Användbarheten av IT-system förbättras ständigt och företag har fokus på att förbättra sina IT-system som företagets kunderna använder då det leder till fler och nöjdare kunder. Annorlunda ser det ut för interna IT-system, alltså datasystem som används av medarbetare och som ska förenkla arbetsuppgifter, effektivisera arbetet eller även möjliggöra att utöva arbetsuppgifter vid en arbetsmiljö på distans. Användbarheten av interna IT-system står inte lika mycket i fokus som användbarheten av kundcentrerade system och istället för att åtgärda brister i användbarheten tvingas medarbetarna att lära sig hantera IT-systemets brister. Utgångspunkten för arbetet var funderingarna över vilken betydelse användbarheten har för ett företag när det gäller interna IT-system vid en arbetsmiljö på distans. Ansatsen var att undersöka om användbarhetsproblem i praktiken leder till att användarna upplever ett IT-system som dåligt i den särskilda situationen av ett arbetsmiljö på distans. I en fallstudie utvärderades ett IT-system som används av försäkringsombud som arbetar på distans med hjälp av en enkätundersökning och användarintervjuar samt hierarkiska uppgiftsanalyser. Resultatet visade att användarna har mycket mer positiva känslor för systemet än vad förväntades och trots att användbarhetsproblem yttrades av användarna kunde inte påvisas att de leder till arbetsrelaterade stress hos användarna vid en arbetsmiljö på distans.

Tidigare forskning visar att interpersonella arbetsrelaterade konflikter kan få negativa följer på arbetsplatsen, för såväl anställda som organisationen i sig. Konflikter tar stor plats och uppmärksamhet från arbetet, vilket kan leda till både minskad effektivitet och produktivitet. Konflikter kan ha en inverkan på de anställdas psykiska välmående och är en bidragande faktor till stress. Hur vi tolkar, uppfattar och agerar i konflikter beror delvis på individuella skillnader. Denna studie undersöker därav sambandet mellan personlighet och involvering i interpersonella arbetsrelaterade konflikter. Kvantitativ metod användes för studien och datainsamlingen skedde genom en enkätundersökning online. Frågeformuläret bestod av två instrument, BFI-44 som mätte de fem personlighetsdragen utifrån femfaktormodellen samt Interpersonal Conflict At Work Scale (ICAWS) för att mäta interpersonella arbetsrelaterade konflikter. Totalt deltog 41 personer (M = 47, SD = 10) i studien som alla, vid tidpunkt för enkätundersökningen, var anställda tjänstemän på en svensk industri som producerar livsmedel. Det personlighetsdrag som visade sig ha starkast samband med hur ofta en individ är involverad i interpersonella arbetsrelaterade konflikter var neuroticism. Korrelationen visade sig vara medelstark och positiv (r = .26), och är det resultat som är mest betydande för studien. Resultatet visar att en individ med höga värden av neuroticism oftare tenderar att uppleva sig vara involverad i interpersonella arbetsrelaterade konflikter. / Previous research shows that interpersonal work-related conflicts can have negative consequences in the workplace, for both employees and the organization itself. Conflicts take great place and attention from work, which can lead to both reduced efficiency and productivity. Conflicts can have an impact on employees' psychological well-being and are a contributing factor to stress. How we interpret, perceive and act in conflicts partly depends on individual differences. This study investigates the relationship between personality and involvement in interpersonal work-related conflicts. Quantitative method was used for the study and the data collection was done through an online survey. The questionnaire consisted of two instruments, the BFI-44 as the five personality traits based on the Five-Factor Model and the Interpersonal Conflict At Work Scale (ICAWS) for interpersonal work-related conflicts. A total of 41 people (M = 47, SD = 10) participated in the study, all of whom at the time of the survey, were employed as officials in a Swedish industry that produces food. The personality traits that has been found to be the most related to how often an individual is involved in interpersonal work-related conflicts is neuroticism. The relationship turned out to be a moderately positive relationship (r = .26). This was the strongest correlation of the personality traits along with the outcome variable and the most important result of this study. The results show that the higher the values of neuroticism an individual has, the more often this person tend to feel involved in interpersonal work-related conflicts.

Syftet med studien var att undersöka våra viktigaste positiva och negativa självbiografiska arbetsplatsminnen hos chefer och ej-chefer relaterade till arbetsrelaterad identitet och arbetsplatsminnens fenomenologi. Totalt deltog 194 personer, 124 män och 70 kvinnor i åldern 25 - 65 år i studien. Mätinstrumentet för studien bestod av en enkät i tre delar vilken innehöll frågor baserat på tidigare forskning. De positiva arbetsplatsminnena (80%) innehöll i huvudsak två teman, arbetsmiljö och mina arbetsuppgifter medans de negativa arbetsplatsminnena (20%) visade mer tydligt att en majoritet av minnena var kopplade till ledarskap följt av arbetsmiljö. Designen för analyserna av den kvantitativa datan var en mellanpersondesign, med två oberoende variabler Arbetsplatsminnen (positiva/negativa) och Position (chef/ej-chef) och två beroende variabler Arbetsidentitet (emotion/kognition) samt de tio fenomenologiska dimensionerna i det självbiografiska minnet. Resultaten visade att chefer jämfört med ej-chefer upplevde en starkare arbetsidentitet gällande både de emotionella och kognitiva banden. Vidare visade resultaten på signifikanta skillnader av positiva och negativt arbetsplatsminnena i tre utav de totalt tio fenomenologiska dimensionerna. Även en interaktion mellan Positiva/Negativa arbetsplatsminnen och Chef/Ej-chef på tre utav de tio fenomenologiska dimensionerna gick att utläsa. / The purpose of the study was to investigate our most important positive and negative autobiographical work-related memories of managers and non-managers related to work-related identity and workplace memory phenomenology. The study included 194 people, 124 men and 70 women in the age span 25-65. Measuring instruments for the study consisted of a survey in three parts which contained questions based on previous research. The positive work-related memories (80%) mainly contained two themes, work environment and my working duties, while the negative workplace memories (20%) showed more clearly that a majority of the memories were linked to leadership and work environment. The design for the analyzes of the quantitative data was a between-subject-design, with two independent variables Work-related memories (positive/negative) and Position (manager/non-manager) and two dependent variables Work-related self (emotion/cognition) as well as the ten phenomenological dimensions of the autobiographical memory. The results showed that managers compared to nonmanagers experienced a stronger work-related self on both the emotional and cognitive components. Furthermore, the results showed significant differences between the positive and negative work-related memories in three out of the total ten phenomenological dimensions. An interaction between Positive/Negative work-related memories and Manager/Non-manager on three out of the ten phenomenological dimensions was also red out.

Bakgrund : Felaktiga arbetsställningar utgör ett dominerande arbetsmiljöproblem inom frisöryrket. Ett stort problem är också kemiska preparat som orsakar hudirritation och handeksem. Frisörer arbetskadeanmäler oftare belastningsskador och uppger oftare hudöverkänslighet än personer i andra branscher. Syfte : Syftet med studien var att beskriva i vilken utsträckning som ergonomiska besvär och hudbesvär förekommer på frisörsalonger i Gävleborgs län och om förebyggande åtgärder vidtas för dessa besvär. Metod : Detta är en retrospektiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats med deskriptiv dataanalys. En webbenkät har skickats ut till 87 frisörer i Gävleborgs län, 50 personer har deltagit. Resultat : Resultatet visade att 36 av 50 personer uppgav att de hade ergonomiska besvär, främst från axlar/skuldror och nacke vilket förekom hos 25 personer. På de flesta salonger uppgavs att det fanns hjälpmedel för att förebygga besvär från nacke, axlar, skuldror, rygg och nedre extremiteter. De flesta uppgav att de använde de hjälpmedel som fanns och utövade fysisk aktivitet för att förebygga sina besvär på egen hand. En övervägande del svarade att inga hjälpmedel fanns på arbetet för att förebygga ergonomiska besvär från övre extremiteter. De flesta uppgav att de inte gjorde något på egen hand för att förebygga besvär från övre extremiteter. Det var 14 av 50 frisörer som uppgav att de hade hudbesvär på händerna. Handskar uppgavs som det främst förekommande hjälpmedlet på arbetet och de flesta uppgav att de använde dessa. Handkräm uppgavs som främst förekommande för egenvård. Slutsats : Ungefär tre fjärdedelar av frisörerna i Gävleborgs län uppgav att de hade ergonomiska besvär. Nästan en tredjedel av frisörerna uppgav att de hade hudbesvär på händerna. De allra flesta uppgav att de använde befintliga hjälpmedel och förebyggde både ergonomiska besvär och hudbesvär. Nyckelord: Arbetsrelaterade besvär, ergonomiska besvär, frisör, förebyggande, hjälpmedel, hudbesvär. / Introduction: Incorrect posture is a dominant health problem in the hairdressing profession. A significant problem is also chemicals that cause skin irritation and hand eczema. Hairdressers report musculoskeletal and skin sensitization more frequently than people in other professions. Purpose: The purpose of this study was to describe the extent to which ergonomic problems and skin problems occur in hairdressing salons in Gävleborg, and if preventive measures are taken for these problems. Method: This is a retrospective cross-sectional study with quantitative data with descriptive data analysis. A web survey was sent out to 87 salons in Gävleborg, 50 people took part in the study. Results: The results showed that 36 of 50 people said they had ergonomic problems, mainly from the shoulders and neck which were reported by 25 people. Most salons had aid tools to prevent problems from neck, shoulders, back and from lower extremities. The majority of the hairdressers use the aid tools, mainly sadel chairs. The hairdressers practiced physical activity to prevent ergonomic problems. The majority responded that no aid tools were available at work to prevent ergonomic disorders of upper extremities. Most said they did not do anything on their own to prevent symptoms from upper limbs. There were 14 of 50 hairdressers who reported having skin problems on their hands. Gloves were the main aid available at work and hand cream mainly occurring in self-care. Conclusion: Approximately three-quarters of the hairdressers in Gävleborg had ergonomic problems. One third of the hairdressers had skin problems on their hands. The vast majority used the provided aid tools and prevented both the ergonomic problems and skin problems. Keywords: Aid tools, ergonomic problems, hairdresser, prevention, skin problems, work-related problems

Problemställning: Muskuloskeletala besvär hos professionella pianister (Playing-related musculoskeletal disorders - PRMDs) är ett vanligt förekommande problem och besvären är oftast smärtsamma, långvariga och funktionsnedsättande. Pianister drabbas i hög grad av skador i övre extremiteterna. Tidigare studier efterfrågar en gemensam konsensus med tydliga definitioner över de riskfaktorer som ingår i PRMDs hos pianister. Det rekommenderas valida och reliabla mätinstrument samt prospektiva studier för att säkerställa prevalensen. Syfte: Syftet var att konstruera ett frågeformulär på engelska för användning att kunna identifiera prevalensen av PRMDs och dess frisk- respektive riskfaktorer hos professionella pianister i Sverige, Nederländerna och Grekland. Metod: För att säkerställa att alla relevanta riskområden skulle inkluderas i frågeformuläret genomfördes intervjuer med tre experter inom området och intervjuerna analyserades sedan med innehållsanalys. I nästa steg konstruerades ett frågeformulär på engelska och frågorna som skapades baserades dels på intervjudata och dels på information litteraturstudier. Frågor och områden hämtades från validerade och tidigare kända frågeformulär och nya konstruerades. Frågeformuläret pilottestades sedan på fyra respondenter och modifieringar genomfördes. Resultat: Tio områden identifierades utifrån innehållsanalysen. Resultatet överrensstämde med tidigare studier när det gällde flertalet riskområden. Tre områden Prevention, Arbetsmarknad - Ekonomi och No pain No gain kunde delvis och under olika benämningar återfinnas i den tidigare litteraturen. Mästare – Lärling och Organisation var helt nya. Fem områden som tidigare nämnts var Övningsrutin, Psykosocialt, Kroppskännedom, Diagnos och Kroppskonstitution-könsskillnader- ärftlighet. Frågor som utformades själva av författarna angående de nya områdena gav inte några större synpunkter vid pilottestning. Slutsats: Nytillkomna och tidigare nämnda frisk- och riskfaktorer för bestämning av PRMDs och dess besvärsprevalens gällande professionella pianister finns nu utvecklade i ett frågeformulär på engelska där helhetsperspektivet betonas djupare än tidigare. Fortsatt utveckling kvarstår och de ingående frisk- och riskfaktorerna bör undersökas närmare. / Presentation and aim: Playing-related musculoskeletal disorders (PRMDs) are well known problems among instrumentalists and is the cause of pain and dysfunction. Professional pianists often suffer from injury in the upper extremities. Previous studies recommend a consensus regarding risk factors associated with PRMDs in pianists. Prospective studies with valid and reliable instruments are suggested in order to examine the prevalence. Aim: In order to identify health- respective risk factors and prevalence among pianists in Greece, Netherlands and Sweden, the aim with this master thesis was to design a questionnaire in English. Method: To make it possible to include all relevant areas in the questionnaire the authors made interviews with experts in the field. The interviews were analysed with content analysis. The questions in the questionnaire were based on data from literature studies and from the interviews. Also by retrieving valid and reliable well known questionnaires, new questions where developed by the authors themselves. Eventually the questionnaire was validated in a pilotstudy. Result: The result from the content analysis corresponded with previous studies regarding most of the problem areas. Three areas Prevention, Labour market - Economy and No pain No gain were in some aspect corresponding with the literature. Two areas were completely new Master – Apprentice and Organisation. Five areas where previously identified Practice routine, Psycho social, Body awareness, Diagnosis and Heredity – Body constitution – Sex differences. Other questions made by the authors where not commented in the pilot test. Conclusion: A questionnaire for identification of health and risk factors in PRMDs and for determination of prevalence in professional pianists with a deeper multidimensional perspective was designed. Further development is needed and the health and risk factors should be more extensively examined. / QC 20101020

In 2018, a new welfare law was implemented in Sweden aiming to increase the collaboration between hospital care, primary care and municipalities in cases where patients are in need of continued care and attention after they have been discharged from inpatient care (the Collaboration Act, my translation). The legislation contains instructions on the division of responsibilities between the different actors involved in the collaboration, but also provisions about municipal payment responsibility in cases where patients can´t be discharged from inpatient care at hospital within three days from the day he or she has been assessed as medically finished by the responsible doctor. This study aimed to describe and analyze the significance of the Collaboration Act for care managers in cases where elderly people have been discharged inpatient care. The empirical material was collected through qualitative interviews with six care managers. In order to analyze the empirical material a theoretical framework has been used consisting of Lundquists theory on officials as guardians of democracy and Lipskys theory on street-level bureaucrats. The result indicates that the care managers working methods are unchanged, but that the pace has increased in the care planning process. This means that the same amount of work must be performed as before, but with a more limited time before the municipal payment responsibility arises which has led to a consequence with inadequate investigations and needs assessments for the elderly client. To handle this dilemma, care managers overcompensate the elderly client with care interventions to create a feeling of security when they are dischared from inpatient care.

Companies have undergone a process of digitalization and automation of their work processes across various levels. Consequently, this transformation has had a significant impact on the HR departments functions and way of working, where certain parts have been automated and is not outcarried manually anymore. However, the adequacy of the training provided to recruiting personnel in utilizing these digital tools can be questioned. Enterprises did provide different training options to their personnel, and conclusions can be drawn on different trainingmethods, where some were more suitable for specific contexts. The present study has collected empirical research through interviews with companies, showing that companies did consider factors at various levels before implementing digital tools. The findings revealed that organizations with larger HR departments did devote greater resources to training personnel to effectively utilize new digital tools, in contrast to smaller HR departments. / Företag har digitaliserat och automatiserat arbetsprocesser till olika nivåer. Följaktligen har denna omvandling haft en betydande inverkan även på HR-avdelningarnas funktioner och arbetssätt, där vissa delar har automatiserats och utförs därmed inte längre manuellt. Det kan dock ifrågasättas om den utbildning som ges till rekryteringspersonal för att använda digitala verktyg är tillräcklig. Intervjuade företagen tillhandahöll olika utbildningsalternativ till sin personal och slutsatser kan dras gällande olika utbildningsmetoder, där vissa var mer lämpade för specifika företagskontexter. Den presenterade studien har samlat in empirisk forskning genom intervjuer med företag, som visar att företag beaktade essentiella faktorer på olika nivåer inför implementering av digitala verktyg. Resultaten visade att organisationer med större HR-avdelningar tillägnade större resurser till att utbilda personal för att effektivt använda nya digitala verktyg, i kontrast mot vad mindre HR-avdelningar gjorde.

Statistik visar att 23 procent av kvinnorna och 17 procent av männen får arbetsrelaterade besvär. Detta innebär sjukskrivningar och höga kostnader för samhället, samt stort lidande för de drabbade individerna. Det finns otaliga studier som visar på att ogynnsamma arbetsställningar och arbetsrörelser är en källa till arbetsrelaterad smärtproblematik och överbelastningsskador. Arbete vid maskin innebär oftast repetitivt arbete och/eller statiskt muskelarbete, vilket kan ge upphov till smärta och överbelastning på utsatta kroppsstrukturer. Problemen kan förebyggas genom att arbetsplatser och arbetsuppgifter utformas med hänsyn till människans förutsättningar. Ett hjälpmedel som kan användas för bedömning av arbetsplatsens risker och förebyggande av dessa är olika typer av standarder som innehåller gränsvärden och faktorer som ska uppfyllas för att arbetsplatsen ska få säga att de uppfyller standardens krav. En sådan är den harmoniserade europastandarden EN 1005-4: Maskinsäkerhet – Människans fysiska förmåga – Del 4: Utvärdering av arbetsställningar och rörelser i relation till maskiner. Problemet med att utföra bedömningar enligt denna standard idag är brist på tillgängliga, enkla metoder och utrustning för att genomföra mätningarna på ett effektivt och noggrant sätt. Syfte med studien var att, i en användarcentrerad process, ta fram och utvärdera ett applikationsunderlag till en iPhone-applikation för mätning och bedömning av arbetsställningar och arbetsrörelser. Underlaget skulle bestå av funktioner och informationsstruktur med tillhörande gränssnittslayout för varje steg i strukturen. Funktionerna skulle utformas utifrån användarnas önskemål och behov, standarden EN 1005-4 och iPhones tekniska förutsättningar. Informationsstrukturen och gränssnittslayouten skulle designas med hänsyn till människans kognitiva förutsättningar, vedertagna interaktionsdesignprinciper och Apples designriktlinjer. Syftet uppfylldes genom studerande av användarnas behov och önskemål med hjälp av intervjuer. Utifrån detta togs funktioner till applikationsunderlaget fram. Funktionerna analyserades i funktionsanalyser utifrån användaren, standarden EN 1005-4 samt iPhonens tekniska förutsättningar. Informationsstrukturen byggdes genom framtagning av fiktiva scenarier som baserades på kontexter utifrån intervjuerna och EN 1005-4. Utifrån dessa scenarier förutsågs möjliga fysiska och kognitiva utmaningar vid interaktion med applikationsunderlaget, och en lo-fi pappersprototyp utvecklades. Målet vid sammanställandet av prototypen var att användarna skulle göra så få felhandlingar som möjligt vid lösande av uppgifter i prototypen. Slutligen gjordes användartester för att utvärdera prototypens användbarvänlighet och undersöka brister i prototypen som ledde till felhandlingar. Genom att besvara studiens frågeställningar har författarna kunnat identifiera ett flertal funktioner samt kunnat ta fram och användbarhetstesta förslag på en gränssnittsdesign och informationsstruktur för fem olika scenarier.

The aim of this study was to examine how police patrol officers experience different work-related factors and how they impact their organisational commitment. Organisational commitment in this study is based on the work by Meyer and Allen, which previous research has shown to be impactful for police officers’ intentions to leave their jobs. Different work-related factors, such as job satisfaction, work values, heavy workloads and perceived organisational support have also been linked with commitment. Combined with a lack of Swedish studies this motivated the execution of the present study. The data was collected using four semi-structured interviews with patrol officers. The interviewed patrol officers mentioned a variety of work-related factors that could act as facilitating or inhibiting for their commitment. Some factors were mentioned as unanimously positive, such as work variety or colleagues. One of the most important findings was the discovery of a previously unexplored topic regarding material- and personnel resources. The patrol officers that mentioned material resources described their experiences of an unfair distribution of the resources, while the experiences with personnel resources were divided. The findings have partially aligned with previous international research, and an important implication is the importance of an individual perspective in the accommodation of job-related characteristics. It is therefore important for the Swedish Police Authority to account for individual needs and preferences. There is also a need for further Swedish studies that examine police officers’ commitment that can add to the existing international research base, as well as potentially discovering additional factors that can affect their commitment. / Denna studie syftade att undersöka hur poliser i yttre tjänst upplever att deras engagemang påverkas av olika arbetsrelaterade faktorer. Begreppet engagemang utgår i denna studie från Meyer och Allens commitment, som i tidigare forskning visats vara betydande för polisers vilja att stanna kvar i yrket. Olika arbetsrelaterade faktorer, som till exempel arbetstillfredsställelse, värderingar, arbetsbelastning och upplevt organisatoriskt stöd, har även visats ha ett samband med engagemang. Detta i kombinationen med en avsaknad av svenska studier motiverade utförandet av denna studie. Forskningsdatan samlades in med hjälp av fyra semistrukturerade intervjuer med poliser i yttre tjänst. Från dessa intervjuer nämnde informanterna ett flertal arbetsrelaterade faktorer som kunde agerade främjande eller hämmande för deras engagemang. Vissa faktorer som variation i arbetet eller kollegor benämndes enhetligt som positiva. Ett av de viktigaste resultaten var upptäckten av ett tidigare outforskat tema rörande materiella- och personella resurser. De informanter som uttryckte sig angående materiella resurser upplevde att dessa var orättvist fördelade, medan upplevelserna kring personella resurser vad tvådelade. Resultaten har delvis gått i linje med existerande internationell forskning, och en viktig följd är vikten av ett individbaserat perspektiv i anpassningen av arbetets egenskaper. Det är därför viktigt för Polismyndigheten att beakta individens behov och preferenser. Dessutom ses ett behov att ytterligare svenska studier som undersöker polisers engagemang som kan underbygga den redan existerande internationella forskningen samt potentiellt upptäcka nya faktorer som kan påverka polisers engagemang.

Studien syftade till att undersöka på vilket sätt arbetsrelaterad self-efficacy predicerade de arbetsrelaterade stressorerna krav, kontroll och socialt stöd hos verksamma inom kontaktyrken (N=63). Syftet var också att undersöka om, och därest på vilket sätt, prediktionerna modererades av ålder. Genom en kvantitativ studie distribuerades en webbenkät till slutna Facebook-grupper för verksamma inom kontaktyrken. Webbenkäten innehöll en mätskala för arbetsrelaterad self-efficacy och en mätskala för krav, kontroll samt socialt stöd i arbete. Vidare efterfrågades ålder samt andra demografiska frågor. Resultaten analyserades genom tre linjära (enkla) regressionsanalyser vilka inte påvisade statistiskt signifikanta linjära samband mellan arbetsrelaterad self-efficacy och krav, kontroll eller socialt stöd. Vidare påvisade tre modereringsanalyser inte några statistiskt signifikanta modererande effekter av ålder på prediktionerna mellan arbetsrelaterad self-efficacy och krav, kontroll eller socialt stöd i arbete. / The purpose of this study was to investigate in what way occupational self-efficacy predicted the work-related stressors job demands, control and social support among human services workers (N=63). Furthermore, this study aimed to investigate if, and subsequently how, the predictions were moderated by age. Through a quantitative study, a web-based survey was distributed to closed Facebook-groups for workers in human services. The web-based survey contained a measure for occupational self-efficacy and a measure for job demands, control and social support. Additionally, age and other demographic questions were included. The results were analysed by three linear (simple) regression analyses which showed no statistically significant linear relationships between occupational self-efficacy and job demands, control or social support. Three moderation analyses found no statistically significant moderating effects by age on the predictions between occupational self-efficacy and job demands, control or social support.