Bakgrund Bakgrundskapitlet innehåller en förklarande text om studiens teore-tiska ram som är ramfaktorsteorin. Därefter redogörs skolans ram-verk och dess olika faktorer, vilka ligger till grund för en lärares tjänst. En inblick ges i de olika arbetsuppgifter som berör en lärares arbete. En del av kapitlet lyfter frågor gällande stress. Kapitlet redo-gör också för tidigare forskning inom ämnet. Detta genom en rapport om lärares arbetstid samt en internationell studie om läraryrket.Syfte Vårt syfte med denna undersökning är att synliggöra lärares verkliga arbetstid satt i relation till den tid de får betalt för. Vår förhoppning är att få reda på vad i lärares tjänst som tar vilken tid.Metod Vår undersökning är en kvalitativ studie. Studien berör den beskrivande/deskriptiva delen. Vi kartlägger en företeelse genom statistisk undersökning med hjälp av en tidsundersökning och en kompletterande enkät. Tidsundersökningen genomförs via loggbok.Resultat I resultatkapitlet visas det resultat från loggböcker och enkäter som är intressant för studiens syfte. Resultatet redovisar vilka arbetsuppgifter som tar mest tid respektive minst. En inblick ges i lärares, deltagarna i studiens, helgarbete. I resultatet framkommer att lärarna i studien arbetar mer tid än den betalda arbetstiden. Mycket tid läggs på administrativa arbetsuppgifter som är en uppgift som lärare önskar delegera till annan personalkategori. / Program: Lärarutbildningen

<p>Idag investerar företag mycket i kompetensutveckling eftersom det anses viktigt för att hantera den föränderliga omvärlden. Syftet är att undersöka kompetensutvecklingens konsekvenser på Ericsson Test Environment. Den grundläggande frågeställningen är om kompetenser tillvaratas, i bemärkelse att de anställda får förändrade arbetsuppgifter, och om företaget tjänar på kompetensutvecklingen, i bemärkelse att det leder till arbetstrivsel. Detta har undersökts genom en enkätundersökning till alla anställda. Korrelationsberäkningar utfördes samt regressionsanalyser för att studera hur mycket faktorerna som antogs påverka predicerade dessa konsekvenser. Resultat visade att kompetensutveckling och lärande i arbetet som anses vara informell kompetensutveckling var signifikant relaterat med och predicerade båda konsekvenserna. Detta tyder på att företaget tillvaratar nya kompetenser genom att de anställda får förändrade arbetsuppgifter samt att företaget tjänar på kompetensutvecklingen genom att det leder till arbetstrivsel. Eftersom dessa samband bara gäller informell kompetensutveckling anses det viktigt för företag att satsa på kompetensutveckling i arbetet snarare än kurser och liknande.</p>

<p>Syftet med vår uppsats är att se hur lärare uppfattar sin arbetssituation, ur ett genusperspektiv, och då med fokus på fördelningen av arbetsuppgifter utanför undervisningen. Vi valde att utföra vår empiriska studie på en gymnasieskola i en liten kommun i Mellansverige. För att kunna undersöka vårt syfte valde vi att ställa följande frågor:</p><p> Vilka tendenser går det att urskönja i utförd enkätundersökning som tyder på att vissa arbetsuppgifter tilldelas alternativt axlas självmant av män och/eller kvinnor?</p><p> Uppfattar lärarna att en eventuell uppdelning är medveten eller omedveten?</p><p>Vårt val att undersöka lärares uppfattningar kom i stor utsträckning från Göran Brantes (2008) syn på vad som är relevant att undersöka. Avstamp inför vår undersökning har vi även tagit i bland annat Eva Ganneruds (1999;2001;2006) studier kring lärare och genus.</p><p>För att söka svar på våra frågeställningar samt vårt syfte valde vi att använda oss utav en enkätundersökning med såväl kryssfrågor som mer öppna frågor. Vi fick ett högt bortfall i vår studie. Ungefär 50 % av de önskade respondenterna valde att delta. Trots detta har vi sett tendenser i vår undersökning som vi finner intressanta och gör det möjligt för att besvara såväl vårt syfte som våra frågeställningar.</p><p>I vår undersökning fann vi tendenser till att det finns en skillnad mellan de arbetsuppgifter som män och kvinnor axlar eller blir tilldelade. De kvinnliga respondenterna ansåg sig oftast axla omsorgsuppgifter. Denna uppdelning förefaller till stor del vara omedveten och utan reflektion. Föreställningar om manligt och kvinnligt synes vara djupt rotade och så pass naturligt att detta påverkar lärares arbete utan att de är medvetna om detta. Vid de tillfällen där genus diskuterades och reflekterades kring så rörde det allt som oftast i relation till eleverna eller mellan elever. Att tänka genusmedvetet mellan lärare ansågs inte relevant då kön inte tillskrevs någon betydelse av en stor del av våra respondenter.</p>

<p><strong>Syfte och frågeställningar</strong></p><p>Syftet med vår studie var att undersöka hur yrkesrollen kan se ut för hälsopedagoger inom den offentliga sektorn och näringslivssektorn i dagsläget. Vi ville ta reda på vilka arbetsområden och företag som är aktuella för hälsopedagoger att söka anställning inom. Våra frågeställningar är:</p><p>1.     Hur ser arbetsuppgifterna ut för de respondenter vi valt att undersöka?</p><p>2.     Hur såg vägen till anställning ut?</p><p> <strong>Metod</strong></p><p>För att själva få en känsla och upplevelse av hur det är att arbeta på de arbetsplatser våra sju respondenter arbetade på genomförde vi en intervjustudie på plats. Vi bygger vår studie på fakta, personliga uppfattningar och beskrivningar från respondenterna. Vi har även studerat och jämfört med tidigare relevant forskning.</p><p><strong>Resultat</strong></p><p><em>Arbetsuppgifterna</em> är varierade och består av både strategiska och operativa uppgifter. Några axplock från dessa är: utföra mätningar av kroppssammansättningen som vägning och fettprocent samt gångtest och genomföra samtal utbilda internt och externt, ansvarig för avtal och överenskommelser, administrativt arbete, hålla coachningssamtal, agera gympaledare mm. <em>Vägen till anställning</em> såg lite olika ut.  De flesta fick kontakt med sin nuvarande arbetsgivare genom kontakter. Endast en av våra respondenter sökte själv sitt jobb.</p><p><em> </em></p><p><strong>Slutsats</strong><em> </em></p><p>Yrkesrollen för en hälsopedagog eller hälsoarbetare kan se väldigt olika ut. Att vara framåt och skapa sina egna tillfällen till jobb verkar vara en viktig framgångsfaktor i arbetssökandet. Det finns väldigt få heltidsanställningar för en hälsopedagog. Ett sätt att komma in i ett företag är att börja via timanställning och hålla träningspass eller utföra massage alternativt starta eget företag och ta uppdrag som konsult. Det krävs ofta externa kurser/certifieringar utöver hälsopedagogutbildningen för att öka sina möjligheter till en anställning.<strong> </strong></p>

Idag investerar företag mycket i kompetensutveckling eftersom det anses viktigt för att hantera den föränderliga omvärlden. Syftet är att undersöka kompetensutvecklingens konsekvenser på Ericsson Test Environment. Den grundläggande frågeställningen är om kompetenser tillvaratas, i bemärkelse att de anställda får förändrade arbetsuppgifter, och om företaget tjänar på kompetensutvecklingen, i bemärkelse att det leder till arbetstrivsel. Detta har undersökts genom en enkätundersökning till alla anställda. Korrelationsberäkningar utfördes samt regressionsanalyser för att studera hur mycket faktorerna som antogs påverka predicerade dessa konsekvenser. Resultat visade att kompetensutveckling och lärande i arbetet som anses vara informell kompetensutveckling var signifikant relaterat med och predicerade båda konsekvenserna. Detta tyder på att företaget tillvaratar nya kompetenser genom att de anställda får förändrade arbetsuppgifter samt att företaget tjänar på kompetensutvecklingen genom att det leder till arbetstrivsel. Eftersom dessa samband bara gäller informell kompetensutveckling anses det viktigt för företag att satsa på kompetensutveckling i arbetet snarare än kurser och liknande.

Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att undersöka hur några lärare i den svenska grundskolan ser på sitt uppdrag i relation till styrdokument, arbetsuppgifter och arbetstid. Utifrån syftet med uppsatsen är frågeställningarna följande: 1. Hur ser några lärare på sitt uppdrag i relation till styrdokumenten? 2. Hur ser några lärare på sitt uppdrag i relation till arbetsuppgifterna? 3. Hur ser några lärare på sitt uppdrag i relation till arbetstiden? Metoden som användes är en kvalitativ metod i form av intervjuer med några lärare från en grundskola i Södertälje kommun. Valet av metod grundades i att jag eftersökte en djupare kunskap om lärares uppfattningar kring sitt uppdrag i relation till styrdokument, arbetsuppgifter och arbetstid. Genom att använda intervjuer kunde följdfrågor ställas och möjligheten gavs att få en bredare bild av lärarnas olika uppfattningar. Med utgångspunkt i ramfaktorteorin identifierar studien ett antal faktorer, främst den nya läroplanen (Lgr 11) och de centrala kollektivavtalen, som ett ramverk för lärarens uppdrag i form av undervisningsprocess och arbetsuppgifter. Resultatredovisningen visar att lärarna upplever att Lgr 11 medför nya utmaningar i form av innehållet i undervisningen, men även i form av krav och efterfrågan på dokumentation och administrativa uppgifter samt fler möten och konferenser. Till följd av den nya läroplanen, de många olika arbetsuppgifterna och den hektiska arbetsmiljön på skolan så upplever lärarna att det är svårt att få arbetstiden att räcka till. Samtliga fyra lärare upplever att man kan jobba mer och längre. Resultaten av hur mycket arbetstid under en genomsnittlig arbetsvecka som lärarna arbetar tyder dock på att de centrala ramarna kring arbetstid fungerar som stöd till hur mycket de bör/ska arbeta. Studien visar också att Lgr 11 ger mål och riktlinjer för utbildningen kring normer och värden, kunskaper, elevens ansvar och inflytande, skolan och omvärlden samt bedömning och betyg. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Vt 2012</p>

Syfte och frågeställningar Syftet med vår studie var att undersöka hur yrkesrollen kan se ut för hälsopedagoger inom den offentliga sektorn och näringslivssektorn i dagsläget. Vi ville ta reda på vilka arbetsområden och företag som är aktuella för hälsopedagoger att söka anställning inom. Våra frågeställningar är: 1.     Hur ser arbetsuppgifterna ut för de respondenter vi valt att undersöka? 2.     Hur såg vägen till anställning ut?  Metod För att själva få en känsla och upplevelse av hur det är att arbeta på de arbetsplatser våra sju respondenter arbetade på genomförde vi en intervjustudie på plats. Vi bygger vår studie på fakta, personliga uppfattningar och beskrivningar från respondenterna. Vi har även studerat och jämfört med tidigare relevant forskning. Resultat Arbetsuppgifterna är varierade och består av både strategiska och operativa uppgifter. Några axplock från dessa är: utföra mätningar av kroppssammansättningen som vägning och fettprocent samt gångtest och genomföra samtal utbilda internt och externt, ansvarig för avtal och överenskommelser, administrativt arbete, hålla coachningssamtal, agera gympaledare mm. Vägen till anställning såg lite olika ut.  De flesta fick kontakt med sin nuvarande arbetsgivare genom kontakter. Endast en av våra respondenter sökte själv sitt jobb.   Slutsats Yrkesrollen för en hälsopedagog eller hälsoarbetare kan se väldigt olika ut. Att vara framåt och skapa sina egna tillfällen till jobb verkar vara en viktig framgångsfaktor i arbetssökandet. Det finns väldigt få heltidsanställningar för en hälsopedagog. Ett sätt att komma in i ett företag är att börja via timanställning och hålla träningspass eller utföra massage alternativt starta eget företag och ta uppdrag som konsult. Det krävs ofta externa kurser/certifieringar utöver hälsopedagogutbildningen för att öka sina möjligheter till en anställning.

Syfte: Att undersöka specialistsjuksköterskors beskrivning av yrkesfunktionen och om den är i överensstämmande med högskoleförordningens examensmål för specialistsjuksköterskor i psykiatrisk vård. Metod: Kvalitativ metod med deskriptiv design användes för att genomföra studien, där 10 specialistsjuksköterskor i psykiatri blev intervjuade. Intervjuerna var semistrukturerade. En induktiv innehållsanalys av transkriberade data utfördes. Innehållsanalysen gav fyra kategorier varav tre av de blev förvalda till att jämföra mot högskoleförordningens mål för specialistsjuksköterskor i psykiatri genom deduktiv innehållsanalys. Resultat: När data analyserades utkristaliserades fyra olika kategorier; "yrkesroll", "kompetens", "uppgifter" jämfördes mot HFMS. "Mina kompetens är större och jag vill göra mer" jämfördes inte mot HFMS men bidrog ändå till en djupare förståelse av specialistsjuksköterskans yrkesfunktion. Slutsats: Specialistsjuksköterskorna uppfyller högskoleförordningens mål enligt sin beskrovnining av sin yrkesfunktion. De beskriver att i sitt dagliga arbete gör de likadant som grundutbildade sjuksköterskor. De har stärkt sina förmågoroch självförtroende både som person och som sjuksköterska genom specialistutbildningen. De har fått några arbetsuppgifter relaterade till sin utbildningsnivå men de önskar mer specialistsjuksköterskeuppgifter och befogenheter och tydligare beskrivning från chefer vad som förväntas av dem.

Syftet med vår uppsats är att se hur lärare uppfattar sin arbetssituation, ur ett genusperspektiv, och då med fokus på fördelningen av arbetsuppgifter utanför undervisningen. Vi valde att utföra vår empiriska studie på en gymnasieskola i en liten kommun i Mellansverige. För att kunna undersöka vårt syfte valde vi att ställa följande frågor:  Vilka tendenser går det att urskönja i utförd enkätundersökning som tyder på att vissa arbetsuppgifter tilldelas alternativt axlas självmant av män och/eller kvinnor?  Uppfattar lärarna att en eventuell uppdelning är medveten eller omedveten? Vårt val att undersöka lärares uppfattningar kom i stor utsträckning från Göran Brantes (2008) syn på vad som är relevant att undersöka. Avstamp inför vår undersökning har vi även tagit i bland annat Eva Ganneruds (1999;2001;2006) studier kring lärare och genus. För att söka svar på våra frågeställningar samt vårt syfte valde vi att använda oss utav en enkätundersökning med såväl kryssfrågor som mer öppna frågor. Vi fick ett högt bortfall i vår studie. Ungefär 50 % av de önskade respondenterna valde att delta. Trots detta har vi sett tendenser i vår undersökning som vi finner intressanta och gör det möjligt för att besvara såväl vårt syfte som våra frågeställningar. I vår undersökning fann vi tendenser till att det finns en skillnad mellan de arbetsuppgifter som män och kvinnor axlar eller blir tilldelade. De kvinnliga respondenterna ansåg sig oftast axla omsorgsuppgifter. Denna uppdelning förefaller till stor del vara omedveten och utan reflektion. Föreställningar om manligt och kvinnligt synes vara djupt rotade och så pass naturligt att detta påverkar lärares arbete utan att de är medvetna om detta. Vid de tillfällen där genus diskuterades och reflekterades kring så rörde det allt som oftast i relation till eleverna eller mellan elever. Att tänka genusmedvetet mellan lärare ansågs inte relevant då kön inte tillskrevs någon betydelse av en stor del av våra respondenter.

Bakgrund: Patientsäkerhet avses vara ett skydd mot vårdskador. Patienter utsätts ändå för vårdskador till följd av brister i patientsäkerhet. Som sjuksköterska finns ett ansvar att arbeta patientsäkert och undanröja risker som påverkar patientsäkerhet. Problem: Patienter påverkas negativt om patientsäkerhet inte efterföljs. De far illa, erhåller vårdskador och tappar förtroendet till hälso- och sjukvård. Syfte: Att kartlägga faktorer som påverkar patientsäkerhet på vårdavdelningar utifrån sjuksköterskors perspektiv. Metod: En allmän litteraturöversikt enligt Friberg (2012). Åtta artiklar med kvantitativ ansats och fyra med kvalitativ ansats har studerats. Resultat: Tidsbrist, övertid och låg bemanning är faktorer som leder till att arbete lämnas ogjort och ses utgöra risk för patientsäkerhet. Sjuksköterskor som är missnöjda med sitt arbete utgör risk för patientsäkerhet. Händelserapportering främjar patientsäkerhet, men sjuksköterskor rapporterar inte alla incidenter. Sjuksköterskor förväntar sig ett tydligt ledarskap där tydliga rutiner, riktlinjer och regler upprättas, men sjuksköterskor behöver även ett egenintresse gällande patientsäkerhet som påverkar utfallet. Slutsats: Ökad bemanning, lägre arbetsbelastning och ett tydligt ledarskap med fokus på patientsäkerhetsarbete främjar patientsäkerhet. En engagerad ledning som lyfter patientsäkerhetsfrågor och möjliggör utbildning i patientsäkerhet kan få sjuksköterskor att rapportera incidenter i ett förbättringsarbete som främjar patientsäkerhet. Missnöje kan förhindras genom långsiktigt förbättringsarbete i verksamheten.