<p><p>Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur lärarna arbetar med elever i matematiksvårigheter i årskurs 1-5 i relation till lärarnas utbildningsbakgrund i matematikämnet. Dessutom är syftet att belysa lärares uppfattning om framgångsrik undervisning för elever med matematiksvårigheter. Bakgrunden till det valda ämnet är att antalet elever som inte når den grundläggande kunskapsnivån i matematikämnet har ökat</p><p>(TIMMS 2008). Både svensk och internationell forskning visar att lärarens kompetens är den enskilda faktorn, som har mest betydelse för hur framgångsrika studierna blir för eleverna. Med hjälp av enkätfrågor undersöktes i studien hur verksamma lärare arbetar med elever i matematiksvårigheter i förhållande till sin utbildning.</p><p> </p><p>I litteraturgenomgången belyses olika teman. Bland dessa återkommer vissa mer frekvent; lärarens kompetens, vardagsförankringar, betydelsen av tiden, kommunikationen och elevernas självkänsla. I tidigare forskning framkom det att elever upplever att det var för stora undervisningsgrupper, vilket även överrensstämmer med svaren från respondenterna.</p><p>Motivationen och vardagsförankringar är återkommande betydelsefulla faktorer för en framgångsrik matematikutveckling hos elever.</p><p> </p><p>Resultaten i enkätstudien visar att respondenterna anser att de är i behov av kompetensutbildning för att arbeta med elever i matematiksvårigheter. För att nå kursplanens uppnåendemål i årkurs 5 anser ungefär hälften av respondenterna att undervisningstiden  bör utökas. Respondenterna är eniga om att skolans organisation inte främjar undervisningen för elever i matematiksvårigheter. Ekonomin, tiden och klasstorlekarna är hinder som respondenterna ser i sin vardag för att kunna bedriva en framgångsrik undervisning. Resultaten visar på att förutsättningar för att elever i matematiksvårigheter ska nå uppnåendemålen i årskurs 5 är; kompetensutveckling för lärare, halvklassundervisning, tidiga insatser, tillgång till specialpedagog/lärare, möjlighet att arbeta laborativt.</p></p>

<p>Ett sjunkande intresse bland skolelever och försämrade matematikkunskaper har presenterats i tidigare studier, (PISA, 2003; TIMSS, 2003), vilket motiverar ämnesvalet: att undersöka kvalitetsarbetet inom gymnasieskolans matematikundervisning med fokus på att främja lärande. Hur undervisningen bedrivs samt samarbetet mellan lärarna har undersökts, men även vilket intresse som finns bland lärarna att utveckla matematiken, med målet att öka elevernas lust att lära. Studien genomfördes HT2006 och grundades på kvalitativa intervjuer med fem gymnasielärare i mellersta Sverige, samt observation av en ämneskonferens. Resultaten visade att majoriteten av lärarna var nöjda med undervisningen, baserad på läroboken, med genomgång och enskilt arbete. Inget genomarbetat samarbete med fokus på kvalitetsutveckling pågick mellan lärarna. Alla intervjuade önskade större möjlighet till kompetensutveckling inom matematikdidaktik och mer tid för planering av undervisning. Ämneskonferensens innehåll var magert och bestod i stort av informationsspridning. Den slutsats som kan dras av detta arbete är att lärarnas egna initiativ till att arbeta motivationshöjande är det som avgör vilken undervisning eleverna får då inget utvecklingsarbete pågår mellan lärarna. Det finns dock möjlighet att använda ämneskonferenserna, effektivisera dessa och därmed skapa ett samarbete mellan lärarna för att kvalitetssäkra matematikutvecklingen.</p>

<p>THIS PAPER IS BASED on thesis work done at Volvo CE Component</p><p>Division in Eskilstuna, from April to October 2007. The thesis work</p><p>considered industrial robots within lean production. The purpose was to</p><p>come up with guidelines on how to work with industrial robots and</p><p>design productions cells in a lean environment. The authors have used</p><p>various techniques e.g. literature study, study visit and interviews to reach</p><p>their result. First the authors tried to make a picture of and define lean</p><p>automation and then they wanted to compare that picture with the</p><p>present state of the factory. The purpose was to limit the thesis work to</p><p>the part of automation that is built by industrial robots and therefore only</p><p>this type of automation is considered in the current state analysis. The</p><p>authors consider that a holistic view and a stable foundation are the most</p><p>important things to start to work with lean automation. The result that is</p><p>presented in this thesis is most of the times far from specific for the design</p><p>of the individual cells since the authors felt it more important to focus on</p><p>building the right environment for lean automation. The easiest and</p><p>quickest way to summarize the work is the guidelines that are based on</p><p>the current state analysis made at CE Component Division and the</p><p>authors’ definition of lean automation. The purpose of the guidelines are</p><p>to give Component a picture of how to work to create clearer directives</p><p>when, where and how much the company wishes to implement</p><p>automation. At the same time they are also meant to help build a structure</p><p>for work with maintenance, internal transports, packaging etc. The paper</p><p>also presents a way to work as well as a suggestion on how to work with</p><p>building an individual cell could be conducted.</p> / <p>DEN HÄR RAPPORTEN BYGGER på ett examensarbete som utfördes på</p><p>Volvo CE Component Division i Eskilstuna från april till oktober 2007.</p><p>Examensarbetet behandlade området industrirobotar i ett lean</p><p>produktionssystem och hade som syfte att komma med riktlinjer på hur</p><p>arbetet med industrirobotar bör bedrivas och robotceller designas i en lean</p><p>produktionsmiljö. Författarna har använt sig av ett antal olika sätt, bl.a.</p><p>litteraturstudier, studiebesök och intervjuer för att komma fram till sitt</p><p>resultat. Först försökte författarna göra sig en bild av och definiera lean</p><p>automation för att sedan jämföra den bilden med situationen i fabriken.</p><p>Utgångspunkten var att begränsa arbetet till den del av automationen som</p><p>är uppbyggd med industrirobotar och i nulägesanalysen kartlades därför</p><p>endast de celler som innehåller industrirobotar. Författarna anser att för</p><p>att arbeta med lean automation är helheten och grunden det viktigaste.</p><p>Det resultat som presenteras i den här rapporten koncentrerades därför</p><p>kring att skapa förutsättningarna för lean automation. Arbetet kan enklast,</p><p>snabbast sammanfattas i de riktlinjerna som togs fram utifrån</p><p>nulägesanalysen och definitionen av lean automation. Riktlinjerna är</p><p>tänkta att ge Component en bild på hur de bör arbeta för att skapa klarare</p><p>direktiv när, var och hur mycket företaget önskar att automatisera.</p><p>Samtidigt som de även är tänkta att bygga upp en struktur för arbete med</p><p>underhåll, interna transporter, emballage etc. Rapporten presenterar även</p><p>ett tänkt arbetssätt samt förslag på hur arbetet med att utforma den</p><p>enskilda cellen bör bedrivas.</p>

<p>På en Folkhögskola finns en motivationsutbildning som vänder sig till tjejer som av olika orsaker har varit borta från studier och arbetsmarknad under lång tid. Syftet med denna undersökning var att undersöka huruvida motivationsutbildningen påverkade några elevers livskvalitet vad gäller upplevelsen av självbestämmande, förmågan att göra sina egna val och ett psykiskt välbefinnande. En kvalitativ metod användes. Jag har gjort en tolkande och reflexiv undersökning i form av en gruppintervju med nuvarande studiegrupp. Det genomfördes också fem telefonintervjuer med elever som avslutat utbildningen. Min tolkning av helheten av såväl telefonintervjuerna som gruppintervjun, var att utbildningen har haft en påverkan på både nuvarande och tidigare elevers upplevelse av självbestämmande, förmågan att göra sina egna val och förbättrat deras psykiska välbefinnande och att dessa personers livskvalitet har påverkats av utbildningen.</p>

<p><p>I tidigare forskning har det framkommit att elever som undervisas efter särskolans kursplaner i grundskolan har olika möjligheter att delta i den ordinarie undervisningen med övriga elever. Syftet med examensarbetet är att redogöra för hur pedagoger beskriver att de arbetar med att inkludera elever som undervisas efter särskolans kursplaner i grundskolan samt vilka förutsättningar som krävs för en inkluderande skolverksamhet. Syftet har besvarats genom kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger som undervisar elever som läser efter särskolans kursplaner i grundskolan i de tidigare åldrarna (F-5). Studiens resultat visar att det är stor skillnad i hur pedagoger arbetar för att inkludera elever. Pedagoger ger olika förutsättningar för eleven att delta i skolverksamheten beroende på om undervisningen individanpassas samt vilket stöd eleven ges. De förutsättningar som krävs för inkludering är pedagogers gemensamma planering, stöd, kompetens att möta elevers olik-heter samt pedagogens förhållningssätt.</p></p>

<p>Thylander, Camilla (2007): Hur hanteras läs- och skrivproblem i klassituationer?</p><p>Examensarbete i didaktik. Lärarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle. 2007.</p><p>Sammanfattning</p><p>Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi uppmärksammades i forskningen i slutet på 1880-talet. På 1940-talet öppnades läskliniker som gav individuellt anpassad träning, för elever med speciella läs- och skrivsvårigheter. 1978 försvann diagnosen och även läsklinikerna. Idag har lärarkåren tillgång till ett omfattande informationsmaterial, som gör att ingen behöver känna sig frågande inför dyslexi. Målet idag är att ha en skola för alla, där elevers olika behov ska tillgodoses på bästa sätt.</p><p>Syftet med studien är att begripligt förklara uppfattningen om vad dyslexi är, ur olika perspektiv. Flera människor delar t.ex. samma upplevelse men uppfattar situationen olika. Dessa personer tar med sig olika kunskaper och skapar sig egna erfarenheter som de sen kan delge andra. Vad jag vill veta är hur det praktiskt fungerar i skolorna att arbeta med dyslexier.</p><p>Undersökningens syfte är att besvara följande frågeställningar:</p><p>- Hur hanteras dyslexi ur lärar-, speciallärar- och elev- perspektiv?</p><p>- Hur kan en lärare/speciallärare hjälpa elever med dyslexi i sitt arbete?</p><p>- Vilka orsaker kan dyslexi bero på, arv, miljö eller av annan orsak?</p><p>Elva rektorer kontaktades personligen men samtliga tackade nej till intervjuer. Jag fick därför använda mig av enkätfrågor, för att kunna genomföra undersökningen. Sammanlagt 24 personer, bestående av 10 elever, 10 lärare och 4 speciallärare från fyra olika skolor besvarade enkäten.</p><p>Dyslexi innebär alltid läs- och skrivsvårigheter men läs- och skrivsvårigheter behöver inte alltid vara dyslexi. Undersökningens resultat visar t.ex. två elever som har svårt för att läsa och skriva. Eleverna jämför sig med sina övriga åtta klasskamrater som inte har sådana svårigheter och de två kan lätt tappa motivationen till att läsa läxorna. Lärarens arbete är bland annat att skapa en trygg atmosfär, så att eleven inte upplever detta. Att bygga upp självförtroendet, genom att visa att alla människor är olika och har olika förmågor, kan underlätta för elever med dyslexi. Det finns bara ett sätt att lära sig läsa och skriva och det är genom övning. Till lärares hjälp finns screeningtester, diagnostisering, specialpedagoger och flera olika tekniska hjälpmedel för att lindra elevers problem med läs- och skrivsvårigheter. Det är av stor vikt att sätta in rätt resurser i rätt tid, eftersom det idag går att avsevärt förbättra elevers förutsättningar. Att dyslexi beror på arv var ett samstämmigt svar, som både enkäterna och litteraturstudien gav. Inga elever har upplevt någon dålig stämning i klassen, oavsett om de själva har läs- och skrivsvårigheter eller inte.</p>

<p>Syftet med rapporten har varit att studera gymnasielevers uppfattningar om skolbibliotek, elevernas informationshantering och deras sökstrategier. Dagens skola präglas av ett allt omfattande informationsutbud, där eleverna i regel förväntas att själva söka efter information och sammanställa kunskap. Det förändrade syn- och arbetssättet ställer således stora krav på elevernas arbetsmetoder men även i hur skolans personal väljer att utforma undervisningen.</p><p>Analysen synliggör att gymnasieeleverna till stor del använder Internet i sina arbetsmetoder och tillskriver informationskällan positiva vinster i dess snabbhet och lättillgänglighet. På samma gång upplever flera elever att Internet medför en rad källkritiska svårigheter och problem i deras arbetsmetoder. Analysen visar även att flera elever uttrycker svårigheter i att orientera sig i skolbiblioteket och att på ett fullständigt och positivt sätt använda sig av skolbibliotekets källmaterial. I flera fall upplever eleverna det problematiskt att finna och arbeta med tryckta källor - en arbetsprocess som ofta beskrivs som tidskrävande och enformig.</p>

<p>Utgångspunkten för studien har varit vårt intresse för en rapport av Skolverket. Den har påvisat brister i skolans arbete med att göra utbildningen tillgänglig för alla elever, trots uppdraget om inkludering. Syftet med denna studie har varit att ge en ökad förståelse för hur lärarna arbetar i mötet med elever i en inkluderande klassrumsmiljö. Genom kvalitativa intervjuer har vi fått en ökad insikt i hur lärarna uppfattar och upplever uppdraget och vilka faktorer som har betydelse för hur inkluderingsbegreppet på skolan kan utvecklas. Observationerna i klassrummet har gett oss en praktiknära förståelse av vilka hinder och möjligheter lärarna möter i sin vardag i mötet med alla elever. Resultatredovisningen av undersökningen visar att det finns skillnader i lärarnas sätt att arbeta och hantera inkluderingen i klassrummet men också i deras uppfattningar och upplevelser av skolans ambitioner för inkluderingsuppdraget. Det kan konstateras att lärarna har begränsade möjligheter till att kunna genomföra och utveckla inkluderingen i klassrummet.</p>

<p>Vårt syfte med studien har varit att undersöka hur lärare motiverar sitt val av arbetssätt och innehåll, samt vilken betydelse olika årskurser har i lärares didaktiska val av arbetssätt och undervisningsinnehåll och hur lärare i olika årskurser arbetar för att utveckla ansvarstagande elever. Vår utgångspunkt har varit några olika aspekter som kan påverka lärare i deras didaktiska val. Genom en kvalitativ forskningsintervju har vi närmat oss några verksamma lärares uppfattningar av sitt uppdrag och arbete. Resultatet visar oss att lärare påverkas av sin lärarutbildning, läroplanen samt deras uppfattning av vad det pedagogiska arbetet innebär. För att utveckla elevernas ansvarstagande försöker lärarna individualisera sitt arbetssätt och undervisningsinnehåll efter elevernas behov och förutsättningar.</p>

<p>I uppsatsen redovisas vårt examensarbete inom den kompletterande lärarutbildningen vid Södertörns högskola. Syftet med detta arbete är att göra en teoretisk studie med praktiska inslag för att få en klarare bild av vad dyskalkyli är och hur vi som lärare skall hantera elever med detta specialpedagogiska problem.</p><p>Arbetet är en komparativ litteraturstudie där vi utgått från material kopplat till dyskalkyli och matematiksvårigheter samt en kvalitativ studie i form av intervjuer med tre specialpedagoger vid olika skolor för att få en inblick i hur arbetet med matematiksvårigheter bedrivs.</p><p>Vår slutsats är att dyskalkyli är svårt att begripa och att det är svårt att avgöra när en elev har dyskalkyli och inte allmänna matematiksvårigheter. Trots detta är det viktigt att ställa en diagnos för att eleven skall kunna få rätt hjälp. Vi kan även konstatera att det finns kopplingar mellan dyskalkyli och dyslexi.</p>