The present study explores how members of staff at HVB for unaccompanied minors experience their work tasks, their roles as care givers, and what they mean it takes to meet the needs of the children. The data consists of six semi-structured interviews conducted at three different HVB. The interviews were analysed using reports made by the National Board of Health and Welfare (Socialstyrelsen) and the health and Social Care Inspectorate (IVO), and theories about resilience from mental illness. Furthermore, the current paper draws on previous research on the needs of unaccompanied minors and on international professionals’ roles and work tasks. The results show that the staff’s main task is to meet some of the needs of the children as their need of security, support, stability and sense of belonging. Time, knowledge, personal suitability and formal training were emphasized as important characteristics in order for them to adequately respond to the children’s needs. / Denna kvalitativa studie undersöker hur personal - på hem för vård eller boende (HVB) för ensamkommande barn - upplever sina arbetsuppgifter, sin yrkesroll samt vad de menar behövs för att kunna bemöta barnens behov. Empirin består av 6 st semi-strukturerade intervjuer genomförda på 3 olika HVB. Intervjuerna har analyserats utifrån Socialstyrelsens och Inspektionen för vård och omsorgs (IVO´s) tidigare rapporter, forskning om ensamkommande barns behov, internationell personals roll och arbetsuppgifter samt teorier om vad som hjälper människor i återhämtning från psykisk ohälsa. Resultatet visar att personalens huvudsakliga arbetsuppgifter är att möta några av barnens behov, nämligen barnens behov av trygghet, vuxenstöd, vardaglig stabilitet och att känna sig hemma. För detta krävs tid och rätt kompetens. För att personalen ska kunna bemöta dessa behov framhölls personlig lämplighet, engagemang och formell kunskap som viktigt.

<p>I denna studie kommer jag att jämföra kollektivanställda och tjänstemän på en större processindustri i Värmland. Syftet med att jämföra de olika grupperna är att se om det skiljer sig mellan handlingar som kan tolkas som organizational misbehaviour.</p><p>Denna studie är utav en kvantitativ karaktär där graden av organizational misbehaviour har undersökts mellan de två yrkesgrupperna med hjälp av enkät. Urvalet omfattar totalt 300 stycken anställda, respondenterna var jämnt fördelade mellan de olika yrkesgrupperna för att göra en så rättvis undersökning som möjligt.</p><p>Jag har valt att mäta Organizational misbehaviour i följande variabler (1) om de anställda använder Internet till privata syften (2) ringer privata samtal på arbetsgivarens telefon (3) gör privata ärenden på betald arbetstid (4) om det förekommer skämt om sina kollegor och chefer (5) stöld på arbetsplatsen.</p><p>Jag har kommit fram till att det finns en skillnad mellan de olika yrkesgrupperna. Denna skillnad beror främst på vilka möjligheter de anställda har genom sin anställning. Det har visat sig att om de anställda har tillgång till Internet och en fast telefon som betalas av bruket så ökar frekvensen bland de anställda att begå handlingar som kan kopplas till organizational misbehaviour bland de anställda. I denna undersökning så kan även se en skillnad mellan män och kvinnor i handlingar som kan tolkas som organizational misbehaviour.</p><p>Jag har även kommit fram till att det finns klara skillnader mellan de anställda beroende på hur länge man har varit anställd på bruket. Studiens resultat visar bland annat att en bidragande anledning till att anställda ägnar sig åt organizational misbehaviour är att de missnöjda med sitt yrke. I denna studie så kommer jag att arbeta efter fyra frågeställningar dessa är;</p><p>-Förekommer det organizational misbehaviour bland de anställda på bruket?</p><p>-Finns det någon skillnad i organizational misbehaviour bland tjänstemän och</p><p>kollektivanställda bruksarbetare?</p><p>-Finns det skillnader i organizational misbehaviour beroende på hur länge man har varit anställd på bruket?</p><p>-Finns det någon skillnad i organizational misbehaviour mellan de olika könen?</p>

The aim of this study was to examine if there is a difference in job satisfaction between men and women in a mixed-gender organization. This by comparing men’s and women's job satisfaction based on the work as whole, work tasks and division of labor. Previous research differs in this question, when there is not enough clear relationships that strengthen this and varying results have been demonstrated. Through a crosssectional design, based on a survey, employees in two identical supermarkets were included in the study. Three Mann-Whitney U-tests were then carried out to answer the study questions. The results indicate that there is no significant difference in job satisfaction between men and women. Likewise, there is also no marked differences between men and women in the examined variables, age, length of employment, work environment, motivation and work commitment, which is assumed to be a possible explanation to why gender differences in job satisfaction has not been found. As a result of the low sample in the study the results and conclusions that are presented are not reliable. This study can therefore be seen as a preliminary study for future research that intends to examine gender differences in job satisfaction. / Syftet med denna studie var att undersöka om det föreligger en skillnad i arbetstillfredsställelse mellan män och kvinnor inom en könsblandad organisation. Detta genom att jämföra män och kvinnors arbetstillfredsställelse vad gäller arbetet som helhet, arbetsuppgifter och fördelning av arbetsuppgifter. Tidigare forskning är inte entydiga i denna fråga, då det inte finns tillräckligt klara samband som stärker detta och då varierande resultat har påvisats. Genom en tvärsnittsdesign, baserad på en enkätundersökning, har anställda inom två identiska stormarknader inkluderats i studien. För att besvara studiens frågeställningar har tre Mann-Whitney U-tester utförts. Resultatet från genomförd studie indikerar att det inte föreligger någon signifikant skillnad i arbetstillfredsställelse mellan män och kvinnor. Likaså föreligger det inga markanta skillnader mellan män och kvinnor i de studerande variablerna, ålder, anställningslängd, arbetsmiljö, motivation och engagemang, vilket kan antas vara en rimlig förklaring till varför könsskillnader i arbetstillfredsställelse inte har påträffats. Som en följd av det låga deltagandet i studien är dock inte de resultat och slutsatser som presenteras tillförlitliga. Denna studie kan således ses som en förstudie för framtida forskning som ämnar undersöka könsskillnader i arbetstillfredsställelse.

I takt med att världens städer blir allt mer tätbefolkade ökar behovet av varor i städerna. Varutransporter inom tätbebyggda områden för med sig många problem, så som luftföroreningar, buller och trängsel, men är vitala för städernas överlevnad. En av åtgärderna som föreslås i litteraturen för att minska dessa problem kallas lokal mikroterminal (LMT), som är en logistisk anläggning i utkanten av ett tätbebyggt område där varor konsolideras innan de levereras till mottagare inom det tätbebyggda området. Lokala mikroter- minaler har stor potential till att minska den miljöpåverkan som varutrans- porter i tätbebyggda områden för med sig, men de är ändå sällsynta. Studiens syfte var att ”identifiera potentiella för- och nackdelar, ur ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt perspektiv, med att styra varuflödet till köp- centrum i Linköping och Norrköping via lokala mikroterminaler”. Efter lit- teratursökningen stod det klart att ur de ekologiska och sociala hållbarhets- dimensionerna hade flera fördelar med LMT:er identifierats och uppmätts. Fördelarna i dessa två dimensioner uppnås genom att varutransporten utförs effektivare om en lokal mikroterminal används. Eftersom LMT:n även har en driftskostnad så har många LMT:er dock lagts ner på grund av att de blev för dyra. Studien fokuserades därför på det ekonomiska perspektivet. Ifall fler möjliga ekonomiska fördelar med LMT:er identifierades skulle det öka sannolikheten att fler lönsamma LMT:er kan införas. Valet av aktörsperspektiv preciserades ytterligare genom att studien fo- kuserades på butiker och hur de påverkas av ett införande av en LMT. Den mest centrala utgångspunkten var hur personalens butikslogistiska (Kotzab &amp; Teller, 2005) arbetsuppgifter påverkade deras möjlighet att erbjuda så bra service som möjligt och ifall en LMT kan motverka eventuella butikslogis- tiska problem hos butikerna. De butikslogistiska aktiviteter som undersök- tes var leveransmottagning, uppackning, prismärkning, larmning samt skräp- hantering/återvinning. Dessutom undersöktes butikernas behov av ett större lagringsutrymme. Studiens frågeställningar besvarades med hjälp av 51 semi- strukturerade intervjuer hos butiker i köpcentrum i Linköping och Norrkö- ping, samt till en viss del med hjälp av litteraturen. Den största potentialen till ekonomiska fördelar för butikerna identifiera- des som möjligheten till att få alla leveranser tidigt under dagen och möjlig- heten till att kunna utnyttja LMT:n som en lagringspunkt. 75 % av butikerna angav antingen butikslogistiska aktiviteter eller lagring som ett problem och därmed bör en stor andel av butikerna ha någon form av intresse för vad en LMT kan erbjuda. För att uppnå dessa ekonomiska fördelar är det därför viktigt att en LMT kan erbjuda ett stort antal tilläggstjänster.

The main purpose of this Master’s thesis is to examine what librarians in seven public libraries experience as major change in their work tasks. We are also interested in exploring how these changes influence librarians’ ways of working. In addition to this we want to explore if librarians have experienced change in relation to user’s expectations and demands and if so, how they are met. Finally, we examine if there are work tasks that have not been influenced by change. We have chosen to do qualitative interviews with librarians who have been working since the 1970’s and therefore may be expected to have developed perspectives on change in work tasks. This is complemented with a literature study. The theoretical framework is based on Robert D. Stueart and Barbara B. Moranses theory of how change influences organisations. The theoretical framework is also based on Bo Ahrenfelt’s theory of how an organization accomplishes change. According to our informants, computerization has been the main change in their working tasks. All of the informants experience computerization as a positive factor. However, there are work tasks that have not been affected by computerization, for example providing the library with books.Computerization has facilitated both librarians’ possibilities to satisfy users’ expectations and demands and to carry out their work tasks more efficiently. However, librarians’ experiences are that their work tasks as such have basically remained unchanged. / Uppsatsnivå: D

The aim of this thesis is to investigate how children experience librarians, their knowledge, assignments and appearance. The children’s thoughts about libraries and librarians in general are also studied. Empirical data has been collected by interviewing children aged 8-12 years old. The method used is qualitative interviews performed individually, in pairs and groups. The informants also portrayed their view of the librarian in drawings. The results from the interviews were analyzed according to the hermeneutic methodology and compared to the drawings and literature relevant to the subject. The drawings were analyzed using a modified version of the semiotics. The findings show that the children experience librarians to be an older woman with glasses who is calm but sometimes muddle-headed. They believe that librarians for the most part look like ordinary people and that they know a great deal about literature and are eager to help when they aren’t occupied. The children didn’t dare to ask the librarian for help if he or she was sulky, fretful or in other ways incapable of being service minded. The library is used by the children as a place to sit and read but also as a social arena and a place to spend your breaks in. The children use the librarian to find books and for other practical assignments such as making book reservations.

Little attention has been paid in the literature to libraryassistants in Swedish public libraries. In this bachelor thesis,the professional role, work duties, career prospects and statusof library assistants are examined at two public libraries.Because of a scarcity of published information on thedevelopment of this profession in Swedish public libraries,retired library assistants, as well as currently employedlibrary assistants, librarians and a library head wereinterviewed.Since the ‘80s, work duties of library assistants havechanged, with a reduction in some of the more manualaspects of library work, the development of new duties and,overall, an increasing similarity in the duties performed bylibrary assistants and librarians.Additionally, the public perception of library assistants as acategory distinct from librarians was investigated bydistributing questionnaires to library patrons. Contrary toexpectations prompted by statements in the literature, asubstantial portion of visitors was found to be aware of thetwo separate categories.Library assistants at Swedish libraries have no careerprospects, unless they undertake studies in their own freetime and at their own cost, and obtain a librarian degree. Adifference between the situation of library assistants inSweden and corresponding professional categories in a fewother countries is that, at present and for several years, noformal education for library assistants has been available inSweden. Plans for a reintroduction of such education wereindefinitely shelved in 2004, principally because of theopposition of librarians’ professional associations and tradeunions. / Program: Bibliotekarie

Då det i svensk forskning saknas studier kring specialpedagogens roll på specifikt gymnasieskolor syftar denna studie till att få närmare kunskap om specialpedagogens uppdrag i förhållande till elevhälsa och det elevvårdande arbete som bedrivs på gymnasieskolor. Empiriskt material samlades genom intervjuer med åtta på gymnasiet verksamma specialpedagoger. Frågeställningarna fokuserade på deras uppdrag och arbetsuppgifter samt de sammanhang de ingår i. Intervjuerna genomfördes enskilt och efter transkribering systematiserades resultatet med hjälp av kategorier utifrån krav-, kontroll-, och stödmodellen. Kategorierna strukturerades ytterligare med hjälp av nyckelord vilka användes som ett raster för att finna mönster. Resultaten från studien pekar på ett mångfacetterat uppdrag som inte alltid är tydligt för rektor och lärarkollegor, vilket leder till att det lätt sker en sammanblandning av specialpedagogens och speciallärarens uppdrag och arbetsuppgifter. Framför allt handlar det om huruvida specialpedagogen ska undervisa och då främst en-till-en undervisning. Diskrepans mellan förväntningar från kollegiet och det egentliga uppdraget beskrivs som försvårande men dock inte omöjligt att hantera. Emedan specialpedagogerna önskar arbeta mer med övergripande skolutveckling, tycks ändå arbete med och framför allt runt elever dominera. Administration, samordning och handledning av både elever och lärare är några av arbetsuppgifterna som beskrivs. Genom arbete med organisering kring elever och deras studier hamnar specialpedagogen i varierande sammanhang där det elevvårdande arbetet i elevhälsan framhålls. Specialpedagogernas förhållande till elevhälsan varierar emellertid. Vissa specialpedagoger har en ledande funktion i elevhälsoteamet, men alla beskriver sig som teammedlemmar och att arbetet bedrivs som ett lagarbete. Relationen till rektor beskrivs som avgörande för specialpedagogens mandat i såväl elevhälsoteam som i skolans övriga kollegium. Specialpedagogerna ser potential i sitt uppdrag och beskriver med tillförsikt möjligheter och ambitioner att utveckla och omorganisera det specialpedagogiska arbetet på sina respektive gymnasieskolor.

<p>Titel: Revisorers arbetsuppgifter – En kvantitativ studie om revisorers arbetsuppgifters förväntade utveckling efter avskaffandet av revisionsplikten med paralleller dragna till Tyskland Författare: Bohman, Kaisa (Mälardalens högskola) Gunstad, Anna-Karin (Mälardalens högskola) Handledare: Riitta Lehtisalo Seminariedatum: 2010-06-04 Institution: Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Kurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Examinator: Cecilia Lindh Nyckelord: Revisionsplikt, revisor, revision, arbetsuppgifter, Tyskland Bakgrund: Den 1 november 2010 träder en ny lag i kraft som avser avskaffandet av revisionsplikten i Sverige för små aktiebolag. När ramverket runt revisorerna förändras måste de anpassa sig för att bli så effektiva och verksamma som möjligt. Tyskland har i dagsläget ett system där mindre aktiebolag inte behöver revidera sina räkenskaper. Sverige och Tyskland har sina rötter i kontinental redovisningstradition vilket bidrar till att Tyskland kan anses vara ett föregångsland till Sverige. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur revisorer tror att deras arbetsuppgifter förändras efter avskaffandet av revisionsplikten. Syftet är även att dra paralleller till den tyska utvecklingen av arbetsuppgifter för revisorer för att undersöka om det kan ge en bild av den kommande svenska utvecklingen. Vi kommer även i studien identifiera intressenter som kommer att påverka denna förväntade framtida utveckling. Metod: Studien är av kvalitativ karaktär där intervjuer med revisorer har genomförts för att få en ökad förståelse för problemet. Studien genomfördes genom intervjuer i både Sverige och Tyskland. Slutsatser: Slutsatser vi kan dra är att de svenska revisorerna tror att deras arbetsuppgifter kommer att utvecklas i riktning mot rådgivning, konsultation och punktinsatser. De svenska revisorerna tror att intressenter såsom kreditgivare, leverantörer, företag och Skatteverket, kommer att påverka hur deras framtida arbetsuppgifter kommer att se ut.</p> / <p>Titel: Auditors tasks - A qualitative study on auditor’s tasks expected development after the abolition of the audit requirement with parallels drawn to Germany Authors: Kaisa Bohman Anna-Karin Gunstad Advisor: Riitta Lehtisalo Seminar date: 2010-06-04 Institution: School of Sustainable Development of Society and Technology Course: Bachelor Thesis, 15 hp Examiner: Cecilia Lindh Keywords: Audit requirement, review, auditor, tasks, Germany The main issues: 1 November 2010 a new law in force relating to the abolition of the audit requirement in Sweden. The Swedish companies, can after this date, freely choose whether they want to audit or not. When the framework around the auditors change, they must change to adapt to the new ground rules to ensure that they stay as efficient and as effective as possible. Germany has in the current situation a system where smaller companies do not have to revise their accounts; it takes place entirely on a voluntary basis. Sweden and Germany has its roots in continental accounting tradition, whereas Germany can be regarded as a leading country of Sweden. Purpose: The purpose of this paper is to examine how auditors believe that their tasks will change after the abolition of the audit requirement. The aim is also to draw parallels with the German development of the tasks of auditors to examine whether it can provide a picture of the future Swedish development. We will identify stakeholders who are likely to influence the development of auditors' work. Method: The study is qualitative in nature in which interviews with auditors has been conducted to obtain a better understanding of the problem. This study was conducted through interviews in both Sweden and Germany. Conclusions: One conclusion we can draw is that the Swedish auditors believe that their work will evolve in the direction of advisory and consultancy services. Another conclusion we can draw is that the Swedish auditors believe that stakeholders such as creditors, suppliers, other businesses and the Treasury, will influence their future task.</p>

<p>Syftet med studien var att undersöka psykiatrisjuksköterskans självrapporterade utförda arbetsuppgifter och självupplevda kompetens. Studien bygger på individuellt genomförda intervjuer med 19 psykiatrisjuksköterskor verksamma inom den psykiatriska slutenvården. Författarna har använd ett proportionellt stratifierat urval. Resultatet presenteras i fem kategorier; psykiatrisjuksköterskans kompetensområde, specifika arbetsuppgifter i kompetensområdet, arbetsuppgifter utanför kompetensområdet, arbetsuppgifter som psykiatrisjuksköterskan saknar samt rollkonflikter med tillhörande subkategorier. I psykiatrisjuksköterskans kompetensområde ingår arbetsuppgifter som arbetsledare och omvårdnadsansvarig att planera fördela arbetet på avdelningen, vårdplanera, dokumentera samt läkemedelsadministration. Det specifika i kompetensområdet visade sig vara bland annat vara stöd samtal, motiverande samtal och undervisning. Sjuksköterskorna skulle också ha en övergripande helhetssyn samt göra observationer. Arbetsuppgifter utanför kompetensområdet visade att de hjälper doktorerna med olika administrativa uppgifter samt en del kuratorsarbete. Arbetsuppgifter som sjuksköterskorna saknar främst; är mer aktiviteter för patienterna, mer patientkontakt, bättre samarbete med vårdgrannar och anhöriga samt en ökad etisk medvetenhet i omvårdnads och dokumentationsarbetet. Sjuksköterskorna upplevde även rollkonflikter i sitt arbete som mest berodde på olika otydligheter inom arbetsgruppen. Författarna anser att en tydligare arbetsbeskrivning, bättre ansvarsfördelning mellan de olika yrkesgrupperna samt en mer strukturerad vård av patienterna skulle minska otydligheten och osäkerheten för psykiatrisjuksköterskorna.</p><p> </p> / <p>The purpose of the study was to examine self-reported psychiatric nurse performed tasks and self-perceived competence. The study is based on individually conducted interviews with 19 psychiatric nurses working in psychiatric inpatient ward. The authors have used a proportional stratified sample. The results are presented in five categories; psychiatric nurse competence, specific tasks in the areas of competence, work outside the areas of competence, tasks psychiatric nurse lack and role conflicts and related subcategories. In psychiatry nurse competence includes duties as supervisor and nursing manager to plan the work in the department, care planning, documenting, and pharmaceutical administration. The specific competence in the field proved to be, inter alia, support calls, motivational talks and teaching. The nurses would also have a comprehensive approach and make observations. Tasks outside the competence demonstrated that they are helping the doctors with various administrative tasks, and some counselors work. Tasks that nurse do mainly lack; are more activities for patients, more patients, better cooperation with neighbors and family care, and increased ethical awareness in the nursing care and documentation work. The nurses also experienced role conflict in their work as most were due to various ambiguities in the working group. The authors conclude that a better working instruction, better division of responsibilities between the different professions and a more structured care of patients would reduce the lack of clarity and uncertainty of psychiatry nurses.</p><p> </p><p> </p>