<p>Den dominerande pedagogiken i skolan stimulerar de auditiva och visuella eleverna. Vad händer med de kinestetiska och taktila eleverna som behöver röra på sig för att tillgodogöra sig undervisningen? Med det i åtanke har jag övervägande studerat forskarna Rita och Kenneth Dunns inlärningsmodell Learning Styles samt intervjuat pedagoger i några skolor som arbetar aktivt med olika lärstilar.</p><p>Studien visar på betydelsen av att vara förberedd på vad arbetssättet med olika lärstilar innebär, för att tillvarata elevernas olika lärstilar genom att tillmötesgå deras preferenser på olika sätt. Arbetsättet har gett resultat, speciellt för elever i koncentrationssvårigheter, som ofta kan härledas till elever med ett taktilt och kinestetiskt inlärningssätt.</p><p>Dagens skola drabbas ofta av personalnedskärningar. Det är därför viktigt att hitta olika vägar för att hjälpa alla elever i behov av olika slag. En väg att gå kan vara att tillmötesgå elevernas olika lärstilar så att de får en framgångsrik skolgång.</p>

Den dominerande pedagogiken i skolan stimulerar de auditiva och visuella eleverna. Vad händer med de kinestetiska och taktila eleverna som behöver röra på sig för att tillgodogöra sig undervisningen? Med det i åtanke har jag övervägande studerat forskarna Rita och Kenneth Dunns inlärningsmodell Learning Styles samt intervjuat pedagoger i några skolor som arbetar aktivt med olika lärstilar. Studien visar på betydelsen av att vara förberedd på vad arbetssättet med olika lärstilar innebär, för att tillvarata elevernas olika lärstilar genom att tillmötesgå deras preferenser på olika sätt. Arbetsättet har gett resultat, speciellt för elever i koncentrationssvårigheter, som ofta kan härledas till elever med ett taktilt och kinestetiskt inlärningssätt. Dagens skola drabbas ofta av personalnedskärningar. Det är därför viktigt att hitta olika vägar för att hjälpa alla elever i behov av olika slag. En väg att gå kan vara att tillmötesgå elevernas olika lärstilar så att de får en framgångsrik skolgång.

Malmö HögskolaLärarutbildningen 60 poängSkolutveckling och ledarskapHöstterminen 2005SammanfattningErlandsson, Malin. (2005) En studie om flexibelt lärande på en gymnasieskola.(A study of flexible learning at a upper secondary school) . Skolutveckling och ledarskap. Lärarutbildningen Malmö HögskolaSyftet med det här examensarbetet är att genom den undersökning som ligger till grund för resultaten, försöka förstå de former som det flexibla lärandet har fått i lärarlaget i studien. Syftet är också att lärarlaget ska få ta del av resultaten och använda dessa för att fortsätta att utveckla sitt arbete med flexibelt lärande. Eftersom jag främst är intresserad av att ta reda på vad flexibelt lärande betyder för lärarna i arbetslaget och eleverna så blev studien en kvalitativ studie. Jag har valt att använda mig av både intervjuer och enkäter i studien. Litteraturen i studien belyser främst vad som menas med flexibelt lärande och hur detta arbetssätt påverkar eleverna och lärarna i skolan. Resultaten i undersökningen visar att lärarnas vilja att förändra deras och elevernas situation i skolan var den största drivkraften bakom utvecklingen. Deras kunskap om inlärning och vad som ger motivation hos eleverna gjorde att de såg flexibla arbetssätt som en väg till detta. Resultaten visar också att i flexibla arbetssätt bör det finnas en struktur och man bör använda sig av tidsplanering samt att de problem som lärarna har stött på framförallt är att en lärplattform inte klarade av det flexibla arbetssättet. Resultaten visar också att ämnesintegrering inte har varit så lätt för lärarna att genomföra men att detta egentligen inte är något problem som lägger hinder för dem att arbeta flexibelt. Det anser jag snarare är ett spännande mål för lärarna i arbetslaget att arbeta mot i framtiden. Mina slutsatser är att eleverna uppfattning om flexibelt lärande stämmer överens med lärarnas och att min studie av lärare och elever har visat att de allra flesta av dem är positivt inställda till att arbeta flexibelt. Förslag till fortsatt forskning är hur de elever som nu arbetar flexibelt och elevaktivt i skolorna klarar sig betygsmässigt jämfört med de elever som går i en traditionell skola. Nyckelord: Flexibla arbetssätt, elevaktiva arbetssätt, skolutveckling, gymnasiumMalin ErlandssonHandledare: Marie LeijonLandsvägen 205-8Examinator: Anna Henningsson- Yousif271 98 Ystad / School of education, MalmöSchool of education 60 pointsSchooldevelopment and leadership AbstractErlandsson, Malin. (2005) A study of flexible learning at a upper secondary school . Schooldevelopment and leadership. School of education, Malmö.The purpose of this paper is to understand the forms that flexible learning has been given by the teachers in the study, throu the investigation. Another purpose is for the teachers to acquaint themselves with the contents of the result from the study and use this to kontinuing developing thier work with flexible learning. Because of may main interest of finding out what flexible learning means to the teachers and the pupils in the study it became an qualitative paper. I have chosen to use both interviewes and inquires.The litterature illuminates foremost what we mean by flexible learning and how it affects the pupils and the teachers in school in generally. The results of theinvestigation shows that the teachers will to change thier own and the pupils situation in school was the main force behind the development. Teir knowledge of learning and how to motivate the pupils made them see that flexible learning was a way to get theese things. The results also shows that in a flexaible way of working ther should be a structur and one should use timeplaning and also that the main problem the teachers have bumpt into is that an learnplatform that could not handle the teachers way of working.The results also show that subject integration has not been easy for the teachers to carry through but that this is not a problem for the teachers to work flexible. I am of the opinion that subjectintegration rather is an exiting goal for the teachers to work against in the future. My conclusions is that the pupils oppinion of flexible learning agree with the teachers and that my study of teachers and pupils has shown that most of them has an positive attitude to working flexible. A suggestion to continuating reaserche is to study how the pupils working flexible and pupilaktiv get through their examination in comparison to pupils in traditionally schoolsystems.Keewords: Flexible ways of working, pupilaktiv way of working, schooldevelopment, upper secondary school.Malin ErlandssonSupervisor: Marie LeijonLandsvägen 205-8Examiner: Anna Henningsson- Yousif271 98 Ystad

No description available.

Syftet med studien var att öka förståelsen för lärares erfarenheter av Matematiklyftet och hur lärare upplever att deras formativa bedömningspraktik påverkats av fortbildningen. Frågeställningarna handlar om hur mycket tid och stöd de fick, de olika aktiviteterna som ingick och om fortbildningen förändrat deras undervisning och bedömning i matematik. Studien har främst utgått från formativ bedömning och till viss del det sociokulturella perspektivet där lärandet sker i interaktion mellan människor. Den metod som använts är kvalitativa intervjuer som spelats in, transkriberats och analyserats. Resultatet visar att samtliga lärare var nöjda med tiden de fick för träffarna och inläsning av material men det som de inte var helt nöjda med var att tiden inte räckte till att arbeta kollegialt mellan träffarna samt att några efterlyste mer delaktighet av sina rektorer. Alla upplevde det positivt att få sitta tillsammans och diskutera läsa, planera och senare utvärdera olika genomförda aktiviteter. Att få sitta i lugn och ro för att diskutera ett enda ämne uppskattades också av alla lärare i studien. Alla intervjuade lärare säger också att de har förändrat sitt arbetssätt till att bli mer formativt.En av slutsatserna som kan dras ur denna studie är att lärarna med denna fortbildningsinsats verkar ha förändrat sitt arbetssätt till att bli mer kollegialt och formativt.

Sandvik Coromant is a worldwide supplier of tools, tooling solutions and know-how to the metalworking industry. Sandvik Coromant in Gimo is manufacturing various models of carbide inserts for metal cutting. The majority of the inserts are coated to create a unique combination of toughness and wear resistance, even in complex shapes.   The inserts are transported through the coating process in a charge, the charge almost completely consists of graphite materials of various design e.g. load carriers. The graphite material will eventually wear out and must be replaced with new graphite. Sandvik puts through several charges per day which makes the consumption of graphite great. The graphite material is relatively expensive and Sandvik therefore spends large amounts of money each year on new graphite.   Unclear structure in the operation of the order and management of new graphite materials have led to e.g. unnecessary inventories, at times material shortages and uneven loading of the coating ovens. The aim of the thesis has been to investigate and analyze current way of working regarding ordering and handling of graphite materials and to come up with a concrete proposal for improvement of the working methods.   The project was divided into two phases, a situation analysis and a design phase. Phase one was to make an overall situation analysis to create a clear picture of how the work is done today (May 2016) and find out areas for improvement. Current situation analysis was based on interviews and practice with operators, technicians and the production manager for the concerned department. Phase two was the design of an improvement proposal for a new way to work. It was initiated by a literature study to find ideas, possible concepts and a firmer relevant foundation of knowledge. In order to define the project, a decision about the projects boundaries was made with the department manager, production manager and the supervisor. The design was then created through a workshop / meeting with operators in the department. The workshop was coordinated to go through the problem and get perspectives and views on how a new way of working could be created.   The result was a proposal for a new way of working for ordering graphite material. It is based on having a system that uses kanban card to visualizes when the order are to be made and initiates the order process. The proposed approach organizes the inventory better, thereby reducing inventory levels for new pin carriers by 40%. It also means a possible reduction of the inventory of graphite storage at the supplier, the storage at the supplier could be reduced by 43%.

No description available.

Det övergripande syftet med detta examensarbete har varit att ta reda på hur pedagoger beskriver sitt pedagogiska arbete med barnen utomhus och ta reda på varför de tar med sig barnen ut. En kvalitativ undersökningsmetod har använts där sex stycken pedagoger på sex olika förskolor intervjuats. Studiens resultat visar att de intervjuade pedagogerna tar med sig barnen ut för att det finns ett enormt lärande att hämta där, bara pedagogerna har intresset och viljan. Resultatet visar också att de intervjuade pedagogerna arbetar på olika sätt för att tiden utomhus ska vara givande för barnen. Det viktigaste är närvarande pedagoger, tillgång till naturen samt att alla barn känner sig trygga och är aktiverade. Slutsatsen i studien är att det finns mycket möjligheter utomhus, det gäller för pedagogerna att se och ta tillvara på dem.

<p>Denna uppsats syfte är att undersöka att undersöka om det tematiska arbetssättet skiljer sig åt mellan låg- och mellanstadiet, och om det finns skillnader, undersöka vilka hinder som kan ligga i vägen för det tematiska arbetssättet och om dessa hinder leder till att de elevaktiva arbetssätten minskar.</p><p>För att ta reda på detta har sex pedagoger på två skolor i Mellansverige intervjuats enskilt. Tre av lärarna arbetade på lågstadiet och resterande arbetade på mellanstadiet. Genom dessa intervjuer har jag fått en bild över hur det tematiska arbetssättet skiljer sig åt mellan låg- och mellanstadiet. De skillnader som denna undersökning visade var att man ägnar mer tid åt temaarbete på mellanstadiet, men barnen har inte lika mycket inflytande över innehållet och metoderna som används i det tematiska arbetssättet där. Lärarna på mellanstadiet arbetade mer traditionellt och tyckte det var svårt att släppa taget, och låta eleverna få använda sig av olika metoder i arbetet. De hinder som lärarna såg med att arbeta tematiskt var att det kunde vara problematiskt för de barn som behöver tydlig struktur, samt att arbetssättet är personalkrävande.</p> / <p>The purpose of this essay is to examine how the school’s way of working with thematic education part between the earlier- and middle stages in Swedish compulsory school. If this is the case, the aim is to find out the main obstacles for thematic education and if these obstacles lead to the decrease of student active ways of work.</p><p>To examine this, six teachers have been interviewed. Three of them are working in the earlier stage and the remaining three in the middle stage in two different schools in central Sweden. These interviews have given me an understanding that there are some differences in thematic working method between the earlier and middle stages. The differences showed in this examination are that teachers use more time for thematic work in the middle stage, but the pupils don’t have as much influence on the contents and methods being used. The teachers in the middle stage worked in a more traditional way and found it hard to let go and to let the pupils use different methods in their schoolwork.</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka om talradsmetoden underlättar vid huvudräkning både för elever med höga och låga resultat i matematik. Eftersom skolverket satsar mycket på matematiken nu har jag undersökt vilka kunskaper det fanns i subtraktion och i att skriva siffror och tal. Jag har undersökt två olika klasser, jag har använt mig av en försöksklass och en referensklass. Jag har haft undervisning i en försöksklass och jämfört resultaten från både innan och efter undervisningen i båda klasserna. Vi har arbetat i både helklass och med parövningar och enskilt arbete. Resultaten har förbättrats efter första provet till det slutgiltiga provet i stort sett. För elever med få rätt på förkunskapsprovet kan denna metod vara lättare vid huvudräkning och dessa elever bör använda sig av talradsmetoden.