Syftet med denna studie är att undersöka lärares kunskap och attityd gällande begreppen arbetsminne och arbetsminnesträning utifrån ett sociokulturellt och didaktiskt perspektiv. Metoden som har använts är en kvalitativ intervjustudie, med givna frågor och öppna svarsalternativ. De intervjuade lärarna arbetar på en högstadieskola och resultatet visar att alla de intervjuade har olika inställning till begreppen, dess förekomst och orsaker samt träning av arbetsminne. Flertalet av respondenterna känner sig inte säkra på begreppen och effekten av träningen. Flertalet av respondenterna anser dessutom att man till viss del kan skylla på skolan och samhället i stort när arbetsminnet sviktar då skolan idag inte fokuserar på vad respondenterna kallar utantill/innantillkunskap längre, och därmed inte tränar elevernas förmåga till att minnas på samma sätt som tidigare. Ur ett sociokulturellt och didaktiskt perspektiv kan vi då konstatera att dessa stora skillnader påverkar elevers undervisning.

The overall aim of this thesis was to explore the role of different assessment tools and training regimens in assessment and remediation for children with special educational needs in school. A central purpose of assessment explored was that it should inform remediation, teaching and instruction. The concepts of working memory, complex executive function and metacognitive strategy training for children with special educational needs were specifically explored in relation to this purpose of assessment. Complex executive function refers to planning and metacognitive ability, that many children with special educational needs struggle with, and which they are expected to handle in learning during school day. Of particular interest in the thesis was the contrast between working memory and complex executive function and how these concepts inform assessment and remediation practices. In this context, special attention was given to mathematical learning difficulties. The thesis was based on four studies (I‑IV). Study I explored the prevalence of different assessment tools, and dilemmas and challenges as perceived by assessment professionals, teachers and parents, in the work with children with special educational needs in Europe. In Study II, a metacognitive strategy training framework was developed as a training regimen, guided by research on complex executive function, and applied on working memory training. Effects of working memory training were compared between the two training regimens, with and without metacognitive strategy training, and also the overall effect of working memory training on cognitive functioning and the school related skills of reading, writing and arithmetic. In Study III, different types of measures of working memory and their predictive capacities in relation to mathematics achievement in national curriculum assessments were explored, as well as the effects of working memory training on mathematics achievement. In Study IV the role of working memory and complex executive function in identifying risk for mathematical learning difficulties in children with special educational needs was explored. The results from Study I suggested that assessment and remediation practices can contribute to a deficiency‑oriented outlook on children with special educational needs. In contrast parents and teachers in Sweden also reported that assessment could help them to better understand the needs of the child. Results from studies II-IV showed that only the use of a metacognitive strategy training regimen targeting complex executive function resulted in improvements following working memory training. The results also indicated that working memory training strongly predicted mathematical performance in national curriculum assessments of mathematics in school, and that a more complex change measure of working memory was a better predictor than simple working memory measures in this regard. Finally, the results also showed that complex executive function, defined as planning ability, was a better predictor than simple working memory in the assessment of risk for mathematical learning difficulties. The results from the studies were discussed in relation to the purpose of assessment to inform remediation, teaching and instruction for children with special educational needs. It was concluded that, in addition to working memory, as complex executive function – planning and metacognitive ability - seems to be an important cognitive function related to learning, this should be addressed both in the assessment of children with special educational needs as well as in the remediation when designing training regimens and interventions for children with special educational needs in general, and children at risk for mathematic learning difficulties in particular. It was also highlighted that in remediation, the role of the teacher as a mediator of metacognition and complex executive function seems vital. / Det övergripande syftet med avhandlingen var att undersöka den roll som olika utredningsverktyg och begrepp spelar i utformandet av utrednings‑ och stödinsatser för barn i behov av stöd i skolan. Ett centralt syfte med utredningar som utforskades är att de ska bidra med kunskaper vid utformande av stödinsatser och undervisning. I relation till detta syfte utforskades specifikt begreppen arbetsminne, komplex exekutiv funktion och metakognitiv strategiträning för barn i behov av stöd. Komplex exekutiv funktion syftar till planerings- och metakognitiv förmåga, något som många barn i behov av stöd upplevs ha svårigheter med, och som de förväntas kunna hantera i lärandet i skolans vardag. Av särskilt intresse i avhandlingen var kontrasten mellan arbetsminne och komplex exekutiv funktion och hur dessa begrepp bidrar till en förståelse i utformandet av utrednings- och stödinsatser. I detta sammanhang uppmärksammades särskilt matematiksvårigheter hos barn i behov av stöd. Avhandlingen bygger på fyra studier (I-IV). I Studie I undersöktes förekomsten av olika utredningsverktyg, samt utredares, lärares och föräldrars uppfattningar av dilemman och utmaningar i arbetet kring barn i behov av stöd, i Europa. I Studie II utformades ett koncept för metakognitiv strategiträning med utgångspunkt från forskning kring komplex exekutiv funktion och tillämpades i arbetsminnesträning. Effekten av arbetsminnesträning med och utan metakognitiv strategiträning jämfördes, liksom effekten av arbetsminnesträning på kognitiva funktioner och skolrelaterade färdigheter inom läsning, skrivning och aritmetik. I Studie III undersöktes olika mått på arbetsminne, och deras prediktiva kapacitet i relation till matematisk förmåga mätt genom nationella prov i matematik, samt effekten av arbetsminnesträning på matematisk förmåga. I Studie IV undersöktes vilken roll arbetsminne och komplex exekutiv funktion har i identifiering av barn i behov av stöd i riskzon för matematiksvårigheter. Resultaten från Studie I visade att utrednings- och stödinsatser kunde bidra till att förstärka ett brist-orienterat synsätt på barn i behov av stöd. I kontrast till detta, delgav lärare och föräldrar i Sverige att utredningar kunde hjälpa dem att förstå barnets behov på ett bättre sätt. Resultaten från studie II-IV visade att enbart den metakognitiva träningen, fokuserad på komplex exekutiv funktion, bidrog till förbättringar efter arbetsminnesträning. Resultatet indikerade också att arbetsminnesträning predicerar matematisk prestation i nationella prov i matematik, och att ett mer komplext arbetsminnesmått var en bättre prediktor än enklare arbetsminnesmått. Slutligen visade resultaten också att komplex exekutiv funktion i form av planeringsförmåga var en bättre prediktor än enkelt arbetsminnesmått vid utredning av risk för matematiksvårigheter. Resultaten från studierna diskuterades i relation till syftet med utredning: att bidra med kunskaper vid utformande av extra anpassningar, särskilt stöd och undervisning för barn i behov av stöd. Eftersom komplex exekutiv funktion –planerings- och metakognitiv förmåga - verkar vara en viktig kognitiv funktion i lärandet, bör man ta hänsyn till detta både i utrednings- och stödinsatser kring barn i behov av stöd generellt, och särskilt kring barn i riskzon för matematiksvårigheter. Det belystes också att i stödinsatser är lärarens roll som mediator av metakognition och komplex exekutiv funktion viktig. / <p>Vid tidpunkten för disputationen var följande delarbeten opublicerade: delarbete 3 (inskickat), delarbete 4 (inskickat)</p><p>At the time of the doctoral defence the following papers were unpublished: paper 3 (submitted), paper 4 (submitted)</p>

Traditionellt utvärderas effekter av kognitiv träning med objektiva prestationsmått. Syftet med uppsatsen var att undersöka självskattad exekutiv funktion som ett alternativt mått för att utvärdera effekter av kognitiv träning. Som utfallsmått valdes The behavior rating inventory of executive functioning - self report (BRIEF-SR). Vidare användes blandad design med för- och eftermätning samt tre oberoende grupper. Gymnasieelever (n = 63) delades in i; aktiv träningsgrupp, aktiv placebogrupp och passiv kontrollgrupp. Tränings- och placebogruppen genomförde datoriserad kognitiv träning med respektive utan adaptiv svårighetsgrad. ANCOVA med arbetsminneskapacitet som kovariat visade inga signifikanta träningseffekter på självskattade exekutiva funktioner, oavsett grupptillhörighet. Sammantaget kan BRIEF-SR vara ett lämpligt instrument vid utvärdering av kognitiv träning när ekologisk validitet prioriteras. Resultaten diskuteras avseende inverkan av tid mellan för- och eftermätning, population och förväntanseffekter. / Performance based measures have been the Golden standard when evaluating effects of cognitive training. By using The Behavior Rating Inventory of Executive Functioning-Self Report (BRIEF-SR), this thesis aimed to explore self- rating scales as an alternative when evaluating effects of cognitive training. A sample of high school students (n = 63) and a mixed- effect model with pre- and post-measurements were chosen. The students were divided into three groups: active training, training with placebo or passive control. The two groups in training practiced with a computerized cognitive training program. The two training groups practiced with an adaptive and non-adaptive computer program, respectively.  With working memory as covariate ANCOVA reported no significant effects on self-rated executive functions independent of group condition. In sum, if ecological validity is of priority BRIEF-SR can be considered when measuring effects following cognitive training. In addition the results are discussed with regards to time between pre- and post-measurements, population and effects of expectancy. / Effekter av kognitiv träning på skolprestationer och självreglering av beteende (dnr 1,2009/0 018,5-0)