslag på ny skola i Annedalsparken i Mariehäll, Stockholm. Parkskolan består av en låg byggnadskomposition med tre skilda byggnader i en gemensam form, men med egna anspråk på den inre gård var och en av byggnaderna omfamnar. Skolan är belägen i Mariehäll i kanten av Annedalsparken. Byggnaderna är uppförda i trä och relaterar med sina fasader och sin form till kullen, träden och parken. Den sluter in och öppnar upp på samma gång och ger en trygg, men stimulerande miljö för unga Mariehällsbor att utforska. Med sina kulturcentrumlokaler erbjuder även skolan aktiviteter för alla åldrar över stora delar av dygnet alla dagar veckan. Med sin fasad, form och struktur definieras skolan av sina två skilda sidor och samspelet dem emellan. Den inre öppna omslutande gården med sin runda form och det yttre blocket med sina massiva väggar och skiftande öppningar. Skolbyggnaderna är av en massiv träkonstruktion i korslaminerat timmer (KL/CLT). Taket har ett ytskikt i dubbelfalsad plåt, medan fasaderna är klädda i trä. Den inre fasaden mot gården i stående stockpaneler och de yttre fasaderna av shingels. / A proposition of a new school in the Annedal Park in Mariehäll, Stockholm. The Park school consists of a low building composition with three separate buildings in a joint shape, but with their own claims to the inner courtyard each of the buildings embrace. The school is located at the corner of Annedal Park in Mariehäll. The buildings are of wood and relate with their facades and their shape to the hill, the trees and the park. It shuts out and open up at the same time and provides a safe but stimulating environment for young Mariehäll citizens to explore. With its cultural center facilities it offers school activities for all ages over large parts of the day every day of the week. With its facade, form and structure the school is defined by its two distinct sides and their interaction. The inner open and enclosed courtyard with its round shape and the outer block with its massive walls and varied openings. School buildings are of a massive wooden construction in cross laminated timber (CLT). The roof has a surface layer of double seamed metal, while the facades are clad in wood. The inner facade of the courtyard by standing stock panels and the exterior facades by shingles.

Mariehällsskolan ligger i den nya stadsdelen Annedal på gränsen mellan Sundbyberg och Stockholm och är en grundskola för 750 elever från förskoleklass till årskurs 5. Skolbyggnaden inrymmer även ett kulturcentrum som kan hyras ut när det inte används. Byggnadens dubbelprogram med ett kulturcentrum som riktar sig utåt mot stadsrummet, kombinerat med en skolavdelning som vänder sig mot en lugn park, gör att byggnaden får två sidor med olika karaktär. Mellan hemvisterna och kulturcentrum finns skolans administration och personalavdelning. Avdelningen för elevvård är också kopplad till denna del men är placerad närmast hemvisterna för att vara mer lättillgänglig för skolbarnen. Länken mellan hemvisterna och kulturcentrum utgörs av en korridor av tegelpelare längs med en glasfasad mot parken, där naturen bjuds in. På översta våningen finns en terrass som kan användas för utomhusundervisning som exempelvis odling, läsning, eller som plats för rekreation. / The school in Mariehäll is situated in the Stockholm suburban area Annedal. It is an elementary school for 750 students aged 6-11 years. The school building also contains a cultural center that is available to the public. The cultural center is placed towards a public square and the school part is situated towards a quiet park, which creates a building with two different facade expressions. The administration is placed between the cultural center and the classrooms. The staff room and the school nurse unit are connected to this part of the building, next to the classrooms to be available to the students. The link between the school part and the cultural center is constituted by a corridor of brick columns along a glass facade towards the park. On the top floor there is a terrace that can be used for education outside, for example cultivation studies, reading or as a place for recreation.

The aim of this thesis was to examine what impact future climate change and raised temperatures will have on current building design and how they can be adapted to the future climate change in terms of energy use, indoor temperature and thermal comfort by using passive solutions. This was carried out by a case study of a school building located in the Uppsala- Stockholm area, which was modeled in the energy simulation tool IDA ICE 4.8. The building was then compared in today’s (2020) climate to the future (2080) climate based on future weather data representing IPCCS’s RCP 8,5 scenario for the year of 2080, followed by an assessment of several climate adaption measures in the future climate. The result showed a future climate much warmer than the one today, with a monthly average temperature up to 1,5 degrees higher. This led to the school building being overheated for 703 hours during the period of April-September in the future climate, in comparison to 20 hours in today’s climate, regarding mean air temperature. The energy usage of the building showed a smaller heat demand for the 2080 climate but an added cooling demand that did not exist in the 2020 climate. Despite the added cooling demand, the building had a lower energy usage in total in the future climate.  In order to adapt the building to the 2080 climate, 10 passive measures were simulated individually as well as combined into two different packages of solutions, one large and one small. Overall, the results showed that no measure or package was enough to adapt the building in order to reach the current indoor climate requirements. For the building to keep the maximum mean air temperature at 26 degrees, an active cooling was needed as well. The measure keeping the lowest indoor temperature was the large package of solutions. Although, knowing that passive measures were not enough for the building to reach the current thermal requirements, looking at the total energy usage showed that the smaller package of solutions had the lowest annual energy demand of all measures. It had a marginally higher cooling demand due to fewer measures, but a significantly lower heating demand due to a less effective solar protection and a higher internal heating load.

Sammanfattning/Abstract Alexis, Marie och Gustafsson, Camilla (2023). Fysisk lärmiljö och specialpedagogiska insatser - en studie om hur specialpedagogen kan arbeta med fysiska lärmiljöer för att främja elevers lärande. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Med det här arbetet belyses hur en god fysisk lärmiljö kan se ut och vad specialpedagogens roll är i arbetet med denna. Med undersökningen lyfts möjliga åtgärder till att skapa en god fysisk lärmiljö och hur specialpedagogerna tillsammans med pedagogerna kan inkludera alla elever i klassrummet. Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att bidra med en fördjupad kunskap om och hur specialpedagoger kan arbeta för att främja goda fysiska lärmiljöer i grundskolan.• Vad karakteriserar en god fysisk lärmiljö enligt specialpedagoger som arbetar i skolan?• Hur arbetar specialpedagogen med den fysiska lärmiljön i skolan för att främja alla elevers lärande? Teori Den teoretiska ansatsen i studien är systemteoretisk och sociokulturell då undersökningen handlar om en god fysisk lärmiljö kan/ska se ut och hur specialpedagogerna tillsammans med pedagogerna kan skapa en sådan i elevernas klassrum, med stöd av rektor. Dessa teorier har valts för att förstå studiens resultat och har använts i analysen av insamlat material. Metod Under arbetet med uppsatsen har intervjuer med 6 specialpedagoger skett på två olika skolor. Intervjuerna som genomfördes utgick från semistrukturerade intervjuer med ett antal huvudfrågor som följdes upp med följdfrågor för att få mer utvecklade och fördjupade svar. Sedan har innehållsanalys använts för att bearbeta och analysera materialet. Resultat Resultatet av undersökningen visar att specialpedagogerna är mestadels överens om hur en god fysisk lärmiljön i skolan ska se ut men att där finns brister i vem som ansvarar för den. Även samarbetet mellan specialpedagoger och pedagoger har brister och det saknas ofta resurser för att kunna göra några större förändringar. Specialpedagogiska implikationer Examensarbetet kan förhoppningsvis ge en djupare inblick i hur specialpedagogen kan arbeta med den fysiska lärmiljön på skolan för att främja inlärning och välmående hos alla elever. Specialpedagogen har en mycket viktig roll i detta arbete.

Byggnadsdelar av hållbara material är viktigt för att uppnå de miljömål som satts upp för Agenda 2030 samt för att skapa ett mer hållbart samhälle. För att bidra till detta analyserades och jämfördes olika uppbyggnader av bjälklag och innerväggar tillverkade av trä. Byggnadsdelarna ska uppnå de tekniska kraven som ställs och hur de olika skiljer sig i kostnad och CO2e-utsläpp vid olika spännvidder och laster. Bjälklagen och innerväggarnas olika materialskikt kontrollerades för att undersöka vilket skikt som bidrar med det högsta utsläppet, för att göra det möjligt att utveckla materialet i framtiden. En jämförelse utfördes för bjälklagen tillverkade av korslamminerat trä och betonghåldäckets kostnad och undersöka om användningen av träbjälklaget blir mer lönsamt.  Arbetet utgick ifrån fyra alternativa typer av bjälklag och två typer av bärande innerväggar till en skolbyggnad som Sweco ansåg intressanta att utvärdera. Utformningen på dessa bjälklag och väggar bestämdes i detalj genom val av materialskikt för att uppfylla de tekniska kraven och dimensionering av de bärande delarna i konstruktionerna. För bjälklagen dimensionerades stommen utifrån spännvidder mellan 4–12 meter och väggarna dimensionerades utifrån antagandet att skolbyggnaden bestod av fyra våningsplan. Efter att detaljutformningen bestämts beräknades materialvolymerna som sedan låg till grund för kostnadsberäkning och klimatpåverkan. Det fyra bjälklagstyperna var baserade på KL-trä, limträ, lättbalk och betonghåldäck som bärande konstruktion för skolbyggnaden medan de två väggtyperna konstruerades av KL-trä och reglar. Resultatet bidrar till att undersöka vilken stomme som är mest effektiv utifrån ett kostnads och klimatperspektiv samt ge ökad kunskap om trästommars egenskaper. Jämförelsen visar att bjälklagen tillverkade i trä är mer gynnsamt ur ett klimatperspektiv för alla träbjälklag medan kostnaden varierar beroende på vilket träbjälklag som kontrollerades. Genom att undersöka kostnaden utifrån ett framtidsperspektiv kan trästommar vara mer lönsamt. För bjälklagen var limträbalken fördelaktigast för kostnaden för alla spännvidder. KL-trät var dock mest gynnsam utifrån utsläppet för spännvidderna 4–8 meter medan lättbalken hade det högsta utsläppet. För innerväggarna var kostnaden högst för KL-trät men hade det lägsta utsläppet upp till tre våningar därefter hade regelstommen ett lägre utsläpp.  De slutsatser som kan dras utifrån arbetet är att trästommar är mer lönsamt ur ett hållbarhetsperspektiv dock har trä en relativt hög kostnad i dagsläget. Limträbjälklaget och regelväggen har en relativ låg kostnad i jämförelse med de andra och ett lågt utsläpp som skulle kunna användas för att bidra till de uppsatta klimatmålen. En minskad kostnad av trä skulle göra att respektive träbjälklag är mer lönsamma utifrån både kostnaden och klimatet i jämförelse med betong.

I mitt examensarbete har jag ritat en skolbyggnad i vilken jag undersökt två ämnen - en associativ skolmiljö samt tektonik. För att sätta mig in den associativ skolmiljö har jag studerat Hans Scharouns arkitektur som betonar skolmiljöns sociala relationer och associationerna mellan individ och samhälle. Lärande sker genom successiv ökning av sociala integration där hemvisten gradvis blir mer integrerad i ett större sammanhang desto högre upp i årskurserna eleverna går. Skolan liknas ofta med staden. Därför har jag utformat skolan så att de yngre årskurserna har lättare till spring och lek och har en mer koncentrerad undervisning i periferin av skolbyggnaden. De äldre rör sig i en större del av skolans lokaler, mellan våningar och mer självständigt i de offentliga, centrala delarna av skolan. Samtidigt har jag jobbat tektoniskt och fokuserat på tegelmurning. Olika typer av murar har styrt byggnadens utformning. Måttet av en tegelsten på 250x120x62 har bestämt formen på en bärande mur eller en icke, en yttermur eller om den står invändigt. Framförallt behöver muren inte enbart vara rumsavskiljande, utan kan sittas och lekas på. / In my degree project have I designed a school building in which I studied two subjects - an associative school environment and tectonics. To learn about the associative school environment, have I studied Hans Scharoun’s architecture that emphasizes the social environment of the school and the associations between individuals and society. Learning is achieved through the gradual increase of social integration, where class rooms gradually become more integrated in a broader context, the higher the grade the students attend. The school is often likened to the city. Therefore, I have designed the school so that the younger grades have easier to run and play and have more concentrated teaching in the periphery of the school building. The older move in a larger part of the school's premises, between floors and more independently in the public, central parts of the school. At the same time, I have worked tectonically and focused on brick walling. Different types of walls have directed the design of the building. The size of a 250x120x62 brick has determined the shape of a supporting wall or a non, an outer wall or if it stands inside. Above all, the wall does not need to be space-separating, but can be seated and played on.

A school will be built in Upplands Väsby, north of Stockholm, Sweden. The school will be located outside the district heating area. The selected location for the school is also inside a water protection area. The available heating system for the school at the located site has been examined and compared against the set requirements in Miljöbyggnad, a Swedish environmental certification system for buildings. In addition, the available heating systems for the school have been compared in a Life Cycle Cost analysis. To address these questions, energy calculations were done in VIP Energy. For deeper understanding, a literary study was done and study visits to two different schools in Enköping.   The results show that the school achieved grade GOLD for indicator 1 when the school use heat pumps as source of heating. When using a pellet boiler, the grade SILVER where achieved for indicator 1. For indicator 2, the school fulfilled the set requirement for grade SILVER regardless of heating system in the building. When eco-labeled electricity was used, the school received grade GOLD for indicator 4 regardless of heating system in the building. If no eco-labeled electricity was used, the grade GOLD was only achieved if a pellets boiler was used as heating source. Geothermal heating was recommended for the school when combining the result from requirements in Miljobyggnad and the results for the Life Cycle Cost analysis. If drilling for thermal heating would be disapproved, air/water heat pumps where recommended as heating system for the school.