Syftet med detta examensarbete var att få en inblick och en förståelse för hur pedagoger arbetar med bilderböcker på förskolan. Genom en kvantitativ enkät bestående av sex slutna och två öppna frågor ville vi undersöka hur pedagoger på åtta olika förskolor arbetade med barn och bilderböcker. För att studien inte skulle bli för vid, valde vi att rikta oss mot pedagoger som arbetar med tre- till femåringar. Den forskning som vi tagit del av visar tydligt hur betydelsefullt bilderboksanvändandet är för barns språk- och läsutveckling. Genom att använda bilderböcker som ett pedagogiskt redskap stärker vi barns språk till exempel genom att öka deras ordförråd och ordförståelse. Bilderboken stimulerar fantasin och hjälper barn att förstå sammanhang.

Syftet med denna studie är att ta reda på vilka arbetssätt som fysiklärare på gymnasiet använder i sin undervisning och vilka faktorer som lärarna anser påverkar deras val av arbetssätt. Sju lärare fick besvara en enkät om hur ofta olika arbetssätt används och vilka faktorer som påverkar valet av arbetssätt. Lärarna fick även beskriva de förändringar av val av arbetssätt de önskade göra. Resultatet visar att lärarna undervisar på ett ganska klassiskt sätt i fysik med många genomgångar följda av laborationer och räknande i grupp eller individuellt. Andra arbetssätt används också men i begränsad omfattning. De viktigaste faktorerna som gjorde att undervisningen såg ut på detta sätt var brist på tid för förberedelser och brist på lektionstid för att genomföra undervisningen. Andra viktiga faktorer var brist på labutrustning samt kursplanernas stora mängd innehåll som ska läras ut. En förändring som lärarna vill genomföra är att öka andelen alternativa arbetssätt, till exempel laborationer med moment, som eleverna bestämt själva. Resultat från denna studie jämförs med motsvarande resultat från en norsk och två finska studier.

Vårt syfte med vår uppsats är att synliggöra de hinder och möjligheter som kan tänkas finnas för att lärare ska kunna variera arbetssätten i läs- och skrivundervisningen. För att undersöka detta har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod där vi samlat in vår empiri genom att intervjua lärare. Genom inspiration av den fenomenografiska ansatsen är det variationen av lärarnas uppfattningar som vi fokuserar på. Resultatet visar att lärarna behöver rätt förutsättningar för att kunna variera arbetssätten i sin läs- och skrivundervisning i den utsträckning som de önskar. Bland annat så visade sig uppfattningar om att det behövdes flera vuxna för att kunna variera sina arbetssätt, även uppfattningar om storleken på elevgruppen framkom. Alla lärare i undersökningen arbetade på olika sätt med sin läs- och skrivinlärning, vissa var nöjda med sin undervisning som den var idag, men några önskade förändring.

No description available.

Vi har undersökt hur barn med hörselnedsättning har det i skolan när det gäller miljö och undervisning. I undersökning tas också upp vilka som har ansvar för att skolgången ska bli anpassad för dessa barn. Vi har gjort en undersökning som utgår från intervjuer med personer som har stor kunskap kring anpassning av miljön kring barn med hörselnedsättningar. Resultatet visade att belysning, ljudakustik, teknik samt inredningen spelar stor roll i den totala miljön kring hörselnedsatta barn. För att dessa barn ska få en likvärdig skolgång som andra barn behöver miljön anpassas efter just det barnets förutsättningar. Kunskap har visat sig vara det bästa verktyget för att ge hörselnedsatta barn ett bra bemötande. Personal och kamrater som barn med hörselnedsättning har kontakt med under dagen har även visats ha en stor inverkan därför är det viktigt att alla får ta del av information som behövs för att få en förståelse för hörselnedsatta barns situation i skolan.

Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka arbetssätt pedagoger i skolår F-3 använder sig av i matematikundervisningen. Vi vill även undersöka i vilken mån pedagogerna ger eleverna möjlighet att koppla skolans matematik till matematiken i vardagen. Genom enkätundersökning och intervjuer har vi försökt få svar på vilka arbetssätt pedagogerna använder sig av. I vilken utsträckning de använder sig av lärobok, grupparbete, integration, problemlösning och vardagsanknuten matematik är frågor vi velat få svar på. Vi har även frågat om de anser att de får tillräcklig kompetensutveckling i ämnet. Resultatet visar att pedagogerna i sin undervisning är bundna till läromedlen trots att de är medvetna om behovet av att vardagsanknyta matematiken. Med vår undersökning vill vi visa att det är viktigt att pedagogerna vågar släppa den läroboksstyrda undervisningen och istället arbeta utifrån elevernas behov.

Eftersom läraryrket ständigt är utsatt för förändringar i organisationen är det viktigt att lyfta fram vad som ingår i lärares arbetsuppgifter. Syftet med detta arbete har varit att undersöka nuvarande och önskat arbetssätt för kärnämneslärare på gymnasieskolor i Sverige samt vad som ingår i arbetsuppgifterna utöver undervisning. Undersökningen bygger på kvantitativa enkäter med 61 kärnämneslärare i kommunala gymnasieskolor runt om i landet. Det dominerande arbetssättet visade sig vara en solitär form av arbete och innebär att lärare arbetar mest individuellt men ibland ämnesövergripande. Faktorn, som i störst grad påverkade vilket nuvarande arbetssätt som råder, visade sig vara respektive skollednings beslut. Det arbetssätt som resultaten visade vara det mest önskvärda var: Jag önskar helst arbeta ihop med mina kollegor inom samma ämne. Resultaten visar även att lärare ägnar mycket tid åt administrativa uppgifter och på funderingar på omsorg om och relationen till eleverna.

Vår problemformulering: Hur bemöter förskollärare flerspråkiga barn i verksamheten? Vilka arbetssätt och metoder använder förskollärare i sitt praktiska arbete med de flerspråkiga barnen? Det är ur Lahdenperäs kulturkonstrastiva perspektiv problemområdet kommer att belysas. Det kulturkontrastiva perspektivet innebär att en kulturs värderingar uppfattas som självklara och är normala för de personerna som lever i kulturen. För att en kulturs värderingar ska bli synliga ska de mötas av värderingar från andra kulturer (2000 i Linde (red.)). Andra teorier som belyser vårt område är Vygotskijs teori kring barns uppfattning av språkets form och betydelse och Merleau-Pontys teori om kroppsspråk. Metoder som används i undersökningen är intervju och observation. Undersökningsgruppen: sex stycken förskollärare. Resultatet av undersökningen visar bland annat att förskollärare bemöter flerspråkiga barn genom att bygga relation till barn och föräldrar och därigenom skapa trygghet och stärka barnens identitet. Arbete med värdegrunden lyfts upp som viktig i arbetet med flerspråkiga barn. Likaså olika material som används i barnens språkutveckling. Förskollärarna pekar också på vikten att se sig själv som redskap bland annat i användningen av TAKK och kroppsspråk som metod.

Syftet är att undersöka hur pedagoger på en mångkulturell förskola arbetar med den kulturella mångfalden i den dagliga verksamheten. Hur tänker pedagoger och vilket synsätt har de på ett interkulturellt arbetssätt? Hur arbetar pedagoger med den kulturella mångfalden i barngruppen och utifrån barnets individuella förutsättningar? Har miljön utformats och anpassats för att tillgodose den kulturella mångfalden? Den här studien är en fallstudie av kvalitativ karaktär. Som metod användes kvalitativa informella intervjuer och ostrukturerade icke deltagande observationer. För att få en bredare bild av pedagogers interkulturella arbetssätt genomfördes observationer av pedagogers arbetssätt och observationer av miljön på en förskola. Intervjuerna skedde med verksamma förskollärare från två förskolor som tillhör samma enhet i kommunen. Resultatet av studien visar att pedagogerna ser positivt på ett interkulturellt arbetssätt, att det är givande, spännande, innehåller utmaningar och bidrar till många intressanta möten. Det framkommer även att ett interkulturellt arbetssätt kan vara väldigt krävande, att man måste vara mer flexibel. Man arbetar mycket med drama, bilder och kroppskontakt för att tydliggöra och konkretisera verksamheten för barnen. Vidare visar resultatet att pedagogerna inte medvetet arbetar med den kulturella mångfalden i barngrupperna, men att de arbetar mycket utifrån barnets individuella förutsättningar på olika sätt. Miljön på förskolorna har inte anpassats och utformats för att tillgodose den kulturella mångfalden, däremot har de ett väldigt medvetet tänk kring miljön och dess betydelse för varje individuellt barn.

<p>Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka arbetssätt pedagoger i skolår F-3 använder sig av i matematikundervisningen. Vi vill även undersöka i vilken mån pedagogerna ger eleverna möjlighet att koppla skolans matematik till matematiken i vardagen.</p><p>Genom enkätundersökning och intervjuer har vi försökt få svar på vilka arbetssätt pedagogerna använder sig av. I vilken utsträckning de använder sig av lärobok, grupparbete, integration, problemlösning och vardagsanknuten matematik är frågor vi velat få svar på. Vi har även frågat om de anser att de får tillräcklig kompetensutveckling i ämnet.</p><p>Resultatet visar att pedagogerna i sin undervisning är bundna till läromedlen trots att de är medvetna om behovet av att vardagsanknyta matematiken.</p><p>Med vår undersökning vill vi visa att det är viktigt att pedagogerna vågar släppa den läroboksstyrda undervisningen och istället arbeta utifrån elevernas behov.</p>