Syftet med vår studie är att beskriva lärares uppfattningar om fritidspedagogens arbetsuppgifter under skoltid. Sammanlagt intervjuade vi sex lärare på tre olika skolor. Samtliga lärare arbetar på lågstadiet tillsammans med fritidspedagoger. Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer för att få mer berättande svar av informanterna. Vårt resultat visar att lärarna ansåg att fritidspedagogens arbetsuppgifter ligger på det sociala och praktiska lärandet under skoltid. Enligt lärarna så är fritidspedagogens arbetsuppgifter utomhuspedagogik, undervisa i praktiska ämnen, rastaktiviteter samt resurs i klassrummet. I det empiriska materialet så framgick det att fritidspedagogens har sitt huvudansvar på fritidshemmet under eftermiddagen, vilket kan vara anledningen till att fritidspedagogen sparar sin energi till eftermiddagen och därmed anpassar sig efter lärarens planering för lektionerna under skoltid. Slutsatsen vi kommit fram till är att fritidspedagogens arbetsuppgifter är varierande. / <p>Godkännande datum: 2018-06-10</p>

Problemformulering: Specialpedagoger och speciallärares samarbete och arbetsuppgifter skiljer sig åt i den svenska skolan. Syfte: Syftet med föreliggande studie är att bidra med kunskap om vad samarbete mellan specialpedagoger och speciallärare karaktäriseras av och vilka arbetsuppgifter som är knutna till respektive yrkesgrupp. Studien syftar också till att belysa de båda yrkesgruppernas visioner om hur deras samarbete kan utvecklas. Studien bygger på tre arbetslag där både specialpedagoger och speciallärare är representerade. Tidigare forskning: I den tidigare forskningen presenteras samarbete mellan specialpedagoger och speciallärare och deras respektive arbetsuppgifter. Teori: Studien utgår ifrån professionsteori, specialpedagogiska perspektiv och proaktiv och reaktiv verksamhetskultur. Metod: En kvalitativ studie där tre arbetslag, fyra specialpedagoger och fyra speciallärare deltog i enskilda semistrukturerade intervjuer. Resultat: Specialpedagoger och speciallärare samarbetar i elevhälsan, i mindre formella möten och kring dokumentation. Arbetsuppgifterna styrs av elevernas behov och rektors tilldelning. Specialpedagoger och speciallärare har stor frihet och stort inflytande över sitt uppdrag. Specialpedagoger arbetar mest med elever individuellt, arbete med elever i grupp förekommer också. Speciallärare arbetar med elever individuellt och i liten grupp. Det förebyggande arbetet innehåller handledning enskilt och i grupp av framförallt specialpedagoger. Specialpedagoger och speciallärare arbetar med rådgivande samtal enskilt och i grupp. Specialpedagoger och speciallärare arbetar väldigt lite av sin tid i lärmiljön med extra anpassningar. Diskussion: Den specialpedagogiska verksamheten och samarbetet kring elever är inriktat på individnivå och det specialpedagogiska insatserna blir kortsiktiga och den ordinarie undervisningen förändras inte med förebyggande arbete. Den specialpedagogiska organisationen måste fokusera mer på grupp- och organisationsnivå och arbeta för att göra undervisningen tillgänglig för alla elever i en inkluderande miljö. Specialpedagogiska implikationer: För att få en förändring måste det ske ett samarbete mellan skolledning, specialpedagog och speciallärare där de gemensamt utvecklar en samsyn kring specialpedagogik och den specialpedagogiska organisationen.

Sammanfattning Examensarbete i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, Kurskod 2FE93E, VT 2017 Författare: Saija Kritz, Thomas Nord och Therese Wiborg Handledare: Yuliya Ponomareva Titel: Motivation, provision och kvalitativa arbetsuppgifter. Vilken påverkan har ekonomiska incitament för motivationen vid kvalitativa arbetsuppgifter? Bakgrund: Företag använder sig av ekonomiska incitament för att öka målkongruensen hos de anställda och företaget. Vissa forskare hävdar dock att den inre motivationen kan trängas undan av existensen av ekonomiska incitament. Senare forskning visar dock på att incitament och inre motivation kan samverka men vidare forskning behövs för att undersöka vilka faktorer som påverkar detta samband och hur. Syfte: Att undersöka om delaktighet i att sätta sina egna mål, genom att motverka en crowding out-effekt, ger en högre inre motivation. Samt om kvalitativa arbetsuppgifter kan vara en moderator som förstärker detta samband.              Metod: Arbetet består av en förklarande undersökning av surveytyp. En kvantitativ forskningsmetod med insamling av såväl kvalitativa som kvantitativa data, med en webbenkät, har genomförts.                  Resultat, slutsatser: Vi fann ett statistiskt signifikant positivt samband mellan delaktighet i att sätta sina egna mål och den inre motivationen i vår studie. Även kvalitativa inslag i arbetsuppgifterna hade ett signifikant positivt samband med inre motivation. För att effektivt använda provision till att motivera anställda, speciellt för de med kvalitativa arbetsuppgifter, kan delaktighet i målsättningen användas för att positivt stärka förhållandet mellan incitament och inre motivation. Dock var studien och kontrollgruppen för liten för att göra några generaliseringar. / Abstract Bachelor thesis in Business Administration, Linnaeus School of Business and Economics, Course code 2FE93E, Spring 2017 Authors: Saija Kritz, Thomas Nord och Therese Wiborg Advisor: Yuliya Ponomareva Title: Motivation, incentives and qualitative work tasks. What effect does economic incentives have on motivation for qualititative work assignments? Background: Companies use economic incentives for governance purposes to align the goals of the business with those of the employees. Some academics suggest that intrinsic motivation can be thwarted by the existence of economic incentives. Recent research however shows that incentives and internal motivation can coexist, although further research is sought for to understand how other factors may affect the relationship. Purpose: To investigate whether participation in goal setting, by counteracting a crowding out effect, generate higher levels of intrinsic motivation and whether qualitative work tasks may moderate this relationship.            Method: The paper consists of an exploratory study of the survey type. A quantitative research method was used and both qualitative and quantitative data was collected with a web survey.             Results and conclusions: We found a statistically significant positive link between participation in goal setting and intrinsic motivation in our study. Also qualitative elements in work assignments had a significant positive relation to intrinsic motivation. To effectively use commission as a way of incentivising certain behaviour, especially for employees with qualitative tasks, participation in goal setting might be one of the factors one could use to positively moderate the relationship between incentives and intrinsic motivation. However the sample size and the control group was too small to make any such generalisations.

Studien syftar till att utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv undersöka hur förskollärare respektive barnskötare resonerar gällande hur arbetsfördelningen mellan förskollärare och barnskötare ser ut, samt om arbetsuppgifterna skiljer sig åt mellan yrkesrollerna i praktiken. I och med förskolans nya läroplan (2018) har förskollärares särskilda ansvar förtydligats, vilket medfört ett särskilt ansvar att realisera läroplanens intentioner och att delegera ut arbetsuppgifter i arbetslaget. Studien kan därmed bidra till att synliggöra huruvida förskollärare resonerar gällande delegeringsarbetet samt hur barnskötare resonerar gällande arbetsfördelning inom arbetslaget. Materialet samlades in via strukturerade kvalitativa intervjuer med både förskollärare och barnskötare, för att synliggöra resonemang från de olika yrkesgrupperna i arbetslagen och för att tydliggöra hur arbetet kan se ut i praktiken. Utifrån studiens resultat går det att utläsa att en ramfaktor som brist på utbildad personal, påverkar hur arbetsuppgifterna skiljer sig mellan yrkesrollerna i arbetslaget. Resultaten visar även att de skildrade synsätt som finns hos förskollärare gällande hur läroplanen ska realiseras i verksamheten kan påverka hur arbets- och ansvarsfördelningen ser ut i praktiken.  Det framgår även att det finns rädslor från både förskollärare och barnskötares perspektiv, gällande att delegeringsarbetet ska skapa kollisioner mellan yrkesgrupperna.

Studiens syfte är att beskriva vad som karaktäriserar revisorer i början på 2020- talet. Tidigare forskning har undersökt revisorers arbetssätt, stereotyper och hur individers personligheter skiljer sig åt utifrån olika motivationsfaktorer samt femfaktormodellen. Revisionsyrket genomgår ständigt förändringar vad gäller metodik och regelverk. Förutom detta innefattar revisorns roll ett stort ansvar i att göra uttalanden om att en organisations finansiella ställningar ger en rättvisande bild till allmänheten. Därför kan det tänkas att revisorer har vissa utmärkande personlighetsdrag. Tidigare forskning har visat att personlighetsdrag har en betydande inverkan på hur väl en individ passar i en viss yrkesroll. En individs personlighet är enligt femfaktormodellen sammansatt av fem olika personlighetsdrag där dessa tillsammans bildar en personlighet och skapar skillnader mellan individer. Samtidigt visar forskning att personliga attribut och beteenden kan skilja sig åt beroende på vilka faktorer en individ motiveras av, vilket även är en faktor som anses ha en betydande roll i anställdas prestation i arbetet. Studien baseras på en kvalitativ metod där datainsamling har skett genom tio intervjuer, fördelat på tre juniora revisionsassistenter, två seniora revisionsassistenter och fem auktoriserade revisorer. Studien avgränsas till de fyra största revisionsfirmorna, Deloitte, EY, KPMG och PwC, också kända som “The Big Four”. Studiens resultat visar att revisorer innehar samarbetsvilja och hög grad av social kompetens vilket är användbart eftersom yrket omfattas av mycket kundkontakt och teamarbete. Yrkets utvecklingspotential visar också att revisorer innehar en hög grad av målmedvetenhet. Förmågan att hantera stress anses också väsentlig för att kunna behärska arbetets tighta deadlines och den periodvis höga arbetsbelastningen. Studien visar även att individerna motiveras av liknande faktorer. Sammanfattningsvis dras en slutsats att vissa personlighetsdrag hos revisorer är mer framträdande än andra, där störst likheter har noterats avseende målmedvetenhet och extraversion. Dessutom är lön och arbetskollegor de två främsta motivationsfaktorerna.

Bakgrund: En ökad digitalisering har kommit att få en betydande roll inom organisationer. Användandet av olika digitala verktyg och informationssystem uppfattas ha förändrat hur arbetet genomförs inom HR-funktioner i relation till hur det tidigare utfördes. Med tanke på att HR-funktioner har medarbetarna i fokus inom organisationen bör denna förändring beaktas. Denna utveckling i digitaliseringens fotspår gör det därför relevant att närmare få en inblick till hur arbetsuppgifterna inom HR-funktioner influerats. Syfte: Att förklara hur digitaliseringen haft en inverkan på arbetsuppgifter i HR-funktioner. Metod: I denna studie tillämpades ett konstruktionistiskt synsätt tillsammans med ett tolkande perspektiv. Med en induktiv forskningsansats skapades teori av den empiri som samlades in. För att kunna besvara syftet utformades en kvalitativ forskningsmetod i form av en fallstudie där semi-strukturerade intervjuer genomfördes med informanter besittande en HR-position inom olika branscher. En tematisk analys genomfördes sedan för att sortera insamlade data till olika teman i relation till studiens syfte, med olika sammanhörande kategorier. Temana presenterades sedan utförligt i ett empiriskt kapitel och analyserades sedan i relation till de arbetsuppgifter som det framkommit att HR har, där effektivitet, tillgänglighet, kompetenser och framtidens HR diskuterades för att nå en slutsats och ett teoretiskt bidrag som påvisar hur HR och dess arbetsuppgifter påverkats av digitalisering. Slutsats: Digitaliseringen påverkar HR-funktioners arbetsuppgifter genom att effektivisera och tillföra tillgänglighet, vilket i sin tur leder till att hela HR-yrket skiftar fokus.

Forskning visar att lärares arbetssituation har förändrats och lärare idag är osäkra på vilka arbetsuppgifter som ingår i deras yrke. Lärare ser ökade arbetsuppgifter som ett hinder då elever riskerar att inte få det stöd de är i behov av. Denna studie kommer därför att undersöka hur grundskollärare uppfattar sina arbetsuppgifter i förhållande till sin arbetstid. Studiens fråga har belysts utifrån en fenomenografisk forskningsansats som relaterar till hur människor uppfattar olika situationer, då människor uppfattar och erfar världen olika. Fem intervjuer med grundskollärare ligger till grund för denna studie. Resultatet utifrån intervjuerna visar att lärarna uppfattar sin arbetssituation olika beroende på olika faktorer. Dock var samtliga lärare överens om att de administrativa uppgifterna som lärare idag är ålagda att göra, är de arbetsuppgifter som tar mest tid. Lärarna uppger att dokumentationen tar tid från planering och menar att undervisningens kvalité minskar. Några av de intervjuade lärarna frågar sig i vilken omfattning dokumentationen behöver göras och om den kan förenklas.

Denna uppsats tar sin utgång i en studie om specialpedagogers och speciallärares arbetsuppgifter och yrkesroller. Anledning att studien genomförs är att författaren uppfattar att kollegor, både inom specialundervisning och andra inom skolan, ibland uppfattar de två yrkena som ett och samma. Syftet lyder: studera specialpedagogers och speciallärares beskrivningar av sina respektive yrken och olika uppdrag för att se på vilka sätt yrkena skiljer sig åt ute i verksamheten. Forskningsfrågorna är: Hur beskriver några specialpedagoger och speciallärare sina befintliga uppdrag? Hur skiljer de befintliga uppdragen sig från vad specialpedagoger och speciallärare i denna studie anser vara de viktigaste uppdragen? Hur resonerar specialpedagoger och speciallärare i denna studie runt en formell arbetsbeskrivning? Vilka förutsättningar har specialpedagoger och speciallärare i denna studie att hävda en specifik profession vad gäller att identifiera och arbeta med skolproblem? Vad innebär skolutveckling för specialpedagoger och speciallärare i denna studie? Syftet besvarades genom att 145 stycken verksamma specialpedagoger och speciallärare svarade på en enkät om sina arbetsuppgifter och yrkesroller, där svaren sen analyserades. Till detta användes Brantes (2009) professionsteori för att bland annat se vad de två yrkesgrupperna kan kategoriseras som. Resultaten visar att både specialpedagog och speciallärare kan kategoriseras som både semiprofession och preprofession. Forskningsfrågorna besvarades utförligt där befintliga uppdrag, de viktigaste uppdragen och skillnaden dem emellan redovisas i tydliga diagram. Arbetsbeskrivningens vara eller icke-vara diskuteras samt vad skolutveckling innebär. Slutsatsen är att specialpedagoger och speciallärare är två olika yrkeskategorier, som liknar varandra mycket. Det som skiljer är att specialpedagoger har ett helikopterperspektiv, speciallärare har mer av ett individuellt perspektiv. Ytterligare forskning är önskvärt om vilken skillnad de två yrkeskategorierna gör för elever i behov av stöd. Nyckelord: Arbetsuppgifter, profession, speciallärare, specialpedagog, uppdrag, yrkeskategorier.

Meningsfullhet i arbete är kopplat till individers psykiska välbefinnande och organisationers välmående. Tidigare studier betonar vikten av att ledare förstår, upprätthåller och kommunicerar meningsfullhet i sitt arbete. Denna studie använder kombinerad metodansats för att undersöka vilka psykosociala arbetsmiljöfaktorer som har koppling till upplevd meningsfullhet i arbetsuppgifter, bland tjänstemän i chefsbefattning inom offentlig sektor. Studien syftar även till att undersöka om resultaten är jämförbara över tid samt hur chefer definierar upplevelsen av meningsfulla arbetsuppgifter. Kvantitativ enkätdata från tre mättillfällen (2016, 2017, 2018; n = 130 - 160) analyserades med hierarkisk regressionsanalys. Under 2023 genomfördes fem intervjuer med personer i chefsbefattning som analyserades med reflexiv tematisk analys. Resultatet visade att chefer inom offentlig sektor upplever en hög grad av meningsfullhet i sina arbetsuppgifter, att arbetsuppgifter i sig själva kan betraktas som neutrala och dynamiska, samt att upplevd meningsfullhet tillskrivs uppgiften i relation till olika rådande förutsättningar. Resultaten tycks hänga samman med den specifika och föränderliga kontext där cheferna är verksamma.  Den kombinerade metoden utgör en styrka medan starka samband i kvantitativa tvärsnittsdata utgör en begränsning. För framtida studier rekommenderas användning av validerade mätinstrument i bredare yrkesgrupper. / Organisera arbetsmiljö för främjande av hållbar hälsa

Otydliga uppdragsbeskrivningar för specialpedagoger bidrar till ökad stressnivå och arbetsbelastning, det leder också till minskad motivation och vilja till att stanna inom yrkesrollen. Specialpedagogens uppdrag benämns heller inte i styrdokument, detta har resulterat i att yrkesrollen ofta blandas ihop med speciallärare och innebär att de utför arbetsuppgifter som inte anses ingå i uppdraget eller rollen för en specialpedagog. Syftet med föreliggande studie har varit att få kunskap om hur specialpedagogers roll och arbetsuppgifter i skola och förskola kan se ut, samt vad det får för konsekvenser att specialpedagogens uppdrag är otydligt formulerat i styrdokument. Frågeställningarna handlar om hur specialpedagoger och skolledare beskriver de praktiska arbetsuppgifterna i förskola och skola samt vad specialpedagoger och skolledare menar att det fått för konsekvenser att specialpedagogens uppdrag är otydligt formulerat i styrdokument. För att få svar på syfte och frågeställningar präglas studien av ett kvalitativt angreppsätt med semistrukturerade frågor.  Resultaten i studien visar att specialpedagogernas praktiska arbetsuppgifter i skola och förskola är mångfacetterade. Arbetsuppgifterna som beskrivs utföras handlar bland annat om att genomföra kartläggningar, förebyggande arbeten, utvecklings- samt uppföljningsarbeten samt vara en handledande och vägledande pedagog till övriga i verksamheten som känner behov av specialpedagogisk kompetens. En framtydande konsekvens av att uppdraget är otydligt formulerat i styrdokument innebär att arbetsuppgifterna riskerar att blandas ihop med en speciallärares. Slutligen betraktas skolledaren ha det huvudsakliga ansvarsområdet kring utformning av uppdraget och tidfördelning, enligt resultatet upplever flertalet specialpedagoger hög autonomi eftersom de känner att de styr och formar arbetsdagarna individuellt.