I tidningarna kan vi idag läsa om neddragningar på sjukhus och om akutmottagningar som stängs ner runt om i landet. Akutmottagningarna i Sverige har minskat med 16 stycken mot-tagningar under 2010 till 2013. Detta sker samtidigt som ambulanstransporterna ökar och resvägarna blir längre, vilket i sin tur leder till att kraven på den prehospitala vården ökar och därmed ambulanstransporterna. Det finns åtta stycken helikopterbaser i Sverige inom ambulansen. Helikoptern kallas in främst vid tidsvinster gentemot alternativa transportsätt, vid väglös terräng, fjällvärld, övärld och främst vid allvarliga till livshotande tillstånd. Längre sträckor och fler akuta fall tror vi kommer öka förfrågan på den luftburna prehospitala transporten. ACC Group har tagit fram en högteknologisk drönarlösning med ett obemannat system som anses mycket säkrare och mer effektivare i utsatta situationer än dagens luftburna transportmedel. I samarbete med ACC har vi till drönaren tagit fram ett koncept till sjukvårdsmodul. Genom en användarcentrerad designprocess har vi genom arbetet strategiskt tagit fram en design, inom flygverkets ramar, som är användarvänlig och optimerad efter användarna av sjukvårdsmodulen.I arbetet var största fokus att identifiera användarnas behov och skapa en förståelse kring ambulansverksamheten. Detta gjordes genom etablerade metoder så som exempelvis intervjuer, deltagande observationer, benchmarking med mera. Detta implementerades sedan genom hela arbetet och utvecklades vidare till olika koncept i enkla kartongprototyper som testades mot användarna. Efter återkoppling utvecklades sedan det slutliga konceptet som visualiserades med hjälp av CAD-renderingar. Examensarbetet resulterade i ett koncept på en ergonomisk, anpassningsbar och säker ambulansmodul som ska underlätta ambulanspersonalens arbete. Modulen är i många fall anpassningsbar för såväl arbetsutrustning som arbetsställningar och ger möjlighet att utföra såväl rutinmässiga moment såväl som sällsynta livsnödvändiga åtgärder.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur cellkontor och öppet kontorslandskap påverkar medarbetarna och deras interaktion med kollegorna på arbetsplatsen. Syftet är även att undersöka vilka effekter de olika arbetsplatsutformningarna har på innehållet av det psykologiska kontraktet. För att besvara syftet utfördes sju semi-strukturerade intervjuer med individer som har erfarenhet av båda arbetsplatsutformningarna och som arbetar inom tjänstemannasektorn. Det teoretiska ramverket för studien, grundar sig i teorin om psykologiska kontrakt och Goffmans dramaturgiska teori. Tidigare forskning på området undersöker huvudsakligen hur anställda upplever att arbetsmiljön, tillfredsställelsen och sociala beteende-mönster kopplat till arbetsplatsers utformning förändras när organisationer går från cellkontor till öppet kontorslandskap. Då tidigare forskning som är positionerad nära vårt fält, främst utgörs av kvantitativa metoder, hoppas vi kunna komplettera med nya kvalitativa analyser. Resultatet visar att respondenterna föredrar olika arbetsplatsutformningar och att det i öppet kontorslandskap finns fler störningsmoment som kan påverka trivseln, den sociala interaktionen med kollegor och arbetsprestation negativt. Resultatet visar även att arbetsplatsens utformning påverkar de psykologiska kontrakten, då de förväntningar och åtaganden som finns mellan arbetsgivare och anställda ser olika ut beroende på arbetsplatsutformningen. Vid utformandet av en arbetsplats anser respondenterna att arbetsgivaren bör ta hänsyn till de krav som ställs på arbetsrollen och de arbetsuppgifterna som ska utföras. Resultatets genomgående tema är att de anställda behöver de rätta förutsättningarna, oavsett arbetsplatsutformning, för att på ett optimalt sätt kunna utföra sitt arbete.

Digitaliseringen har reformerat många aspekter av vårt samhälle och den pågående digitala utvecklingen är oundviklig. Organisationer tvingas därmed till två val; att genomgå förändring eller försvinna från marknaden. Genom en kvalitativ forskningsmetod ville vi skapa en ökad förståelse för digitaliseringens inverkan på en organisation med betoning på medarbetarskap och ledarskap. För att uppnå detta har vi genomfört en fallstudie tillsammans med Nordea Bank AB Sverige. Vi genomförde 12 stycken semistrukturerade intervjuer och observerade 3 stycken olika arbetsplatser för att på så sätt skapa en förståelse för digitaliseringens inverkan. Vid studiens start trodde vi att det var aktuellt att inkludera olika kön- och åldersperspektiv då vi ansåg att den digitala förändringen kunde leda till olika typer av upplevda erfarenheter. Dock visade det sig att det inte skiljde sig åt mellan könen men att det istället fanns en åtskillnad kring ålder och erfarenhet. Studiens resultat visade att Nordea Bank AB har valt att genomgå en digital förändring och att de hanterar detta på olika sätt utifrån medarbetarskap och ledarskap. Vi kan även fastslå att organisationen har kommit långt i sin digitala förändringsprocess då medarbetare dagligen kommer i kontakt med digitaliserade arbetsverktyg. Dock är vi medvetna om att banken kommer att möta ytterligare utmaningar och möjligheter vilket innebär att de måste ha ett förändringsbenäget beteende även i framtiden. / Digitalization has transformed many aspects of our society. Currently, digital development is inevitable. Organizations are forced to choose between transforming or disappearing from the market. Through a qualitative research method we wanted to create awareness of digitalization’s impact on employeeship and leadership. To achieve this, we conducted a case study with Nordea Bank AB Sweden. We also conducted 12 in-depth interviews and 3 different observations in order to gain a deeper understanding of digitalization’s impact on the work environment. In the beginning of this study we believed that we would find differences between gender and age. The results have shown that we could only find differences between ages and experiences among our respondents. Our study also showed that Nordea Bank AB has chosen to accept this digital transformation. We also concluded that the organization handled this change in different ways in relation to employeeship and leadership. Furthermore, the study showed that the organization has implemented their digital transformation well because their employees use their developed digital tools daily. However, we are aware that the bank needs to continuously adapt to the change because they will face new challenges and possibilities in the future.

The purpose of this study was to enhance the understanding of how a production company can improve the transportation and storage of materials that are to be used shortly at the assemblylines, and to provide recommendations for improvements. The empirical section of the study was conducted through interviews and observations. Problems were identified and improvements were suggested. By implementing these improvements suggestions, the company can increase efficiency and reduce transportation needs and gain more free space within the work area. This will enable the company to achieve quicker setups to get a demand- based production, which can strengthen the companies competitiveness in the market.