Sammanfattning -  ”Mind the Gap”- En studie om samarbetet mellan byrå och kund. Seminarium: 31 maj 2012 Institution: Mälardalens högskola, Akademin för hållbar samhälls-och teknikutveckling Kurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi med inriktning mot marknadsföring, 15 ECTS Författare: Alexandra Bergkvist, Jenny Bernhardsson, My Lundberg 21 April 1988   11 December 1987   23 September 1988 Handledare: Dan Linder Examinator: Cecilia Lindh Nyckelord: Arbetsprocess, kundrelation, gapet, dödvikt, spill, reklambyrå Problem: Studien behandlar relationen mellan reklambyråer och deras kunder, vilka problem som kan uppstå i samarbetsprocessen samt hur det är möjligt att undvika problem och därigenom ge förslag på eventuella förändringar i samarbetet. Problemformuleringen bygger på att identifiera gapet i arbetsprocessen Syfte: Identifiera var gapet i arbetsprocessen mellan kunder och byråer består av. Frågeställning: Vad består gapet i arbetsprocessen mellan kunder och byråer av? När uppstår gap? På vilka sätt kan de berörda parterna minska gapet? Metod: I uppsatsen tillämpas en kvalitativ metod för att förstå vad gapet i arbetsprocessen består av. Studiens empiriska del utgörs av fyra personintervjuer, tre reklambyråer och en byråvalsrådgivare. Intervjufrågorna är av en halvstrukturerad intervjuform, vilket innebär att samma frågor, med frihet till följdfrågor kommer ställas. Slutsats: Bland de intervjuade byråerna och byråvalsrådgivaren rådde det en samstämmighet av vad gapet består av, med undantag av ett fåtal skilda meningar. Det framkom att gapet främst består av skild syn på förväntningarna i samarbetet. / Abstract - ”Mind the Gap”- A study on the cooperation between advertising agencies and their clients. Seminar date: May 31th 2012 Institution: University of Mälardalen, School of Sustainable Development of Society and Technology Course: Bachelor thesis in business administration focusing on marketing, 15 ECTS Authors: Alexandra Bergkvist, Jenny Bernhardsson, My Lundberg 21 th April 1988   11th December 1987   23rd September 1988 Tutor:  Dan Linder Examinator: Cecilia Lindh Keywords: Work process, Customer Relations, Gap, Deadweight, Overflow, Advertising agency Problem: The problem formulation is based on identifying the gap in the work process between advertising agencies and their clients. Purpose: The purpose of this study is to identify what the gap in the work process between clients and advertising agencies consists of. Research question: What does the gap in the work process between clients and advertising agencies consists of? When does gaps occur? In what way can the two parts bridge the gap? Method: The paper applies a qualitative method for understanding what the gap in the work process consists of. The empirical part of the study consists of four personal interviews, with three advertising agencies and one agency-choice counsellor. The interview questions are of a semi-structured interview form, which means that the same questions will be asked but with freedom to ask follow-up questions. Conclusion: Among the interviewed agencies and the agency-choice counsellor, there was a consensus of what the gap consists of, with the exception of a few different opinions. The appearance showed that the gap mainly consisted of different expectations and visions.

Detta är en etnografiskt inspirerad studie med vilken jag vill uppmärksamma och aktualisera en grupp gymnasieelevers perspektiv på en arbetsprocess med en estetisk gestaltning. Den studerade elevgruppen består av fyra flickor, en dramaelev och tre musikelever. De genomför arbetsprocessen som en del av ett obligatoriskt 100 poängs projektarbete under sitt andra år på gymnasiets Natur/Estetiska program. Gymnasieskolan där den estetiska gestaltningen tar form ingår i ett internationellt nätverk av gymnasieskolor belägna i 18 europeiska länder. Nätverkets grundtanke är att eleverna genom så kallad internationalisering skall utveckla lärande och förståelse om andra kulturer. Temat för år 2008 behandlar goda och hållbara förslag på miljösatsningar i de olika länderna. Genom ett utbyte av PM om de olika utvalda miljösatsningarna skall eleverna med hjälp av estetiska gestaltningarna visualisera de olika förslagen vid en internationell konferens i april 2008. Gruppens arbetsprocess och studien av den startade upp den 16 oktober 2007 och avslutades den 12 maj  2008. Med en kvalitativ metod bestående av observationer med fältanteckningar, dokumentationer i form av ljudinspelningar, foton och film har data samlats in under loppet av sju månader. Studien rapporteras i form av fallbeskrivningar. Studien vill belysa vilka betydelser informanterna ger sitt lärande i grupp och hur de ser på de visuella verktyg som används under processen. Elevperspektivet har framkommit genom ljud och bildelicitering vid en återkoppling där åtta ”case” (fallbeskrivningar) användes. Återkopplingen har konstruerats genom en urvalsprocess där fokus lagts på ett etnografiskt material som beskriver delar av processen ur ett tidsperspektiv. Av detta följer att den inte kan beskriva eller fånga hela den intakta processen. Informanterna valde gemensamt ut vad de ansåg som viktigt att ta del av utifrån det presenterade dokumentationsmaterialet. Elevperspektivet innehåller tankar om att inte ha fått något gjort överhuvudtaget, missnöje över material som refuserats, upplevelser av god kunskapsutveckling i nära samarbete med handledaren och tillfredsställelse över enkla pennskisser som haft betydelse för processens utveckling och kommunikation. Elevernas utsagor och reflektioner ger en inblick i vilka diskurser eleverna tar upp vad gäller lärandet i grupp och perifera visuella kulturer.

<p>Dokumentet innehåller två alster som skapats inom ramen för examensarbete i medier: dataspelsutveckling 20 poäng C-nivå vid Högskolan i Skövde.</p><p>Verket Antaal - ett speldesigndokument beskriver ett eget spelkoncept och det andra alstret, En världs födelse - en reflektion över Antaal, är en reflekterande rapport som behandlar verket.</p>

I arbetet Hur ser pedagoger på sitt arbete med ämnet bild? En studie av sex pedagoger verksamma i grundskolan och obligatoriska särskolans yngre åldrar har vi, Irene Pårs och Hannah Widlund, utfört en kvalitativ studie med en etnografisk ansats där intervjuer utförts med kompletterande observationer för att belysa studiens frågeställningar. Det övergripande syftet med vår undersökning var att studera hur pedagoger arbetar med ämnet bild i grundskolans och obligatoriska särskolans tidigare år.  Vi har sökt svar på följande frågor: Finns det likheter och skillnader i fokus för bildundervisningen mellan grundskolan och obligatoriska särskolan? Påverkas undervisningen av pedagogens utbildning och bakgrund i undervisningsämnet bild? Använder sig pedagogerna av kursplanen när de planerar sin bildverksamhet? Studiens undersökningsgrupp bestod av fyra lärare verksamma i grundskolan samt två lärare verksamma i den obligatoriska särskolan som samtliga har valts ut slumpmässigt. Tre av lärarna arbetar som bildlärare och de andra tre undervisar i ämnet bild även om det inte är deras huvudsakliga arbetsuppgift. Innan denna studie påbörjades hade vi en relativt klar bild över hur vi ville arbeta med bildämnet i våra framtida läraryrken. Visionen vi hade känns nu i efterhand en aning naiv då vi genom studiens gång har fått upp ögonen för att det inte verkar finnas något arbetssätt att föredra. Utan att det mer handlar om att anpassa undervisningen till den rådande situationen och elevgruppen. Denna studie visar att intervjurespondenterna har olika åsikter om vad som kännetecknar en bra bildundervisning. Alla lärare, som ingått i studien, har mer eller mindre haft olika arbetssätt. Ändå verkar det som om pedagogerna i sig är nöjda med den undervisning de bedriver. Det framkom att flertalet pedagoger inte aktivt använder sig av bildämnets kursplan. Endast en av de intervjuade bildlärarna sa att ”alla lärare måste använda sig av kursplanen, det är det uppdrag vi har”. Bakgrunden till varför hon uttryckte detta kan vara för att hon också är den enda av lärarna som idag har en fulländad adekvat bildlärarutbildning. Bildundervisningen är en komplex verksamheten och det verkar finnas lika många sätt att undervisa i ämnet som det finns lärare.

Dice is one of Sweden's largest game manufacturers. They have produced a game series called “Battlefield”, which recently celebrated its tenth anniversary, releasing it gradually over the years. In order to create a game some form of work structure is required. In this essay we discover what the Dice work process looks like today and how it has changed over the years. Game development is progressing and market changes require game developers to constantly adapt to the current situation. To investigate this issue, we conducted intensive interviews with two wellestablished game developers from the Dice enterprise, as well as done further investigation and a small interview to confirm the results. We have individually drawn conclusions and created theories based on previous research and self-reflection. Hopefully our results will be applied by future studies, as well as by those interested in games and the related work process.

Bakgrund: Den tekniska utvecklingen har påverkat vårt samhälle på flera olika sätt och inom flera områden. Ett sätt förändringen har påverkat är hur vi har konsumerat musik genom åren. Efter CD-skivans storhetstid började den illegala nedladdningen öka till följd av den tekniska utvecklingen och försatte musikbranschen i kris. Musikbranschen har sedan återhämtat sig med hjälp av digitala tjänster som Spotify och iTunes.   Syfte: Syftet med uppsatsen är att identifiera vilken inverkan den tekniska utvecklingen har haft på indiebolagens arbetsprocess i musikbranschen. Studien riktar sig till aktörer inom musikbranschen.   Metod: Uppsatsen är formad efter den kvalitativa forskningsmetoden och har huvudsakligen bestått av primärdata bestående av samtal med informanter som är aktiva inom musikbranschen. Vidare har vi använd oss av den induktiva forskningsansatsen.    Slutsatser: Studien har identifierad att indiebolagens arbetsprocess har påverkats av den tekniska utvecklingen. Vi har identifierat fyra teman där förändringen är utmärkande, vilka är marknadsföring, förändrade arbetsområden, ekonomi och nätverk.

I denna studie undersöks formgivares arbetsprocess vid design av bokomslag för klassiska litterära verk. Frågeställningarna behandlar följande områden; information och riktlinjer från bokförlaget för formgivaren att förhålla sig till, formgivarens idé- och inspirationsprocess, formgivarens olika faser i arbetsprocessen, formgivarens beslut angående bokomslagets visuella element samt betydelsen av originalomslag och tidsepok då det klassiska litterära verket gavs ut. Den teoretiska bakgrunden redovisar bokomslagets syfte och funktion, kategorisering av bokomslag, färglära, bilder och semiotik, typografi, designstrategier, designarbete samt kreativitet och idéskapande. Formgivarens arbetsprocess undersöks genom en kvalitativ metod där åtta formgivare intervjuas. Undersökningen visar att arbetsprocessen består av tre delar. I den första delen av arbetsprocessen gör formgivarna research om bokens innehåll, författare samt i många fall tidsepok då verket gavs ut. I den andra delen sker formgivningen i en designprocess där beslut tas kring bild, färg och typografi. Bild- och färgval är ofta baserade på bokens innehåll och bildvalet kan även ske utifrån tidsepoken då det klassiska verket gavs ut. Originalomslaget har för många formgivare ingen betydelse för återutgivningen. I val av typografin kan känslan för tidsepoken ges, bokens innehåll speglas eller så önskar formgivaren använda typografi som använder nya uttryckssätt samt väcker uppmärksamhet. I den sista delen presenteras formgivningen för bokförlag.

No description available.

Uppsatsens syfte är att beskriva skapandeprocessen av en låt från en idé till färdig musikproduktion och diskutera de hinder, utmaningar och framgångar som uppkom under tiden. Denna process genomfördes genom att först bryta ner hela processen i sex grövre delar för att få grundidén på pränt och sedan inleda andra stegvist mer detaljerade arbeten för att leda projektet mot ett slutresultat. Resultatet av detta arbete är en färdig låt som blev skissad, skriven, inspelad, producerad, mixad och mastrad under perioden av 40 dagar. Det högst prioriterade målet i skapandet av denna låt har varit att bevara låtens budskap och grundkänla genom hela processen snarare än att sikta på en produkt som håller en kvalitetstandard lik kommersiell musik och är placerbar i en väldefinierad genrekategori. / The goal of this thesis is to describe the creative process of making a song from an idea to a complete production and discuss the upcoming of challenges and successes that occurred during this process. This process started off by breaking down the objective of the project into six bigger chunks in order to lay down the basis of the song in place to later work them with more and more refined details into the finished product. The result of this process is a finished song that was sketched, written, recorded, produced, mixed and mastered within a period of forty days. The most prioritized goal of this project has been to capture the message and the feeling of the initial idea rather than aiming to produce a track that lives up to quality standards of commercial releases and can be categorized as a well-defined music genre.

Studien ämnar undersöka vad kreativt skapande med generativa metoder innebär för denaudiovisuella kreatören i form av beslutsfattande och process. Studien genomförs i syfteatt få en ökad förståelse inom detta område av kreativt skapande för att belysa vad dettakan ha för potential för framtida audiovisuella kreatörer inom livescenen. Studientillämpar en autoetnografisk enfallstuide som metod för att generera empiri. Underfallstudien producerade informanten generativ grafik i progammet Unity med mål attkunna användas inom den audiovisuella livescenen. Empirin samlades in i form avanteckningar, videomaterial och skärmavbilder från arbetsprocessen. Analysen av deempiriska materialet genom flowteori, komplexitetsteori och andra cybernetiska teorieroch tankar tyder på att skapande med generativa metoder kan ha en potential förminskad prestationsångest. Vidare kan det bidra med faktorer som möjliggör flow underarbetsprocessen. Skapande med generativ grafik verkar skilja sig från en mer traditionellkreativ process genom att vara reflexivt där de genererade verket nästintill blir sin egenentitet som kreatören kommunicerar med genom programmering. Studien visar på attarbetsprocessen med generativ grafik kan upplevas ha en hög inlärningströskel.Utmaningen som detta innebär kan å andra sidan generera en stärkt känsla av ens självt.Författaren föreslår vidare forskning inom detta område då arbetsprocessen medgenerativ grafik är relativt outforskat samt ligger i framkant av den teknologiskautvecklingen. Förslagsvis skulle en flerfallsstudie kunna stärka studiens resultat.