Utgångspunkten för denna uppsats var att ta reda på hur medarbetare inom barn och utbildningsförvaltning i en kommun tolkar begreppet inkludering samt hur de beskriver och agerar kring inkluderingsarbete i praktiken. Parallellt med detta genomfördes en fördjupande teoretisk granskning av forskning inom inkluderingsområdet med avsikt att skapa en utökad förståelse för inkludering som begrepp. Det forskningsperspektiv som använts är fenomenografisk ansats och som analysverktyg användes sjustegsmodellen i fenomenografisk metod. Studien sökte genom kvalitativa intervjuer svar på hur pedagoger, skolledare och förvaltningsledare reflekterade om, förstod, beskrev och arbetade för inkludering i sin vardag. Styrdokument som skollag och läroplaner gav tillsammans med forskning och annan litteratur bakgrund för studien. Det empiriska underlaget för undersökningen bestod av halvstrukturerade intervjuer. De genomfördes med sammanlagt 14 medarbetare i förskola, skola och förvaltning samt med förskolechefer och rektor i förskola och skola. Resultaten visade att det finns skillnader mellan hur olika företrädare i kommunens barn och utbildningsförvaltning tolkar och använder inkludering som begrepp. Skillnaderna visade sig både inom och mellan olika yrkesgrupper. Det visade sig också finnas olikheter mellan verksamheter när det gäller medarbetarnas medvetenhet om vad begreppen betyder. Det framträdde likheter mellan de intervjuade när det gällde förhållningssätt och värdegrund men däremot olikheter när det gäller hur medvetet man arbetar med inkluderingsfrågor på ett systematiskt och vetenskapligt förankrat sätt.

Syftet med den här studien är att undersöka hur några pedagoger arbetar med barns språkutveckling i förskolan med barnlitteratur som verktyg. Studien utgår från de två frågeställningarna: Vilka för- och nackdelar upplever pedagoger att barnlitteratur kan ha för barns språkutveckling? Vilket syfte anser pedagoger att barnlitteratur bör ha i förskolan? Detär en kvalitativ studie som är genomförd på tre olika förskolor och tillsammans med fem stycken intervjuade informanter. Resultaten visar att informanterna tycker att barnlitteratur främjar barns språkutveckling och kunskapsutveckling samt att barnens språkutveckling kan påverkas både positivt och negativt beroende på pedagogen och hur de arbetar med barnlitteratur i verksamheten.

Syftet med denna studie som är kvalitativ och deskriptiv till sin karaktär var att undersöka hur mellanstadielärare genomför och tänker kring sin genrepedagogiska undervisning. Detta undersöktes med hjälp av tre frågeställningar som handlar om hur det sociokulturella perspektivet, den funktionella grammatiken samt cirkelmodellen förekommer i den genrepedagogiska undervisningen och beskrivs av lärarna. Metoderna som användes för att besvara frågeställningarna var klassrumsobservationer och intervjuer. Resultatet visade att det sociokulturella perspektivet, den funktionella grammatiken samt cirkelmodellen har en tydlig förankring i lärarnas undervisning och förekommer på olika sätt. Det sociokulturella perspektivets förekomst kännetecknas av mycket interaktion och stöttning samt meningsfulla och kognitivt utmanande uppgifter. Den funktionella grammatikens förekomst kännetecknas av ett gemensamt metaspråk samt en medvetenhet kring språk och språkanvändning. Cirkelmodellens förekomst kännetecknas av en explicit språk- och ämnesintegrerad undervisning med fokus på kunskapsinhämtning, något som är tidskrävande men gynnsamt.

Syftet med studien är att få mer kunskap om hur några utvalda lärare arbetar i sina ämnen för att utveckla nyanlända elevers språk- och kunskaper. Nya krav ställs på läraren för att möta elever som är nya i Sverige. Våra vägledande frågor var hur läraren arbetar för att utveckla elevernas språk och kunskaper samt vilka möjligheter och svårigheter de finner i undervisningen av nyanlända elever. Studien genomfördes med hjälp av observationer och intervjuer med sex behöriga lärare i tre grundskolor både i förberedelseklasser och i reguljära klasser. I resultaten kom det fram att lärarna såg på elevernas modersmål som resurs i undervisningen och stöttade eleverna på olika sätt för att utveckla deras språk- och kunskaper. Lärarna uttryckte att det fanns andra faktorer som de inte kunde styra över och som möjligtvis skulle kunna underlätta för lärare och för eleverna, bland annat antal elever i klassen. Vår slutsats är att det är viktigt med stöttning och dialogrika klassrum när man arbetar med nyanlända elever.

Vi har gjort en systematisk litteraturstudie där vi har undersökt hur man ska och kan arbeta med laborativa material i skolan, främst i grundskolans tidigare år. Målet med denna litteraturstudie är att få fram kunskap kring laborativa material, både i användandet av laborativa material och dess effektivitet hos elever. Fokus ligger på att få fram kunskap om hur man som pedagog kan använda laborativa material på rätt sätt för att göra det till ett effektivt redskap inom matematikundervisning. Både för att pedagogen ska nå ut till eleverna på bästa sätt genom att använda materialen rätt och för att eleverna ska ges ett effektivt redskap som de har nytta av i sin matematikinlärning. Vi har använt oss av pålitliga publikationer för att få svar på våra frågor för att berika oss med mer kunskap inom ämnet men också för att andra ska ha användning för resultaten vi kommit fram till. Resultaten vi kommit fram till har styrkt att det finns nytta i att använda laborativa material i matematikundervisning hos elever i grundskolans tidigare år. Vi kunde inte finna exakta fakta för att kunna dra en korrekt generell slutsats. Däremot kan vi konstatera en generell effektivitet i användandet av laborativa material som hjälpmedel i matematiken hos elever. Det krävs dock korrekt kunskap hos pedagogen för att det ska vara effektivt och göra nytta i undervisningen.

Syftet med studien är att få mer kunskap om hur skolor, på organisations- och gruppnivå, organiserar och genomför undervisning för att SUM-elever ska nå målen utifrån kunskapskraven i matematikämnet i slutet av årskurs 3. Studien presenterar tidigare forskning inom området specialpedagogik tillsammans med exempel på framgångsrika arbetssätt och undervisningsmetoder i mötet med elever i matematiksvårigheter. Studien utgår från en semistrukturerad kvalitativ intervju som genomförts med sex pedagoger och tre skolledare på tre olika skolor. Resultatet synliggör att skolor genomför specialundervisning på skilda sätt, vilket speglar deras specialpedagogiska perspektiv. Majoriteten av informanterna argumenterar för att specialundervisning ska ske både i klassrummet och utanför. Resultatet visar även att informanterna anser att en-till-en-undervisning är den mest framgångsrika metoden i mötet med SUM-elever. Slutsatsen blir att den inkluderande skolan inte är för alla, med anledning att delaktighet inte kopplas till var eleven befinner sig utan till en känsla hos eleven.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur och varför sex verksamma lärare i årskurs 2 tillämpar högläsning i undervisningen. Studien utgörs av en kvalitativ ansats och tolkas ur ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar på vikten av att arbeta med högläsning i undervisningen då det gynnar språkutvecklingen. Resultatet visar även att högläsning tillämpas i undervisningen för att eleverna ska ges möjlighet till avkoppling. Hur de tillfrågade lärarna väljer att arbeta med en färdigläst bok varierar men det vanligaste förekommande är att eleverna får i uppgift att sammanfatta boken i form av samtal eller en skrivuppgift. Det framkommer dock att efterarbete med en färdigläst bok inte alltid sker, främst på grund av tidsbrist. Slutsatsen är att de tillfrågade lärarna är medvetna om högläsningens positiva påverkan för elevernas kunskapsutveckling. Trots detta upplevs högläsning inte tillämpas i tillräcklig omfattning. Vi kan vidare genom denna studie konstatera att följden av att högläsning vanligen inte är schemalagt är att det ofta bortprioriteras i undervisningen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare arbetar med att motivera elever i årskurs 4–6 i matematik. För att undersöka detta genomfördes klassrumsobservationer och semistrukturerade intervjuer med tre verksamma lärare i årskurs 4–6. Studiens resultat visar att en hög motivation hos eleverna skapas av tydliga strukturer i klassrummet, att läraren synliggör målen för eleverna, att läraren varierar sina arbetssätt och undervisningsformer samt att eleven tar ansvar för sitt eget lärande.

BakgrundI studien beskrivs pedagogers varierande arbetssätt för att utveckla matematik hos barn i förskolans vardag. De metoder som nämns för att utveckla matematiken hos barn i förskolan, utgår från utvecklingspedagogiken som tar vara på vardagliga situationer samt barns egna tankar. Studien undersöker pedagogers inställning till matematiken då det kan beröra pedagogernas arbetssätt. Inom forskning och litteratur påverkar tidigare erfarenheter av skolmatematiken de vuxnas syn på ämnet.SyfteSyftet med studien är att ta reda på, vilken inställning pedagogerna har till ämnet matematik och vilka arbetssätt de använder för att utveckla barns matematiserande i förskolan.MetodVi har valt att använda oss av self report som metod. Urvalet består av 34 pedagoger, på sex olika förskolor i två olika kommuner i Västra Götalands län.ResultatI studien har vi funnit att pedagogerna har ett medvetet arbetssätt för att utveckla barns matematiserande, trots eventuella negativa inställningar till skolmatematiken. Det kom fram att pedagogerna tar vara på de vardagliga situationerna på förskolan för att synliggöra samt utveckla matematiken hos barnen. / Program: Lärarutbildningen

Förskolans läroplan reviderades 2010 och de naturvetenskapliga ämnena, biologi, kemi och fysik skrevs då in som strävansmål. Dessa strävansmål ställer nya krav på ämneskompetens hos pedagogerna. Forskning visar att det råder bristande självförtroende samt en rädsla hos pedagoger att inte kunna förklara naturvetenskapliga begrepp och fenomen för barn. Dessa orsaker framhålls av forskarna som bidragande faktorer till att dessa strävansmål undviks av pedagogerna att arbeta med. Även tidsbrist lyfts som en bidragande orsak till att naturvetenskapliga ämnen exkluderas i verksamheten. En prototyp för en kemilåda skapades, vilken innehåller handledning och material för att genomföra experiment. Med Lilla kemilådan önskar vi underlätta arbetet mot läroplanens strävansmål ”enklare kemiska processer” för verksamma pedagoger. Två förskolor på Gotland har prövat och utvärderat produkten. Resultatet av utvärderingen visar på att en färdigställd kemilåda med allt material samlat på ett ställe, ökade arbetet med kemi på de två deltagande förskolorna.