Storytelling is a marketing tool that works as a media where companies can communicate their history, values and message through stories. In order to meet customer demand for involvement and experiences, companies need to satisfy their emotional needs.  The usage of storytelling as a marketing method has grown and companies use it more and more to externally convey their message. Despite this development, there is a lack in the amount of research on how storytelling is used and how companies should go about applying storytelling in their marketing.  This study aims to develop recommendations for how storytelling can be applied in the physical environment. The aim of the study is to contribute to filling the theoretical gap that currently exists about how storytelling can be used in physical servicescapes. The study focuses on restaurant environments and deals with the physical environment and graphic design elements. Theories of storytelling, service landscape and design have been chosen for the study.  The study is based on the company's perspective and the two research questions read; How can companies work with storytelling within physical environment and graphic design and what factors are crucial in developing a storytelling concept? To create a deeper understanding, a qualitative method has been used where interviews combined with observations have been used as an approach to gather empirical data.  The results show that research is a fundamental step of the process of developing a storytelling concept. Through research, an understanding of the company, customers and competitors is created. Thorough preliminary work is critical for a successful communication of the message that is desired to be expressed to the customer. Other important steps are discussed in detail in the final chapter of the thesis. The study results in a model that includes the fundamental elements of creating an experience through storytelling and shows the different steps in the process of implementing storytelling. / Storytelling är ett marknadsföringsverktyg som fungerar som ett media för företag att förmedla företagshistoria, värdegrund och budskap genom berättelser. För att uppfylla kundens efterfrågan om involvering och upplevelser behöver företagen tillgodose deras känslomässiga behov.   Storytelling har växt som marknadsföringsmetod och företag använder storytelling i allt större utsträckning för att externt förmedla sitt budskap. Trots denna utveckling finns det brist i mängden forskning om hur storytelling används och hur företag ska gå tillväga för att applicera storytelling i sin marknadsföring.    Denna studie riktar sig till att utveckla rekommendationer för hur storytelling kan appliceras inom fysisk miljö. Målet med studien är att bidra till att fylla den teoretiska lucka som just nu existerar om hur storytelling konkret kan användas i fysiska servicelandskap. Studien riktar in sig på restaurangmiljöer och behandlar den fysiska miljön samt grafiska designelement. Till studiens referensram har teorier inom storytelling, servicelandskap och design valts.    Studien utgår från företagets perspektiv och de två forskningsfrågorna lyder ; Hur kan företag arbeta med storytelling inom fysisk miljö och grafisk design och vilka faktorer är avgörande vid utveckling av storytelling-koncept? För att skapa en djupare förståelse har en kvalitativ metod använts där intervjuer kombinerat med observationer har använts som tillvägagångssätt för att samla in empiri.   Resultaten som tagits fram visar på att research är en fundamental grundsten i processen att utveckla ett storytelling-koncept. Genom research skapas en förståelse för företaget, kunderna och konkurrenterna. Ett väl genomarbetat förarbete är kritiskt för en framgångsrik förmedling av det budskap som önskas uttryckas till kunden. Övriga grundstenar presenteras ingående i uppsatsens sista kapitel. Studien resulterar i en modell som består av grundstenarna för hur man skapar en upplevelse genom storytelling.

Studien använder sig av ett didaktiskt perspektiv, då arbetet med pedagogisk dokumentationär till för att analysera och reflektera över vad som sker, hur lärande ska skapas, varför lärandet skapas och för vem lärandet är till för. Det är relevant att undersöka just pedagogisk dokumentation för att det är ett aktuellt ämne som får mycket plats i arbetet på förskolan. Vårt intresse ligger i själva arbetsprocessen som sker när en pedagogisk dokumentation skapas, närmare bestämt pedagogernas reflektioner över dokumentationen. Pedagogisk dokumentation är något som varje pedagog utformar utefter den individuella verksamheten. Det är en process i processen, där en process kan vara att hantera, analysera och utvärdera den egna dokumentationen. I föreliggande uppsats innebär en process ett pågående lärande, ett arbete som är i en ständig progression. Det är något som aktivt sker och alltid utvecklas framåt och är konstant. Syfte Syftet med denna studie är att skapa större kunskap om pedagogers reflektion om dokumentation och på vilka olika sätt dokumentationen betraktas som blivande pedagogisk. Mer specifikt riktar studien sig mot att undersöka vad pedagoger reflekterar över och för vem den pedagogiska dokumentationen utförs. Med hjälp av en kvalitativ studie vill vi undersöka hur pedagogers olika arbetsprocesser med dokumentation kan se ut. Metod I denna studie valdes en kvalitativ metod. Att använda en kvalitativ metod ger en större inblick i den pedagogiska verksamheten genom att den insamlade empirin fångar allt som sägs under en intervju. Denna kvalitativa studie i form av intervju har inspirerats av enfenomenografisk semistrukturerad intervju, där frågorna är utformade för att lägga fokus på det centrala ämnet i studien; reflektionen kring pedagogisk dokumentation. I arbetet med analys av empirin har en fenomenografisk analysmodell använts. Resultat Resultatet pekar på att arbetet med pedagogisk dokumentation är ett arbetsverktyg som är till stor hjälp för pedagoger som arbetar inom förskoleverksamheten. Det går att arbeta med pedagogisk dokumentation på många olika sätt men det slutgiltiga resultatet med arbetet med pedagogisk dokumentation är för att skapa en progression. Progressionen är till för verksamheten, för pedagogen och för barns lärande. Att arbeta med pedagogisk dokumentation i relation till de didaktiska frågeställningarna: hur, vad, varför och för vem gör att den pedagogiska dokumentationen blir mer innehållsrik och skapar en reflektion som speglar på professionen, barns utveckling och hur en aktivitet förs vidare.

Denna undersökning tar hjälp av tidigare forskning, intervjuer, egna erfarenheter och diskussioner, för att komma till botten med om det finns en branschstandard gällande materialen som används i foleystudion samt arbetsprocessen. Stommen i undersökningen bygger på tre olika intervjuer gjorda med Klas Dykhoff, professor på Stockholms Dramatiska Högskola, foleyartisterna Patrik Strömdahl och Ulf Olausson som är egenföretagare och verksamma inom foley. Intervjuresultaten återkopplas till teori och tidigare forskning som i sin tur bildar underlag för diskussion. Även om intervjupersonerna påstår att det inte finns någon arbetsstandard kan vi konstatera att det finns indirekta riktlinjer som antyder på existerandet av en branschstandard. Det finns specifika metoder kring hur foley kan utföras som aspirerande foleyartister kan ta del av och utveckla sin egen arbetsmetodik. Vi anser att potentialen för foley och dess uttrycksmöjligheter fortfarande är outforskade men att denna uppsats bidrar till att glappet i kunskapen minskar.

I det här arbetet undersöker jag hur det är att jobba som producent då man vill förverkliga sin konstnärliga vision för sång genom en annan människa. Jag utvärderar vilka kriterier jag som producent och låtskrivare väljer sångare efter och hur jag jobbar för att förmedla och förverkliga att min vision av sången framförs. Jag utforskar också ifall det uppkommer några positiva musikaliska element (Magic of the moment) av att arbeta med en sångare som man inte tror är prefekt för en given låt. I det här arbetet analyserar jag även min arbetsmetod som sångproducent för att identifiera vad de viktigaste verktygen är då man som producent vill påverka någon annans sånginsats. Slutligen reflekterar jag över hur nära slutprodukten hamnade min ursprungliga vision av sången, då jag dels valt sångare medvetet för en specifik låt, dels då jag inte gjort det medvetna valet. Jag fann att den för mig viktigaste aspekten hos en sångare är hur mycket känsla denne kan förmedla med sin röst. Då jag jämförde resultatet av min medvetet utvalda sångare och sångaren jag inte valt ut specifikt för en given låt, fann jag att mitt antagande kring vem som skulle passa som sångare oftast var välgrundat, men att min fördom kring vem som är mest lämpad som sångare inte alltid stämmer. För att forma mina sångares insatser var mitt språkbruk det absolut viktigaste verktyget jag hade att tillgå. Som producent kunde jag se till att inspelningen lät så bra som möjligt med hänsyn till rytm och melodi, men jag var tvungen att arbeta som sångpedagog för att kunna påverka mina sångare till att förmedla den känsla jag ville ha.

No description available.

Rapporten är en erfarenhetsbaserad reflektion över min praktiktid på 3d-produktionsföretaget Kaktus Film i Stockholm. Under min tid på företaget var jag med, från början till slut, i produktionen av en tysk musikvideo till en artist som heter Eisblume. Min roll i projektet med musikvideon var 3d-grafiker. Jag har primärt arbetat med tre olika saker; att skapa och animera blodådror som växer fram i olika miljöer, att skapa vattensimulationer och att färgmatcha och justera de renderade bilderna. Rapporten beskriver min kunskaps/arbetsprocess på Kaktus Film och de problem som uppstod i arbetet. Rapporten ger också en helhetsbild av arbetsprocessen i en storydriven kortfilms 3d-produktion. Arbetet i en sådan produktion beskrivs delvis utifrån min deltagande observation på Kaktus Film, men också utifrån litteratur inom området. En beskrivning av arbetsprocessen i en storydriven kortfilms 3d-produktion har skrivits parallellt med rapporten och finns bifogad som en bilaga till rapporten. Bilagan kompletterar den reflekterande texten för att ge en tydligare helhetsbild av en typisk produktion.Under min praktiktid på Kaktus Film kom jag att reflektera över att det finns så få kvinnor på 3d-produktionsföretagen. Jag beslutade då att utföra en mindre genusundersökning. Genusundersökningen behandlar frågor som kretsar kring könsfördelningen i 3d-branschen. Till exempel vad den ojämna könsfördelningen kan bero på. Genusundersökningen visar att var tredje person på en 3d-relaterad utbildning är kvinna, medan andelen anställda kvinnor i 3d-branschen uppskattas till endast 10 procent. Teorier om att den kulturella jantelagen ligger till grund för könsfördelningen diskuteras. Det visar sig också att den fördomsfulla uppfattningen, att män är bättre på tekniska uppgifter, gör sig starkt ihågkommen i 3d-branschen. Genusundersökningen börjar under kapitel 5.

Under två månader, februari - april 2009, har jag haft praktikplats på ett produktionsbolag i Göteborg. Jag har gjort praktik samtidigt som jag har genomfört en etnografisk studie av medarbetarna på företaget. Arbetet har företrädesvis varit att skapa grafiskt material för reklamfilm.   På min praktikplats har jag arbetat med grafiskt material. Jag har framför allt fått arbeta med programmet Maya (Autodesk Maya 2009) men också med andra programvaror som Nuke (The Foundry) och Photoshop (adobe). Arbetet har inneburit att arbeta med Maya och skapa 3D-objekt men även att göra saker som att rotoscopa i Nuke. Jag har företrädesviss modellerat, texturerat, animerat, shade’at, ljussatt, renderat, rotoscopat och keyat. Min praktik har varit mycket givande och lärorikt.   I denna rapport kommer jag att beskriva min arbetsprocess för att på så sätt ge läsaren en djupare inblick i hur arbetet på ett produktionsbolag fungerar.   Under min praktikperiod uppfattade jag skillnader i hur kritik ges och tas emot i skolmiljö kontra arbetslivet. Detta medförde att jag ville fördjupa mig inom detta vilket resulterade i min undersökning och under ett handledningstillfälle diskuterade jag och min handledare hur kritik fungerar i skolmiljö och arbetsmiljö. Denna diskussion resulterade i undersökningen där jag valde att intervjua personer med erfarenhet kring ämnet kritik. Jag berörde även området arbetsprocesser under mina intervjuer som jag anser har gjort min rapport bättre då den huvudsakligen handlar om just min egna arbetsprocess. I intervjuerna frågade jag till exempel om hur de gav och mottog kritik samt vilka kriterier som fanns när de granskade olika verk. Genom min intervjustudie om kritik får läsaren en djupare förståelse skillnaderna i arbetsliv och skola.   För mig har tiden under min praktik varit utvecklande och jag tror att min erfarenhet kan komma att främja andra studenter. De kommer i min rapport få inblickar i hur det är att vara på ett företag, samt hur och vad man kan få arbeta med där. Jag tror också att min undersökning om kritik kan gynna både studenter, skola och företag, då det kan vara svårt att implementera den form av kritik som ges i skolmiljö på det sätt kritik ges på en arbetsplats. Jag hoppas att min rapport kan ge upphov till vidare idéer om hur man kan utforma en mer förberedd skolutbildning inför arbetslivet.

<p>Rapporten är en erfarenhetsbaserad reflektion över min praktiktid på 3d-produktionsföretaget Kaktus Film i Stockholm. Under min tid på företaget var jag med, från början till slut, i produktionen av en tysk musikvideo till en artist som heter Eisblume. Min roll i projektet med musikvideon var 3d-grafiker. Jag har primärt arbetat med tre olika saker; att skapa och animera blodådror som växer fram i olika miljöer, att skapa vattensimulationer och att färgmatcha och justera de renderade bilderna. Rapporten beskriver min kunskaps/arbetsprocess på Kaktus Film och de problem som uppstod i arbetet. Rapporten ger också en helhetsbild av arbetsprocessen i en storydriven kortfilms 3d-produktion. Arbetet i en sådan produktion beskrivs delvis utifrån min deltagande observation på Kaktus Film, men också utifrån litteratur inom området. En beskrivning av arbetsprocessen i en storydriven kortfilms 3d-produktion har skrivits parallellt med rapporten och finns bifogad som en bilaga till rapporten. Bilagan kompletterar den reflekterande texten för att ge en tydligare helhetsbild av en typisk produktion.Under min praktiktid på Kaktus Film kom jag att reflektera över att det finns så få kvinnor på 3d-produktionsföretagen. Jag beslutade då att utföra en mindre genusundersökning. Genusundersökningen behandlar frågor som kretsar kring könsfördelningen i 3d-branschen. Till exempel vad den ojämna könsfördelningen kan bero på. Genusundersökningen visar att var tredje person på en 3d-relaterad utbildning är kvinna, medan andelen anställda kvinnor i 3d-branschen uppskattas till endast 10 procent. Teorier om att den kulturella jantelagen ligger till grund för könsfördelningen diskuteras. Det visar sig också att den fördomsfulla uppfattningen, att män är bättre på tekniska uppgifter, gör sig starkt ihågkommen i 3d-branschen. Genusundersökningen börjar under kapitel 5.</p>

<p>Under två månader, februari - april 2009, har jag haft praktikplats på ett produktionsbolag i Göteborg. Jag har gjort praktik samtidigt som jag har genomfört en etnografisk studie av medarbetarna på företaget. Arbetet har företrädesvis varit att skapa grafiskt material för reklamfilm.</p><p> </p><p>På min praktikplats har jag arbetat med grafiskt material. Jag har framför allt fått arbeta med programmet Maya (Autodesk Maya 2009) men också med andra programvaror som Nuke (The Foundry) och Photoshop (adobe). Arbetet har inneburit att arbeta med Maya och skapa 3D-objekt men även att göra saker som att rotoscopa i Nuke. Jag har företrädesviss modellerat, texturerat, animerat, shade’at, ljussatt, renderat, rotoscopat och keyat. Min praktik har varit mycket givande och lärorikt.</p><p> </p><p>I denna rapport kommer jag att beskriva min arbetsprocess för att på så sätt ge läsaren en djupare inblick i hur arbetet på ett produktionsbolag fungerar.</p><p> </p><p>Under min praktikperiod uppfattade jag skillnader i hur kritik ges och tas emot i skolmiljö kontra arbetslivet. Detta medförde att jag ville fördjupa mig inom detta vilket resulterade i min undersökning och under ett handledningstillfälle diskuterade jag och min handledare hur kritik fungerar i skolmiljö och arbetsmiljö. Denna diskussion resulterade i undersökningen där jag valde att intervjua personer med erfarenhet kring ämnet kritik. Jag berörde även området arbetsprocesser under mina intervjuer som jag anser har gjort min rapport bättre då den huvudsakligen handlar om just min egna arbetsprocess. I intervjuerna frågade jag till exempel om hur de gav och mottog kritik samt vilka kriterier som fanns när de granskade olika verk. Genom min intervjustudie om kritik får läsaren en djupare förståelse skillnaderna i arbetsliv och skola.</p><p> </p><p>För mig har tiden under min praktik varit utvecklande och jag tror att min erfarenhet kan komma att främja andra studenter. De kommer i min rapport få inblickar i hur det är att vara på ett företag, samt hur och vad man kan få arbeta med där. Jag tror också att min undersökning om kritik kan gynna både studenter, skola och företag, då det kan vara svårt att implementera den form av kritik som ges i skolmiljö på det sätt kritik ges på en arbetsplats. Jag hoppas att min rapport kan ge upphov till vidare idéer om hur man kan utforma en mer förberedd skolutbildning inför arbetslivet.</p>

Målet med detta projekt har varit att delta i ett dagligt arbete på tidningen Norra Västerbotten. Mer ingående skulle frågor om arbetsprocessen för webbutvecklarna besvaras, hur nya uppgifter inkommer, hur projekt implementeras och vad som händer med produkter efter implementeringen. Dessa frågor besvarades med hjälp av praktiskt arbete jämsides med webbutvecklarna på företaget men även genom att ställa frågor och föra samtal med nyckelpersoner. De studier som och det praktiska arbetet som genomfördes har gett en bild över hur arbetsprocessen på Norra Västerbotten vanligtvis ser ut, det har framkommit vilka metoder som ligger som grund för arbetet på tidningen men även vilka versionshanteringssystem och lagringstjänster de använder sig utav. En ingående konstruktionsrapportering finns med där mycket fokus ligger på ett av de större projekten som arbetats med under praktik perioden. Rapporten avslutas med en diskussion om hur projektet har fortskridit, vad som var svårare och lättare, vad författaren lärt sig och vad hon vill fortsätta använda och skaffa mer kunskap inom.