Syftet med denna studie är att öka kunskap om hur lärare anser sig arbeta för att motivera elever i matematikundervisningen. Kunskapen från studien kan bidra till att lärare känner sig tryggare i sin yrkesroll när den komplexa uppgiften att skapa motivation hos eleverna ska lösas. Metoden som används är kvalitativ intervju där sju lärare deltar som informanter. Samtliga lärare arbetar med elever i lågstadiet årskurs 1-3. Resultatet av studien visar att samtliga lärare anser att de använder sig av ett varierat arbetssätt för att motivera elever. Det centrala innehållet som finns i kursplanen för matematik anser majoriteten av lärarna inte påverkar hur de arbetar för att motivera utan de har inställningen att motivation alltid ska eftersträvas.

Mathematics is a central topic in today’s society. There are many different approaches each teacher has their own way. In this essay, I compare four teachers’ mathematics teaching in two different countries with regard to ways of learning, particularly in the four operations. My purpose of this study was to examine the four teachers’ mathematics teaching, that is, which method they use. Two teachers was from Poland and two from Sweden, the teachers and schools are randomly selected. Two relevant questions were chosen to illustrate and compare the teacher’s approach. The first question is about which strategy the teacher uses and why. The second question is about how these approaches differ. My work is based on qualitative methodology, involving interviews and observations for me to gather the materials I need. I did two interviews and one observation in the Polish school and the same in Swedish school. The work is based on literature and theories that has been the most rewarding of my essay, theories about working and learning. My theory was based on Vygotsky and Piaget's ideas and theories. The theories used to support the analysis are the socio-cultural perspective and the constructivist perspective. The students in these schools have good math skills, even if it is in Swedish newspapers that Swedish students have less knowledge in comparison with other students around Europe. All teachers have their own way to learn. There is no approach that is the best, it all depends on the students. I can now say that it is a little difference.

I förskolan möts ofta barn med språkstörningar och pedagogerna har ett ansvar att arbeta förebyggande med språket för att motverka språkstörning. Genom rätt stimulans kan barnets utveckling förbättras. Syftet med detta arbete är att synliggöra vilka möjligheter och svårigheter det finns i arbetet med barn med språkstörningar. Vi har genom kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger försökt undersöka dessa barns situation i förskolan. För att kunna avläsa barns situation behöver man se vilka kunskaper pedagogerna har om språket och dess betydelse. Därmed har vi valt att synliggöra den ”normala” språkutvecklingen följt utav språkstörning som är vårt huvudsyfte med detta arbete. I arbetet belyser informanterna betydelsen av ett samarbete mellan förskolan och hemmet för att förebygga språkstörning och stötta barnet i sin utveckling. Det är betydelsefullt att arbeta med språket på ett lekfullt sätt för att fånga barnens intresse genom att ta tillvara på vardagssituationer.

Syftet med arbetet är att undersöka hur sex stycken förskollärare arbetar med taluppfattning i det dagliga arbetet och hur de dokumenterar arbetet för att synliggöra barnens lärande. Som metod valde vi kvalitativa intervjuer, som liknar ett vanligt samtal, men med skillnaden att detta samtal har ett bestämt fokus. Resultatet visar att förskollärarna arbetar med tal och siffror tillsammans med barnen under förskolans alla dagar och timmar i veckan och i vardagliga situationer som uppstår, exempel vid dukning till lunch. Två förskollärare vi intervjuat har på sin förskola en speciell dag i veckan som de enbart arbetar med matematik för att det ska bli tydligt för barnen. De intervjuade förskollärarna säger att arbetet med tal kommer in genom sånger, ramsor och böcker för att utveckla barns taluppfattning. Barnens lärande dokumenteras genom fotografier, filminspelningar och barnintervjuer. Dessa dokumentationer sätts upp i förskolans hall och in i barnens pärmar. Detta för att de ska vara lättillgängliga för barnen och förskollärarna för återkoppling tillsammans med barnen om deras lärande och för att förskollärarna ska kunna utvärdera verksamheten. Dokumentationen ska även finnas till för vårdnadshavarna eftersom de ska kunna följa sitt barns lärande och kunna påverka förskolans verksamhet

In this paper you can read about students’ opinion of teaching in mathematics. The study is done with eight students that were interviewed. The study is based on 16 questions about mathematic teaching. The questions covered student participation, how teachers should be, if they think mathematics is important, which approach to take in lessons and how student best learn. All the students agreed upon that mathematics is important and that a teacher neither should be too nice nor too strict. Half of the students want to be involved in the lesson plans and the other half is satisfied with the way it is now. The students like to work in pair or in smaller groups and they like to work in the textbook.

I forskningsstudien har specialpedagogers syn på lärares anpassning av arbets-och förhållningssätt, inkludering och lärandemiljö för elever med autismspektrumstörning, studerats. Studien syftar till att utöka lärares kunskap om vad som gynnar elever med diagnosen samt hur anpassningar kan tillämpas i verksamheten. Det som beskrivs i denna studie, baseras på intervjuer som har gjorts med specialpedagoger. Intervjuerna har använts för att få en fördjupad bild av specialpedagogernas uppfattningar utifrån olika specialpedagogiska perspektiv och har sedan kopplats samman med forskning som har gjorts tidigare inom ämnet. De specialpedagogiska perspektiv som studien har kopplats till är det kategoriska perspektivet och det relationella. Dessa två perspektiv skiljer sig från varandra och specialpedagogernas yttranden har en stark koppling till relationella perspektivet. Detta innebär att se eleven bakom diagnosen och skapa en god relation till eleven. Det kategoriska perspektivet däremot ser eleven med svårigheter, vilket samtliga specialpedagoger inte rekommenderar eller förespråkar.Resultatet av forskningsstudien visar att lärare måste känna eleven väl för att veta vilka behov eleven har. Genom att känna till behoven samt elevens förutsättningar, kan anpassningar av både arbets-och förhållningssätt samt lärandemiljön göras. Studien visar, utifrån specialpedagogernas synsätt, att lärare bör ha tålamod, förståelse och kunskap om autismspektrumstörning för att kunna möta eleven där hen befinner sig. Samtliga specialpedagoger lyfter i studien även fram att då läraren besitter dessa egenskaper finns goda möjligheter för läraren att anpassa samt skapa förutsättningar för eleven att lyckas med sin skolgång. I det resultat som framgått utifrån intervjupedagogernas yttranden, är det även viktigt att som lärare se eleven bakom diagnosen och att se möjligheter istället för hinder.

Syftet med arbetet var att undersöka fem pedagogers beredskap att ta emot och arbeta med barn i behov av särskilt stöd med speciell inriktning mot autism i förskolan, liksom hur pedagogerna förhöll sig till kunskap och material för att stötta dessa barn på bästa sätt. För att få fram konkret fakta kring autism, barnsyn och arbetssätt har jag använt mig av litteratur som var relevant för dessa ämnen. Det som huvudsakligen kom fram i litteraturgenomgången var vad autism är, diagnostisering, vikten av kommunikation för barn i behov av särskilt stöd och att se dessa barn som individer, men även resurser och arbetssätt. Som metod valde jag att genomföra en kvalitativt inriktad undersökning och använde mig då av kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att pedagogerna har olika uppfattningar om både extra utbilningar och användandet av hjälpmedel. Däremot menar flera att pedagogens förhållningssätt speglar dennes syn på barn i behov av särskilt stöd. Vidare visar intervjuerna att diagnosen autism är ovanlig i förskolan och att det inte finns några konkreta sätt att arbeta med barn som har autism. En slutsats jag drog var att det är svårt att arbeta i förebyggande syfte för att ta emot barn i behov av särskilt stöd och att pedagogens förhållningssätt är det viktigaste hjälpmedlet en pedagog har.

I flera studier som gjorts under de senaste åren framkommer det att svenska grundskoleelever presterar allt sämre i matematik. Skolverkets granskningar pekar på ett flertal tänkbara orsaker som kan ligga bakom elevernas sjunkande resultat, däribland pedagogernas bristande kompetens. Åtgärder för att främja och förbättra situationen har bl.a. inneburit satsningar på kompetensutveckling för yrkesverksamma pedagoger, i syfte att förändra och förbättra matematikundervisningen. Syftet med denna kvalitativa studie är att belysa vilka faktorer som pedagoger anser vara stödjande respektive hindrande för att delta i kompetensutveckling. Dessutom är syftet att undersöka på vilket sätt kompetensutveckling bidrar till att utveckla det laborativa arbetssättet i matematik i förskoleklass, samt hur implementering och utvecklingsarbete är tänkt att ske. Studien bygger på 10 intervjuer med pedagoger i förskoleklass som deltagit i kompetensutveckling kring laborativt arbetssätt i matematik. Resultatet från studien visar att pedagogerna anser att de fått en fördjupad kunskap såväl didaktisk som ämnesrelaterad, vilket bidragit till en förändrad syn på elevernas matematiska förmågor. Pedagogerna upplever att fler av elevernas förmågor synliggörs på ett tydligare sätt genom det laborativa arbetssättet och att de själva stärkts i sin yrkesroll.

Ett problem som är aktuellt idag är hemmasittare, det vill säga ungdomar som varit frånvarande från skolan under flera veckor utan uppenbar orsak och därför inte kan tillgodogöra sig den utbildning de har rätt till. Det kan leda till framtida sociala problem och stora kostnader för samhället. Syftet med studien är att undersöka vilka metoder och insatser som finns i arbetet med hemmasittare i Skellefteå kommun, samt att undersöka hur ansvarsfördelningen för problematiken ser ut. Kvalitativa intervjuer gjordes med professionella i kommunen som i sitt dagliga arbete kommer i kontakt med hemmasittande elever. I resultatet framkommer att det i Skellefteå kommun arbetas med hemmasittande elever, men att det varierar vilka metoder och insatser som används. Viktigaste slutsatserna är att även om det är viktigt att individanpassa metoder och insatser som används, så behövs fastställda rutiner kring kartläggningen av hemmasittare. Det är även viktigt att ha ett fungerande samarbete mellan de olika aktörerna men att det i många fall är svårt att uppnå då många är inblandade. Undersökningen visar också att problematiken är resurskrävande och att det i många fall är svårt att hitta tid och pengar för arbetet med hemmasittare. Vi kan också se att kunskapsläget är begränsat och att det finns ett behov av ytterligare forskning.

Med den studie undersökt vi hur olika klasslärare arbetar för att utveckla läs-, och skrivinlärningen hos flerspråkiga elever. För att få svar på våra forskningsfrågor intervjuade vi tre informanter. Vi upptäckte likheter och skillnader från det insamlade materialet och fick svar på våra forskningsfrågor med stöd av litteratur. Från den resultat vi fått fick vi vetskap om att arbetssätten, resurser och samarbetet med hemmet och Svalärare har stor betydelse med att utveckla flerspråkiga elevers läs- och skrivinlärning.