<p>I vår studie undersöker vi vad arbetstagare gör på arbetet som inte är arbetsrelaterat och av mer privat karaktär och varför de gör dessa sysslor. Anledningen till att vi valt denna frågeställning är för att vi tycker det är ett intressant ämne att undersöka. Samt att vi vill skaffa oss kunskapen om vad de anställda sysselsätter sig med på arbetstid, som inte ingår i de ordinarie arbetsuppgifterna.</p><p>Teoridelen ska hjälpa läsaren att senare förstå resultat och analysdelen, därför tar vi inledelsevis upp kort historik angående hur ledningen kan styra sina anställda. Vi fortsätter att beskriva vad de anställda gör på jobbet och om dessa sysslor kan kallas för motstånd. Men även varför de anställda gör dessa sysslor och en rad anledningar till det såsom missnöje, oklara roller eller för att de kan. Vi frågar oss sedan vad ledningen kan göra åt det? Vad ledningen kan göra är exempelvis att bättre anpassa och stödja de anställda i arbetet. I slutet av teorin delen går vi igenom olika förklaringar till dessa beteenden, som kan vara att de anställda känner sig missgynnade samt om man ska göra något åt det? Det finns här inget angivet svar men kontentan är ändå att det kan vara svårt att gör något åt det då organisationsmedlemmar ärver varandras beteenden och handlingssätt. Det är då svårt för ledningen att bryta denna kedja som sker informellt i gruppen.</p><p>Vi har i vår undersökning kommit fram till att anställda sysselsätter sig med privata göromål på arbetstid. De sysslor som utförs är bland annat, betala räkningar och surfa privat på Internet, ringa privatsamtal, boka frisörtid eller fika. En av de största anledningarna till varför dessa sysslor utförs är för att möjligheten finns att utnyttja vissa resurser och för att de anställda har tid över. De anställda anser att detta beteende är accepterat så länge alla i arbetsgruppen sköter det ”snyggt” och inte utnyttjar dessa fördelar i för stor utsträckning. Vi avslutar vår uppsats med en avslutande diskussion som är skriven utifrån våra egna tankar och åsikter, men som även innefattar vilka konsekvenser vi tror att denna blandning av arbete och fritid kan få på sikt.</p>

I vår studie undersöker vi vad arbetstagare gör på arbetet som inte är arbetsrelaterat och av mer privat karaktär och varför de gör dessa sysslor. Anledningen till att vi valt denna frågeställning är för att vi tycker det är ett intressant ämne att undersöka. Samt att vi vill skaffa oss kunskapen om vad de anställda sysselsätter sig med på arbetstid, som inte ingår i de ordinarie arbetsuppgifterna. Teoridelen ska hjälpa läsaren att senare förstå resultat och analysdelen, därför tar vi inledelsevis upp kort historik angående hur ledningen kan styra sina anställda. Vi fortsätter att beskriva vad de anställda gör på jobbet och om dessa sysslor kan kallas för motstånd. Men även varför de anställda gör dessa sysslor och en rad anledningar till det såsom missnöje, oklara roller eller för att de kan. Vi frågar oss sedan vad ledningen kan göra åt det? Vad ledningen kan göra är exempelvis att bättre anpassa och stödja de anställda i arbetet. I slutet av teorin delen går vi igenom olika förklaringar till dessa beteenden, som kan vara att de anställda känner sig missgynnade samt om man ska göra något åt det? Det finns här inget angivet svar men kontentan är ändå att det kan vara svårt att gör något åt det då organisationsmedlemmar ärver varandras beteenden och handlingssätt. Det är då svårt för ledningen att bryta denna kedja som sker informellt i gruppen. Vi har i vår undersökning kommit fram till att anställda sysselsätter sig med privata göromål på arbetstid. De sysslor som utförs är bland annat, betala räkningar och surfa privat på Internet, ringa privatsamtal, boka frisörtid eller fika. En av de största anledningarna till varför dessa sysslor utförs är för att möjligheten finns att utnyttja vissa resurser och för att de anställda har tid över. De anställda anser att detta beteende är accepterat så länge alla i arbetsgruppen sköter det ”snyggt” och inte utnyttjar dessa fördelar i för stor utsträckning. Vi avslutar vår uppsats med en avslutande diskussion som är skriven utifrån våra egna tankar och åsikter, men som även innefattar vilka konsekvenser vi tror att denna blandning av arbete och fritid kan få på sikt.

Betydelsen av kognitivt och beteendemässigt undvikande samt katastroftankar studerades i det sedan tidigare kända sambandet mellan psykosocial arbetsmiljö och upplevd stress. Vidare undersöktes huruvida det fanns subgrupper med olika psykosocial arbetsmiljö. Denna tvärsnittsstudie baserades på enkätdata. Resultat indikerar att kognitivt undvikande och katastroftankar har en medierande funktion, samt att katastroftankar har en svag modererande funktion i sambandet. Vidare finns det subgrupper med olika psykosocial arbetsmiljö, vilka även skiljer sig åt avseende kognitivt undvikande och katastroftankar samt upplevd stress. Området är tidigare relativt obeforskat, varför författarna föreslår vidare forskning om kognitiva och beteendemässiga processvariablers betydelse i upplevelsen av stress. / This cross-sectional study examined the function of cognitive and behavioral avoidance and catastrophizing in relation to the already known association between psychosocial work environment and perceived stress. The study also examined whether there were subgroups with different psychosocial work environments. The results indicate that cognitive avoidance and catastrophizing serve as mediators, and that catastrophizing serve as a weak moderator in the association. Further, there were subgroups with different psychosocial work environments, which also differed regarding cognitive avoidance, catastrophizing and perceived stress. This area of investigation is to date relatively uncovered by research, which is why the authors suggest further research on the significance of cognitive and behavioral process variables in the perception of stress.

Goda arbetsrelaterade sociala relationer är något som intuitivt kan kopplas till en rad positiva effekter i organisationer. Bristfälliga sociala relationer på en arbetsplats kan på motsvarande sätt tänkas leda till problem. En genomgång av litteraturen visar dock att det saknas en konceptualisering av begreppet arbetsrelaterade sociala relationer samt ett instrument för att mäta dessa. Syftet med denna studie var att identifiera begreppets underdimensioner samt att utveckla ett psykologiskt mätinstrument för dessa. Både en kvalitativ och en kvantitativ metod har tillämpats genom djupintervjuer samt en enkätundersökning. Som analysmetoder användes dels deduktiv tematisk analys, dels Principalkomponentanalys (PCA). Den kvalitativa studien utmynnade i nio dimensioner; Interpersonella relationer, Uppgiftsorienterade relationer, Konflikter, Tillhörighet, Homogenitet, Arbetsrelaterad återkoppling, Instrumentellt stöd, Emotionellt stöd och Humor. Principalkomponentanalysen gav stöd för fem dimensioner som vi valde att benämna Samförstånd, Uppgiftsorienterade relationer, Personlig Vänskapsrelation, Återkoppling och Humor. Tillsammans förklarade dessa 45.8 % av den totala variansen. Reliabiliteten för varje enskild skala beräknades med hjälp av Cronbachs Alpha och fick värden mellan 0.83 och 0.87.

Anställningsotrygghet handlar om den subjektivt upplevda risken att mot sin vilja förlora sin anställning. Medan en mängd forskning dokumenterat hur fenomenet relaterar till olika tänkbara konsekvenser finns det färre studier som behandlar vad som kännetecknar personer som upplever olika grader av otrygghet. Det är också viktigt att studera grupper med olika nivåer av otrygghet i branscher som kännetecknas av omfattande förändringar, som handeln och besöksnäringen. Syftet med denna uppsats var att undersöka likheter och skillnader mellan anställda med låga, måttliga och höga nivåer av anställningsotrygghet utifrån olika demografivariabler samt arbets- och hälsorelaterade utfall. Resultat av variansanalyser och korstabuleringar baserade på ett nationellt urval av anställda inom branschen handel och besöksnäring påvisade inga signifikanta skillnader mellan grupperna när det gäller ålder, kön, utbildningsnivå eller arbetsomfattning (heltid/deltid). Däremot stödjer resultaten tidigare forskning när det gäller hur grupperna skiljde sig åt i termer av arbets- och hälsorelaterade utfall. Grupper med högre nivå av otrygghet rapporterade över lag sämre arbetsprestation och arbetstrivsel, högre intention att säga upp sig, lägre självskattad hälsa samt högre nivåer av utmattning och arbets- och livsobalans. Vidare visade resultaten att demografivariablerna inte tycks ha någon betydelse för nivån av upplevd anställningsotrygghet. Överlag var resultaten i linje med tidigare forskning och antyder att samband mellan upplevelsen av anställningsotrygghet och olika arbets- och hälsorelaterade utfall går att generalisera till anställda inom handel och besöksnäring i Sverige.

Syfte – Syftet med denna studie är att öka förståelsen för kopplingen mellan Lean och kraftergonomi inom tillverkningsindustrin samt undersöka varför de, inom viss forskning, anses oförenliga. För att uppfylla syftet har det gemensamma snittet mellan Lean och kraftergonomi undersökts samt vilka konflikter som kan uppstå mellan Lean och kraftergonomi vid arbete inom tillverkningsindustrin. Metod – Litteraturstudier, med fokus på samverkan mellan Lean och kraftergonomi, har utgjort ett teoretiskt ramverk. Litteraturstudier har kompletterats med en fallstudie på ett företag inom tillverkningsindustrin. Empirisk data, utgjord av genomförda intervjuer, observationer och en riskbedömning på fallföretaget, har analyserats gentemot det teoretiska ramverket och därmed genererat studiens resultat. Resultat – Studiens resultat visar på en stark koppling mellan Lean och kraftergonomi, då de samverkar till att stödja och förbättra varandra. Den vanliga uppfattningen, att Lean skulle orsaka repetitivt arbete, motbevisas genom att Leans principer, såsom arbetsrotation, arbetsutvidgning och arbetsberikning, istället bidrar till variation. Att Lean orsakar repetitivt arbete motbevisas även genom att arbetets takt baseras på kundefterfrågan, istället för kortast möjliga cykeltid. Ett annat bevis för att Lean och kraftergonomi stödjer varandra är att kvalitetsbrister oftast beror på kraftergonomiskt krävande rörelser. Dessa rörelser ses som icke-värdeadderande aktiviteter enligt Lean och minskar effektiviteten i arbetet. En konflikt mellan Lean och kraftergonomi har dock identifierats i studien, vilket är rörelse i form av gång. Gång ses enligt Lean som en icke-värdeadderande aktivitet, medan det enligt kraftergonomi är en viktig faktor för ett varierat arbete. Implikationer – Studien bidrar till den forskning som visar på att Leans principer och metoder ligger i ett gemensamt snitt med kraftergonomi. Anledningen till att många verksamheter upplevt en försämrad kraftergonomi på grund av Lean, tros därför bero på en ofullständig implementering utan helhetssyn över verksamhetsstrategin. Studiens resultat är behjälpligt för verksamheter i alla stadier av arbete med Lean. Resultatet kan användas som underlag för beslut före implementering, som stöd under implementering och vid fortsatt uppföljning och förbättringsarbete enligt Leans principer och metoder. Förhoppningen är att resultatet ska kunna hjälpa verksamheter att minska sjukfrånvaron, genom ökad förståelse för Lean som verksamhetsstrategi. Varje verksamhet behöver dock ha i åtanke att den identifierade konflikten mellan Lean och kraftergonomi kräver en avvägning för varje specifik arbetssituation. Begränsningar – Studerad litteratur har innefattat teori, där både Lean och kraftergonomi behandlas. Genom enskilda studier av både Lean och kraftergonomi, hade mer information troligtvis erhållits och medfört ett mer omfattande resultat om kopplingen mellan de två. / Purpose – The purpose of this study is to increase the understanding of the connection between lean and physical ergonomics in manufacturing industry, and to investigate reasons why they, in certain research, are considered to be inconsistent. To fulfil this purpose the intersection between lean and physical ergonomics has been studied, as well as possible conflicts that may arise between lean and physical ergonomics in manufacturing industry. Method – The theoretical framework is based on literature studies, focusing on the interaction between lean and physical ergonomics, supplemented by a case study at a company in manufacturing industry. Empirical data from completed interviews, from observations, and from a risk assessment of the case study company, have been analysed against the theoretical framework and generated the study's results. Findings – The results of the study show a strong link between the principles and methods of lean and physical ergonomics, as they work together to support and improve each other. The common perception, that lean should cause repetitive work, is disproved through the principles of lean, such as work rotation, work enlargement and work enhancement, which all contribute to variation. Also, according to lean principles, work rate should be based on customer demand and not on shortest possible cycle time. Another evidence of lean and physical ergonomics supporting each other is the fact that quality defects mostly occur due to ergonomically demanding movements. Such movements reduce work efficiency, and should be considered as waste according to lean. In the study, one conflict has been identified between lean and physical ergonomics, regarding movements through walking. In lean, walking is considered a non-value adding activity, while it in physical ergonomics is seen as a vital factor for work variation. Implications – The study contributes to research showing that lean principles and methods have a common intersection with physical ergonomics. The reason why many companies have experienced impaired physical ergonomics from lean, is supposed to be through incomplete implementations, lacking operational strategy overview. The results from the study will be useful for companies in all phases of lean implementation. The result may assist decisions when considering implementation, during implementation, and in continued monitoring and improvement efforts according to lean principles and methods. It is hoped that the results can help reduce sick leave through increased understanding of lean as an operational strategy. Each company must, however, bear in mind that the identified conflict between lean and physical ergonomics will have to be weighed up carefully by that particular company. Limitations – Studied literature has included theory where both lean and physical ergonomics have been discussed. Through individual studies of lean and of physical ergonomics more information would most likely have been acquired, resulting in a more extensive result on the connection between the two.

Syftet med vår studie var att problematisera Susano AB:s tjänst Rehablinjen med hjälp av KASAM-teorins livsfrågeformulär som verktyg för att nå insikt om tjänsten hade potential för att i framtiden användas vid upprepad korttidsfrånvaro samt vid konflikter på arbetsplatsen. Syftet med tjänsten Rehablinjen ämnar identifiera bakomliggande faktorer till den upprepade korttidsfrånvaron eller konflikterna och på så sätt förebygga risk för långtidssjukskrivningar, vilket vi anser är en av dagens gedigna samhällsproblem. Studien hade två mätpunkter med fyra veckors mellanrum och genom dessa ämnade vi författare utläsa om Susano AB:s medarbetarenkät fångade upp de potentiella förändringarna som skett hos medarbetarna mellan mätpunkt ett och två, samt om minskningen eller ökningen av enkätens riskfaktorer låg i linje med den förändring som skett utifrån medarbetarens KASAM-värde. Vi ämnade även ta reda på medarbetarnas egen uppfattning om insatsens påverkan och om den upplevdes ha påverkat det fysiska och/eller psykiska välmåendet. Vi blev tilldelade en grupputredning av Susano AB som var för tiden av vår C-uppsats deras aktuella uppdragsgivare. Arbetsgruppen bestod av 15 anställda individer inom vård och omsorg i landstingsregi som alla var anställda på samma avdelning. Vi gjorde ett urval på tio av dessa varav vi senare fick ett bortfall på två medarbetare. Den slutliga undersökningsgruppen bestod av tre sjuksköterskor och fem skötare som haft en lång historia med konflikter och mobbing på sin arbetsplats. Forskningen består av en övergripande kvantitativ forskningsansats då studien har sin grund i två strukturerade enkäter – Susano AB:s medarbetarenkät och KASAM-enkäten – som vårt materialinsamlade inleddes med genom att medarbetarna fick besvara dem. Därefter följdes utfallet från Susano AB:s enkät upp med en kvalitativ och kompletterande intervju för att säkerställa att de riskfaktorer som enkäten visade på stämde väl överens med medarbetarens verklighet. Fyra veckor senare utfördes mätpunkt två som var upplagd på samma sätt för att uppmärksamma potentiella förändringar i medarbetarnas arbetssituation på avdelningen.  Resultatet visade på att fem av studiens åtta medarbetare hade fått ett högre KASAM-värde vid mätpunkt två och att sju medarbetare hade fått ett minskat antal riskfaktorer fyra veckor efter tjänstens början och att en medarbetare hade samma antal riskfaktorer.

<p>Syftet med denna studie var att undersöka vilka hinder och möjligheter människor upplever förbundet med avancemang. Attityden undersöktes utifrån områdena arbetsrelaterade behov, kön, familj, stöd, organisation samt personlighetsdrag. Studien utfördes genom ett frågeformulär som fylldes i av 93 anställda vid ett tillverkningsföretag. Resultatet visar att arbetsrelaterade behov, stöd samt familjesituationen påverkar attityden till avancemang. Höga värden för dessa förhållanden samvarierade med hög attityd till avancemang. Den bästa prediktorn visade sig vara uppfyllandet av de arbetsrelaterade behoven. Hinder upplevdes främst vara avsaknad av stöd och tro på den egna förmågan, avsaknad av mod samt prioritering av fritid. De vars personlighet inte tyder på en vilja att avancera upplevde fler interna hinder att avancera än övriga.</p> / <p>The purpose of this study was to examine what obstacles and possibilities connected with career development people experience. This was investigated from the factors: work- related needs, gender, family, support, organisation and personality. Data was collected through a self- report questionnaire that was handed out to 93 employees at a manufacture company. The result shows that work-related needs, support and the family situation have an influence on the attitude towards career development. High scores on these scales correlates with high attitude to career development. Results shows that the best predictor to career development was the fulfilling of work-related needs. Obstacles shows to be foremost the lack of support and low belief of the own capability, lack of courage and priority given to the spare time. Those, whose personality do not indicate any desire to develop their career, experienced more internal obstacle than others.</p>

Syftet med denna studie var att undersöka vilka hinder och möjligheter människor upplever förbundet med avancemang. Attityden undersöktes utifrån områdena arbetsrelaterade behov, kön, familj, stöd, organisation samt personlighetsdrag. Studien utfördes genom ett frågeformulär som fylldes i av 93 anställda vid ett tillverkningsföretag. Resultatet visar att arbetsrelaterade behov, stöd samt familjesituationen påverkar attityden till avancemang. Höga värden för dessa förhållanden samvarierade med hög attityd till avancemang. Den bästa prediktorn visade sig vara uppfyllandet av de arbetsrelaterade behoven. Hinder upplevdes främst vara avsaknad av stöd och tro på den egna förmågan, avsaknad av mod samt prioritering av fritid. De vars personlighet inte tyder på en vilja att avancera upplevde fler interna hinder att avancera än övriga. / The purpose of this study was to examine what obstacles and possibilities connected with career development people experience. This was investigated from the factors: work- related needs, gender, family, support, organisation and personality. Data was collected through a self- report questionnaire that was handed out to 93 employees at a manufacture company. The result shows that work-related needs, support and the family situation have an influence on the attitude towards career development. High scores on these scales correlates with high attitude to career development. Results shows that the best predictor to career development was the fulfilling of work-related needs. Obstacles shows to be foremost the lack of support and low belief of the own capability, lack of courage and priority given to the spare time. Those, whose personality do not indicate any desire to develop their career, experienced more internal obstacle than others.

Omvandlingen av sjukvården mot marknadisering och nya driftsformer har huvudsakligen genomförts utifrån ekonomiska och politiska föresatser om ökad effektivitet och vårdkvalitet. Goda arbetsvillkor för personalen är en viktig förutsättning för förverkligandet av dessa mål. Givet det oklara kunskapsläget kring psykologiska implikationer av omställningen i välfärdssektorns styrning var syftet med avhandlingen att studera olika aspekter av arbetsvillkor samt arbetsrelaterade attityder och hälsa i privat, bolagiserad och förvaltningsdriven sjukvård. Det gjordes genom att undersöka hur krav och resurser i arbetet förhåller sig till uppkomsten och utbredningen av utbrändhet hos sjuksköterskor, betydelsen av kontroll i och över arbetet för de anställdas arbetstrivsel samt hur motivationsbaserade kognitioner av bemyndigande hos vårdpersonal förändras vid privatisering och relaterar till attityder och hälsa. De empiriska studierna inkluderade såväl tvärsnittliga som longitudinella enkätdata från tre svenska akutsjukhus med olika driftsform. Resultaten visade högre nivåer av utbrändhet hos sjuksköterskor i privat jämfört med förvaltningsdrivet sjukhus. För arbetstrivsel fanns ingen nivåskillnad mellan de tre driftsformerna. Krav i arbetet hängde samman med högre utbrändhetsnivåer och lägre arbetstrivsel. Flera resurser var förenade med lägre grad av utbrändhet medan kontroll hängde samman med högre trivsel. Vid en förändring från bolagiserad till privat driftsform var vårdpersonalens bemyndigande relativt stabilt. Dock fanns efter privatiseringen en tendens till standardisering då graden av bemyndigande blev mer lika. Likaså skedde en statusmässig differentiering i bemyndigande mellan yrkesgrupperna genom att flera med låg status fick mindre bemyndigande. Sammantaget pekar avhandlingen på fler likheter än skillnader mellan driftsformerna vilket antyder att driftsform tycks ha mindre betydelse för såväl nivå som betydelse av arbetsvillkor för personalens attityder och hälsa. / The shift in health care towards marketization and new types of ownership has mainly been carried out for financial and political reasons aimed at increasing care efficiency and quality. Good working conditions for the personnel are essential for these goals. However, knowledge of the implications at the individual level is still limited. Considering this, the aim of this thesis was to study working conditions, work-related attitudes and health in private for-profit (PFP), private non-profit (PNP), and publicly administered (PA) hospitals in three empirical studies. This was done by investigating how demands and resources at work predict the development of burnout, how control within and over work relate to employee job satisfaction, and how perceptions of empowerment change in connection with privatization and relate to attitudes and health. The empirical studies include cross-sectional and longitudinal questionnaire data from three Swedish acute care hospitals with different ownership types. The results showed higher levels of burnout among nurses at the PFP hospital than those at the PA hospital. There was no difference in levels of job satisfaction among the ownership types. Demands were associated with higher burnout levels and lower job satisfaction. Several job resources were associated with lower burnout, while control was related to higher job satisfaction. In a change from PNP to PFP, employees’ empowerment levels remained relatively stable. However, there was a tendency towards standardization as their degrees of empowerment became more similar after privatization. Also, a status-related differentiation in empowerment occurred among the occupational groups as some with low status experienced less empowerment. Altogether, the findings show more similarities than differences among the ownership types, suggesting that ownership is of less importance for both the levels and the impact of working conditions on attitudes and health. / <p>At the time of the doctoral defence, the following paper was unpublishd and had a status as follows: Paper 2: Manuscript.</p>